We are LIVE Streaming

GRTV Game of the Year #2

Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
FacebookFacebook
RECENSION

ROCK BAND 3

Harmonix för musikspelsgenren till nästa nivå med keyboards och 102-knappade plastgitarrer. Fortfarande lika roligt eller har genren stagnerat? Plastinstrumentprinsen Elfving har recensionen...


Här hade väldigt många dubbeltydiga låttitlar passat bra. Men beslutsångesten i att välja låt är lika stor som innan en faktisk spelstund. "Break on Through" och genombrott, kanske? Utmaning och "The Hardest Button to Button"? Eller "Killing Loneliness" för att understryka det perfekta partyspelet? Äh, Ida Maria säger det banne mig bäst. Oh My God.

Harmonix har med Rock Band 3 rott i land med mycket, men en sak sticker ut som mest imponerande: att i en så mättad marknad kunna släppa ett spel som känns fräscht och spännande. Sedan Guitar Heros genombrott för (bara!) fyra år sedan har vi överösts med musikspel där vi prickat väldigt bekanta noter, där vi scrollat i evighet för att hitta en låt alla i bandet accepterar, där vi tvingats fundera över vilken relevans Aerosmith och Green Day har idag.

Det har varit en lekplats, men med ett underlag allt mer likt kvicksand. Att det är Harmonix som draggar upp rockandet är helt logiskt.

Efter att ha skapat, eller åtminstone revolutionerat en genre (Guitar Hero) gav Boston-studion på sig att förfina den (Rock Band), samlade sedan troféer för licensierad musik (The Beatles: Rock Band) och nu gör man det enda logiska: puffar oss ett extra steg mot realism.

Där vill jag börja, för det är det som är mest relevant med Rock Band 3. Djupet. Ända sedan vi knuffades i sidan med "you should consider buying a real guitar" under Guitar Heros laddningstider har ambitionen varit solkar, att dela med sig av glädjen i att skapa musik på riktigt. Att förenkla och bjuda in, men samtidigt komplicera och hålla dörren öppen för de som vill utvecklas. Vilka andra spel kan skryta med ett sådant djup och dedikation till verkligheten? Microsoft Flight Simulator kanske. Ett inte fullt så rockigt spel.

Rock Band 3 är en ambitiös musikcoach. Även om många aldrig kommer att bry sig om hur man greppar ett C-moll på gitarr, finns möjligheten där. Några menyval från easy-nivåer och partajigt fredagskvällsspelande finns en guide till hur du faktiskt skapar musik själv. En fantastisk bredd. Detta har förstås sin grund i Mad Catz nya instrument, keyboarden och gitarrerna. Den sista kommer i två modeller, en 102-knapps-replika som föreställer en Fender Mustang, och en Fender Squier med riktiga strängar som dessutom kan kopplas in i en riktig förstärkare. En extra cymbal på trummorna, denna gång väldigt tystlåtna och extra gedigna, gör också sitt till.

Allt detta tilltalar musiknörden i mig, den som ser någon slags romantik i varje trumslag, power chord och rockvrål människorasen fått till sedan ordet "rock" fick en vidare betydelse än bara "sten". Det kan låta avskräckande, men man får absolut inte glömma det väldigt lättillgängliga partyläget och att precis alla kan vara med. Easy-nivåerna har inte försvunnit och det räcker med grundläggande motorik och taktkänsla för att kunna klara sig genom låtarna - och samtidigt leva sig in i bandfantasin. Och tack No Fail Mode. Tack för att du finns.

Keyboarden är ett välkommet nytillskott som tillåtit Harmonix att välja en annan typ av låtar. Oavsett om du lirar Lennons Imagine, Roxettes The Look eller allt av The Doors kommer du att förstå att man är något nytt på spåren. Till en början känns det inte lika rockigt att hamra på en minisynt, men du kommer snart in i det.

Hårdvaran är nämligen utmärkt med stora, lyxiga tangenter och en övertygande stabilitet. Det bjuds också på flexibilitet i hur du faktiskt spelar: keyboarden kan sättas på ett stativ, i en axelrem a la "keytar" eller bara läggas i knät. En snabb rörelse med vänsterhanden och du når instrumentets overdrive-knapp och "filter", en svajstav-variant som ändrar ljudet på de långa noterna. En MIDI-output finns och du kan dessutom använda existerande keyboards till spelet.

