Infinite Interactive är ganska smarta, egentligen. De har lyckats med den inte så lilla bedriften att göra sina pusselspel mer intressanta för en större publik. Allt genom att lägga till en handling, ett par rollspelsinfluerade bitar och fantasy- (eller scifi-) kulisser. Puzzle Quest: Challenge of the Warlords var exempelvis helt galant och gjorde riktigt bra ifrån sig, och inte heller var det något större fel på Galactrix, men självklart undrar man hur många gånger hjulet kan återuppfinnas.

För det är lite så det känns med förväntningarna inför Puzzle Quest 2. Det kan tyckas att Infinite Interactive har tagit det där 'passa ihop tre bitar'-tänket a'la Zoo Keeper till vägens slut. Vi har sett det i Puzzle Quest, vi har sett det i Puzzle Quest: Galactrix och vi har sett det i Puzzle Kingdoms. Vad kan man då tillföra för att den typen av pusselspel fortfarande ska erbjuda någon typ av fräschör? Det är där Infinite Interactive visar att de har huvudet på skaft. Med hjälp av små, små tillägg lyckas de faktiskt få till ett spel som känns igen, men ändå har en del nya bitar som inte skäms för sig.

Det som känns mest intressant av nyheterna är den utrustning du kan klä på din spelfigur. Visst fanns det utrustning även i Puzzle Quest: Challenge of the Warlords, men den gav endast bonusar som verkade passivt. I Puzzle Quest 2 gör det du har på dig, som rustning, medaljonger och vapen, all skillnad. Att ha en rustning som ger en schysst startbonus eller ett episkt vapen som har en hög crit-procent kan göra all skillnad. Speciellt viktigt för de mer närstridstränade figurerna (krigare, lönnmördare) är att ha ett bra vapen som kan leverera en nådastöt när det behövs.

I Puzzle Quest 2 har Infinite Interactive tänkt om angående världen du styr din figur i. Till skillnad från föregångaren har Puzzle Quest 2 ingen världskarta, utan ditt äventyrande är förlagt till byn och dess närområden. Du går från skärm till skärm med en minimap som navigeringshjälp, istället för att färdas från rike till rike i en overworld som i Puzzle Quest: Challenge of the Warlords. Något som vissa inte gillade med Puzzle Quest var fienderna som dök upp genom random encounters när man utforskade kartan. Detta är borttaget i Puzzle Quest 2, så nu kan du se de fiender du kan bråka med innan fighten startar, och på så vis lägga om din taktik om så krävs.

Pusslandet i Puzzle Quest 2 är verkligen draget till sin spets. Självklart sker det främsta pusslandet när du strider mot en fiende, men även när du vill forcera låsta dörrar, loota fiender eller kistor eller utforska ett suspekt område på kartan. Varje minispelspussel är unikt, vilket är underhållande. Fortfarande är det samma tre och tre-system i grund och botten, men med lite tillägg. Att slå upp en dörr kräver exempelvis att du lyckas få fram dörrikoner genom kombinationer. Att loota sker genom att du pusslar ihop olika rikedomar, och får du till en kaskadkombo kan du få fram episka kistor som innehåller kalasbra grejer till din figur.

Något som jag verkligen blev grottmänniskoförbannad av i Puzzle Quest: Challenge of the Warlords var att fienderna alltid hade en tur som var helt osannolik. De kunde dela ut så mycket smisk på ett drag att det stundtals var omöjligt att klara vissa fiender. I Puzzle Quest 2 är fiendernas 'tur' inte lika påtaglig. Det är sällan som de lyckas få till en grymmingkombo som utplånar allt liv, vilket gör att Puzzle Quest 2 känns mindre nyckfullt och mer balanserat.

Puzzle Quest 2 finns till en del olika format och spelet känns likvärdigt på samtliga. Den enda egentliga skillnaden är att de bärbara varianterna har ett lite annorlunda menysystem för att underlätta spelandet. Något som känns lite komiskt är att konstiga irritationsmoment som att spelet laggar ordentligt vid kombinationer finns till åtminstone två av formaten jag testat. Spelet segar dessutom ihop när man avslutar uppdrag, och detta händer på de två format jag spelat spelet på vilket indikerar ett slarvjobb från Infinite Interactives sida.

Puzzle Quest 2 har, utöver storyläget, en hel del olika spelsätt att underhålla sig med. Du kan sysselsätta dig med de olika minispelen, eller spela mot en annan spelare. Om du spelar lokalt mot en kompis blir Puzzle Quest 2 lite av en besvikelse, i och med att du endast kan köra turneringsläget där inga hjältar finns spelbara. Till Xbox 360 är det dessutom svårt att hitta motstånd i och med att det inte verkar vara så många som spelar spelet online.

Om man har överseende med de återkommande laggproblemen i Puzzle Quest 2 och att musiken är så otroligt enformig, är spelet ett bra köp för den pusselsugne. Visst har Puzzle Quest 2 ganska enkel grafik, men å andra sidan är spelet förbluffande långt om du tar dig tiden att göra allt som göras kan vilket gör att du faktiskt får en hel del för pengarna. Mest ekonomiskt är det nog att köpa Xbox 360-versionen framför Nintendo DS-versionen, men i ärlighetens namn gör sig Puzzle Quest 2 bra - oavsett om du spelar på en TV eller en liten skärm.