Det var ett år sedan jag stod tillsammans med min älskade, min blivande kung, och förberedde mig för döden. Ärkedemonen skulle dödas för Fereldens, och hela Thedas, fortlevnad, och jag vägrade låta någon annan ta ansvaret. Många tankar snurrade i mitt huvud. Det kändes ofattbart att min långa resa skulle sluta utan någon som helst pompa och ståt, utan att vi levde lyckliga i alla våra dagar.
Sedan kom förslaget. Min svårmodiga kompanjon sådde ett litet frö, ett frö som växte sig starkare under kvällen som gick. Om jag kunde låta min blivande make att ingå en kroppslig förbindelse med henne, skulle jag slippa oroa mig för döden. Feg som jag var, eller kanske mer driven att leva än någonsin, övertalade jag Alistair att spendera natten med Morrigan. Han trodde att jag skämtade, såklart, men det gav mig en chans till att leva. Jag dödade Ärkedemonen, jag fick min kung, men Morrigan försvann. Jag har självklart funderat var hon tog vägen, vad som hände med det påstådda barnet som hon och Alistair skulle ha skapat tillsammans. Många frågor, men inga svar... tills nu.
Dragon Age: Origins - Witch Hunt är ett ungefär två timmar långt extramaterial som, i teorin, ska lösa upp alla knutar och alla frågor som du kan tänkas ha kring Morrigan och hennes försvinnande, oavsett om det var före eller efter Ärkedemonens död hon sjappade. Resan börjar vid Flemeths lilla stuga i Korcaris vildmark, för att sedan sluta på ett annat familjärt ställe - om du har spelat den enda regelrätta expansionen till Dragon Age: Origins.
Problemet med Witch Hunt är inte att det är kort utan att det inte känns så sammanhängande, eller tajt för den delen, som exempelvis Golems of Amgarrak. Det känns som om Bioware hade planerat ett längre äventyr för oss i jakten på de slutgiltiga svaren från Morrigan, men kom på att de inte kunde slutgöra det av okända anledningar.
Vi får som exempel träffa två nya kompanjoner, alven Ariane och magikern Finn. Båda känns som stabila och välskrivna karaktärer, men när sluttexterna till Witch Hunt rullar på min TV, kommer jag på att jag inte har någon som helst aning om varför de fanns med i spelet. De har ju självklart en del av handlingen i och med att storyn är skriven runt dem, men de framställs som viktigare än vad de är och lämnas vind för våg som gamla, tråkiga leksaker. Trots att mer skulle kunna ha gjorts med och kring dem.
Det där med att finna de slutgiltiga svaren ska ske när vi äntligen träffar Morrigan. Var det sagt, i alla fall Min huvudsakliga karaktär är en kvinnlig Cousland, som var ganska bra kompis med Morrigan. Morrigan fick göra sin ritual med Alistair, och försvann sedan utan vidare. Min Cousland har gjort allt som göras kan kopplat till Dragon Age: Origins, men lustigt nog finns det en ryslig bug som Bioware inte riktigt fått till på konsolversionerna, vilket gjorde att alla mina val som jag ställts inför i slutet på Dragon Age: Origins är som bortblåsta. När jag äntligen träffar villebrådet till denna häxjakt är hon minst sagt irriterad i och med att mina val är nollade, och står det klart för mig att jag inte får reda på någonting om hennes intentioner. Sluttexterna rullar.
Nästan fly förbannad laddar jag min andra figur. Min manlige Amell var trogen Morrigan och gjorde allt som hon ville. Hon fick sin spegel, morsans bok och jag gav Flemeth en påhälsning i Morrigans namn. Lite sexy time inför slaktandet av Ärkedemonen bistod han också med. Min Amell har inte äventyrat någonting efter Dragon Age: Origins, men vips; Andra dialogalternativ uppenbarar sig men fortfarande är Morrigan vag och undvikande.
Så, förutom alla frågor som jag tidigare haft kring Morrigan och hennes planer har det tillkommit några efter att ha spelat Witch Hunt. Och inte har jag fått något som kan likna ett svar, annat än att jag får den förmanande frasen att det är Flemeth som jag bör passa mig för. Som om det var en nyhet. Den sluga tanten kommer nog att få sina fiskar varma, tids nog.
Jag kan inte säga att jag är riktigt nöjd med Dragon Age: Origins - Witch Hunt. Bioware målar upp kampanjen som 'det sista uppdraget' för min väktare och att vi kommer att få 'konfrontera Morrigan i denna spännande upplösning'. Kan inte säga att jag känner något som helst episkt avslut när jag försökt lirka ur Morrigan svaren. Men det kanske är så de vill ha det på Bioware, vagt och öppet för framtiden. Tids nog får vi nog reda på allt. Tids nog.