Gitarren kommer som sagt i två nya modeller men dina gamla är förstås också kompatibla. Som hängiven plastgitarrnötare och hobbygitarrist har dessa snabbt blivit en personlig favorit. Första intrycket är oavsett tidigare erfarenheter dock nästan skräckinjagande. Att fingra på den 102-knappade Mustangen får en onekligen att känna sig överväldigad.

Själv har jag hittills bara tagit mig till Medium-nivån under Pro-läget och klarar enskilda noter och några få ackord i Rock Band 3. Noterna visas upp på skärmen med en siffra vid respektive sträng och det är klart och tydligt. Även om hjärnan knarrar av den information som ska tas in, av att exempelvis placera fingret på tredje strängens fjärde band, är allt logiskt, tydligt och helt överkomligt.

När vi ska lära oss ackord blir det klurigare, men definitivt på ett
positivt sätt. Harmonix har skapat ett eget system för att markera ackord genom olika "shapes"; symboler för hur olika ackord ska tas. Här får du bara en siffra för var du ska sätta det första fingret, och symbolen längst ned i skärmens greppbräda anger hur resten av fingrarna ska formas. Detta kräver en del memorisering, men är absolut logiskt. Att man bara kan ta exempelvis ett D-dur på bara ett sätt, och inte med barrévarianter eller dylikt är dock lite synd.

Om detta är för avancerat låter jag respektive spelare avgöra. Själv älskar jag det. Det ställer krav på mig som spelare men ger å andra sidan en enorm tillfredsställelse när noterna verkligen sitter. Att inse hur vanliga ackordväxlingar faktiskt kräver en del, ger också välbehövlig respekt för riktigt musciserande. Att jag sedan kan dra nytta av kunskaperna, plocka upp min riktiga gitarr och imitera vad jag lärt mig, är en skön bonus (det är inte lika lätt eller lagligt att kapa en Boeing efter en runda Microsoft Flight Simulator).

Sångpartierna kan nu angripas av tre stämmor, något som introducerades i The Beatles: Rock Band, och detta är något som ytterligare ökar på Rock Band 3:s redan fenomenala hållbarhet. Jag spelar fortfarande nämnda moptop-spel regelbundet för att lära mig de lurigaste harmonierna och nu har jag ännu mer att göra med Rock Band 3 (om inte annat för live-versionen av Beach Boys Good Vibrations).

Alla kan tralla heter det ju, och precis som i tidigare Rock Band är sången en utmärkt väg in för dina vänner som kanske inte gillar spel överhuvudtaget. Under de Rock Band 3-sessioner jag hunnit med, med "singer's choice"-regeln som standard, brukar det landa på bekanta bitar som Living in America, I Wanna be Sedated, Break on Through och förstås Bohemian Rhapsody. Man kommer inte undan Bohemian Rhapsody.

Den 83 visor starka låtlistan (se slutet av recensionen) är utmärkt, varierad och framkallar känslor värdiga diverse improviserade adjektiv. Den skuttframkallande Been Caught Steeling, Free Birds rockextatiska andra halva, Centerfolds fånglada "na-na-na", Space Odditys storslagna ödslighet eller de taggiga gitarrerna och väsande ormsången i The Beautiful People har alla gjort succé hos alla förutom mina grannar. Vi ska inte heller glömma Walkin' On The Sun, som ständigt tycks få mina skiftande bandmedlemmar att höns-knycka med huvudet och puta med läpparna på ett sätt jag aldrig hoppas fastna på bild.

Om vi lämnar instrument och tittar på hur spelet faktiskt spelas finns ännu mer att gotta sig åt. Turnéläget är nedstrippat denna gång och i stället för en episk världsturné tar du dig an diverse "road challenges", där du spelar några låtar åt gången för att ta ditt band till evig ära. Här samlar du förutom stjärnor även "spades", spadersymboler som inkasseras genom instrumentspecifika utmaningar. Detta har vi sett hos konkurrenten Guitar Hero och metautmaningarna kan exempelvis gå ut på att aktivera Overdrive ett visst antal gånger.

Road Challenges och dess brons-, silver och guldmedaljer är en smart lösning och främjar de band som kanske bara har ett par timmar på sig att spela tillsammans, men som ändå vill känna att de åstadkommit något.

