Recension

Dodonpachi Resurrection

Publicerad 2010-09-03

Hur mycket japanskt ös får det plats i din Iphone? Hur mycket som helst. Ett av världens mest intensiva spel har hittat hit och Mikael är lyrisk

Det är inte lätt att vara ett shoot'em up-fan numera. Det har visserligen släppts en hel del titlar kontinuerligt men oftast måste du importera dyra titlar från Japan. De spel som har släppts i väst har oftast varit billiga budgetutgåvor av B-utbudet, eller välmenande men i sammanhanget ganska menlösa titlar som Triggerheart Exelica eller Söldner-X.

I Japan har genren renodlats till närmast en konstart, till "bullet hell shooter". Det tog inte lång tid för spelarna att tröttna på vågor av fiender som fjuttar iväg ett skott var. Nej, ett modernt shoot'em up är ett fyrverkeri av död, abstrakta målningar i rörelse, där det är viktigare att se vart ditt skepp är och hur du kryssa dig fram genom väggarna av eldkraft, än att sikta och skjuta själv. Faktum är att man oftast bara håller in skjutknappen och styr. Bullet hell är ett tillstånd, när du likt en förbluffad Keanu Reeves helt plötsligt ser mönstret i kaoset och kan hitta vägen till överlevnad. Bullet hell är en spelupplevelse som måste upplevas. Och ett av de bästa spelen heter Dodonpachi. Den senaste versionen heter Dodonpachi Daifukkatsu men den aningen mer engelskvänliga titeln lyder alltså Dodonpachi Resurrection.

Bullet hell är hardcore, inte tu tal om saken. Men det har inte direkt gjorts mer tillgängligt av att kräva tillgång till en japansk arkadhall eller att betala dyra importpriser. Och även om upplevelsen är något i hästväg kan det ändå kännas mindre prisvärt att köpa ett spel för 700 kr i den här genren. Därför är Iphone-utgåvan så efterlängtad. För cirka femtiolappen får jag en komplett utgåva av Caves senaste mästerverk.

Och de gör mig inte besviken. Efter en snabb uppvärmning på kanske tjugo sekunder brakar helvetet loss. För att förenkla spelkontrollen och ta bort onödiga knappar skjuter man automatiskt i Dodonpachi Resurrection. Det kan låta fördummat, men som sagt, man skulle hålla in knappen jämt ändå. Därmed vräker mitt lilla rymdskepp ur sig konstant död, en megalaser som täcker en tredjedel av skärmen, på ett sätt som bryter som termodynamikens alla lagar. De flesta fienderna är döda innan de har hunnit in på skärmen, men likväl hinner de slå tillbaka. Hypnotiska mönster av färgade skott väller fram och kulhelvetet är ett faktum. Sen dyker en boss upp, i form av en hundrameters robottjej som förvandlar sig till ett rymdskepp, och tiodubblar arsenalen med vägg efter vägg av blinkande dödligheter. Det är förstås vansinnigt svårt att fånga på bild, särskilt med Iphonens begränsade möjligheter, men i rörelse är det en sanslös upplevelse.

Lyckligtvis är spelkontrollen på topp. Jag skulle nästan säga att den är bättre än originalets arkadspakar, på gott och ont. Skeppet följer dina pekrörelser exakt, och jag hittade snabbt en bekväm styrposition genom att peka strax bakom skeppet och därmed få fri sikt framåt. Det gör att spelet blir lättare, och på spelets enklare nivåer skulle jag rentutav säga att det är nybörjarvänligt. Med obegränsade continues och gott om skärmröjande bomber (som dessutom aktiveras när du träffas vilket i praktiken ger dig fler liv) kan vem som helst se slutscenerna.

Men det är inte poängen med spelet. Nej, två saker är det som gäller. Att samla poängrekord genom att oavbrutet panga fiender och inte bli träffad är förstås något som lämpar sig perfekt för bärbart format och för att fördriva några minuter här och där. Men de riktigt seriösa spelarna siktar på "1cc", "one credit clear", att klara spelet utan att behöva använda continue en enda gång. För att lyckas med det måste du börja använda dina vapen taktiskt, byta till hyperläget vid rätt tillfälle för att hålla rent, och även använda speciallasern för att kontra annars direktdödande attacker. Det faktum att det ens är möjligt, när man ser en miljard skott komma flygande, säger en del om det dolda djupet i spelet.

Dodonpachi Resurrection lyckas med det som genren haft problem med tidigare. Det är tillräckligt lättspelat för att inte bara de inbitna arkadrävarna ska kunna känna sig underhållna, men det har också en rejäl utmaning för den som söker sånt. Att det nu finns tillgängligt direkt till en Iphone nära dig (enbart 3GS, Iphone 4 eller Ipad) gör också att den gamla ursäkten att det är bökigt att få tag inte längre duger. Du behöver lite bullet hell i ditt liv och Dodonpachi är bland det bästa som genren har att erbjuda. Vad väntar du på?

Nyhet: Dodonpachi släppt till Iphone 2010-08-26

- Citera
Skrivet av: Satsuki
2010-09-11 20:51
Fyfan vad uberkul det ser ut ;D
- Citera
Skrivet av: sonnykiller
2010-09-05 13:58
Är inte denna typ av spel skit svåra?
- Citera
Skrivet av: hp smart
2010-09-03 15:24
jaaaaaaaaaaa japanskt ös