Crackdown 2
Ruffian Games har tagit över utvecklingen till Xbox 360-sandlådespelet Crackdown och utvecklat konceptet med de övernaturligt mäktiga agenterna i Pacific City... Läs vår recension av Crackdown 2!
Jag tänker mig att man faktiskt måste bo i Pacific City för att kunna ogilla staden. Det är ju så detaljrikt och stämningsfull designat; en nedgången värld full av rostiga bilar och demolerade busskurer. Ett trasigt pariserhjul som kastar en skugga över tomma basketplaner. Därmed inte sagt att staden är livlös. Civila vandrar omkring på gatorna, snuten sladdar in mot en grupp Cell och startar en eldstrid. Och så har vi förstås mutanterna. Freaks, i spelets folkmun. De dyker upp när solen går ned, varpå markvärdet rasar ännu mer. En härlig håla, Pacific City.
Det första Crackdown var lite av en oväntad framgång för Microsoft. Många skaffade sig spelet för att nå Halo 3-betan så försäljningssiffrorna kan ha varit missvisande, men det är en annan historia. Själv tyckte jag spelet låg någonstans mellan medel och mästerverk och det var verkligen en sådan titel som växte på en ju mer man spelade, ju mer man utvecklade sin superagent. Då stod Realtime Worlds för utvecklingen, men nu är det ett år gamla Ruffian som står bakom rodret.
Hursomhelst. Dags för återbesök till Pacific City alltså och här råder kaos återigen. Storyn tar minimalt med plats i Crackdown 2, men jag får lära mig att 10 år har passerat efter händelserna i det första spelet. Mutanter från laboratorierna i ettan har rymt och lunkar nu omkring på gatorna som väsande svärmar av ohyra. Terroristorganisationen The Cell är inte heller särskilt fredligt inställda till dig och kommer att avfyra sina vapen vid första anblick. Det är upp till dig att välja en agent (alla ser likadana ut), klä honom i en av fyra blågrå nyanser och rensa byn på busungar och bestar.
Det finns tre större typer av uppdrag du kan ta dig an i Pacific City. Project Sunburst går ut på att aktivera ett nätverk av "absorption units", anordningar som skickar ut kraftstålar kors och tvärs över staden. När en grupp av dessa satts igång kan en högteknologisk fyrbåk placeras i freak-nästen under mark och, efter att den försvarats mot anfall en stund, skicka ut en stor ljusblixt som utplånar dem alla. Project Sunburst-uppdragen blir snabbt gamla, tyvärr. Förutom vissa större freaks och några avslutande uppdrag är det samma visa gång på gång.
Att ge sig på "Tactical locations", hårt bevakade områden där dina humanoida moståndare från The Cell huserar, är roligare dock. Dessa zoner ska säkras genom visst flygunderstöd och genom att peppra sönder och samman alla fiender du ser. Till sist kan du ge dig på "freak breaches", hål i marken där mutanterna riskerar att växa till sig i antal. Även det är röjigt och tack vare en bred vapenflora blir det varierat.
Något jag inte gillar med Crackdown 2 är att jag så ofta bara trycker vänstra analoga spaken framåt och hamrar på A-knappen - och att jag tillåts reflektera över att jag gör det. Dels på grund av de många och ganska långa transportsträckorna, dels eftersom att när man väl tagit sig till målet måste bestiga byggnaderna för att hitta sin slutdestination. Detta blir väldigt ofta frustrerande. Så där så man svär. Min agent kan stå alldeles bredvid målet enligt kartan, men är ändå en evighet bort. Med fantomsmärtor i Just Cause 2-änterhaken har jag ägnat säkert 15 minuter på samma ställe för att hitta rätt fönster man ska hoppa upp på, eller för att gå runt ett helt berg för att jag angrep punkten från fel håll.
Ofta, när man når ett område där det ska klättras, känner man sig helt enkelt inte inbjuden. Ledtrådar till var man ska börja skuttandet är ibland obefintliga och man kan komma relativt högt upp för att sedan inse att slutmålet ändå inte går att nå. Visst, detta blir lättare när din agility och hoppförmåga stiger, men jag går hellre ut på uppdrag än samlar dussintals "agility orbs" i varje skrymsle och vrå.
Nu rör vi oss ju inte bara till fots, utan det finns gott om fordon att kapa och skaffa från sina överordnade. Peacekeeper-snutbilar "tar dig från A till B men är inga fartmonster" (för att citera den babblande speakern), buggies är fartfyllda och vapenbestyckade och de enorma sopbilsliknande åken har också tillräckligt med eldkraft på sina monterade kulsprutor. I bilstereon spelas licensierad musik och det är fräna framtidsversioner av både hiphop och The Doors.
- SIDA:
- 1
- 2
- Format:Xbox 360
- Genre:Action
- Utvecklare:Ruffian Games
- Utgivare:Microsoft
- Antal spelare:1
- Antal spelare online:1-16
- Åldersgräns:Från 18 år
- Premiär:09 juli 2010
- Saints Row 4 Multi
- Just Cause 3 Multi
- The Amazing Spider-Man Multi
- Infamous 2: Festival of Blood PS3
- The Outsider PS3/Xbox 360
- Prototype 2 Multi
- Prototype Multi
- Yakuza: Dead Souls PS3
- Infamous 2 PS3
- Crackdown Xbox 360
- Red Dead Redemption PS3/Xbox 360
- Just Cause 2 Multi
- Naruto: The Broken Bond Xbox 360
Vad vore din drömutannonsering på E3?
Gamereactor since 1998 - Published by Gamez Publishing A/S Toftebæksvej 6, 2800 Kongens Lyngby, Denmark +4545887600