Den som vill klara precis allt i Rock Band 3 bör sätta av mycket av sitt/sina kommande levnadsår, då spelet är totalt proppat med innehåll. Förutom achievements och trophies kan du nu också samla hundratals "goals"; allt från att klara av en keyboard-låt i Pro Mode till trivialiteter som att kalibrera ett instrument uppfyller ett sådant mål. Belöningen förutom evig ära är nya instrument och kläder till bandet. Lycka till med "Obsessive Compulsive", förresten. Målet? "Hit every note in Rock Band 3".

Överlag är Rock Band 3 strösslat med förbättringar i hur du navigerar och upplever spelet. Streaks är lättare att uppfatta, efter en misslyckad låt kan bandet välja att spela klart den, och så vidare. Det är smidigare än någonsin att sortera sitt låtbibliotek och skapa playlists. Rock Band 3 har också koll på vilka låtar du föredrar. Rock Band 3 har separata menyer för varje bandmedlem längst ned i skärmen, något som är en ypperligt smidig lösning. Med ett smidigt tryck på Start kan du alltså hoppa ur en låt när vaniljcolan börjar ta ut sin rätt, eller ändra din svårighetsgrad när Dio sparkar din stjärt med Rainbow in the Dark.

Harmonix har också lagt mer krut på karaktärseditorn som i Rock Band 3 låter dig gå ännu mer in på detalj i designen av din rockers utseende. Personligen är jag inte någon som brukar fastna för sånt (att hitta på snärtiga bandnamn har jag dock lagt fånigt mycket tid på), men att man lagt energi även här visar på viljan att göra det perfekta musikspelet.

Och Rock Band 3 är mer eller mindre perfekt, och definitivt en milstolpe för genren. Det enda smolket i glädjebägaren är den stora investering som krävs för att utnyttja spelet till fullo; det är onekligen surt att behöva räkna i tusenlappar. Med det sagt finns ju möjligheten att använda gamla instrument, och att Rock Band 3 kan ge hundratals timmar underhållning för den som kanske bara äger en gitarr. Tillgängligheten, låtarkivet, ambitionerna och framförallt det rena underhållningsvärdet talar sitt tydliga språk: Rock Band 3 är det bästa musikspelet hittills. Tanken svindlar var vi hamnar härnäst.

Låtlistan, sorterad efter årtionde

2000:

* Amy Winehouse, "Rehab"
* At the Drive-In, "One Armed Scissor"
* Avenged Sevenfold, "The Beast & the Harlot"
* Dover, "King George"
* The Bronx, "False Alarm"
* The Flaming Lips, "Yoshimi Battles the Pink Robots Pt. 1"
* HIM (His Infernal Majesty), "Killing Loneliness"
* Hypernova, "Viva La Resistance"
* Ida Maria, "Oh My God"
* Juanes, "Me Enamora"
* Metric, "Combat Baby"
* Paramore, "Misery Business"
* Phoenix, "Lasso"
* Poni Hoax, "Antibodies"
* Pretty Girls Make Graves 'Something Bigger Something Brighter'
* Queens of the Stone Age, "No One Knows"
* The Ravonettes, "Last Dance"
* Rilo Kiley, "Portions for Foxes"
* Riverboat Gamblers, "Don't Bury Me...I'm Still Not Dead"
* Slipknot, "Before I Forget"
* The Sounds, "Living in America"
* Tegan & Sara, "The Con"
* Them Crooked Vultures, "Dead End Friends"
* Tokio Hotel, "Humanoid"
* The Vines, "Get Free"
* The White Stripes, "The Hardest Button to Button"

1990:

* Faith No More, "Midlife Crisis"
* Filter, "Hey Man, Nice Shot"
* Jane's Addiction, "Been Caught Stealing"
* Maná, "Oye Mi Amor"
* Marilyn Manson, "The Beautiful People"
* The Muffs, "Outer Space"
* Phish, "Llama"
* Primus, "Jerry Was a Racecar Driver"
* Rammstein, "Du Hast"
* Smash Mouth, "Walkin' On The Sun"
* Spacehog, "In the Meantime"
* Stone Temple Pilots, "Plush"
* Swingin' Utters, "This Bastard's Life"

1980:

* Anthrax, "Caught in a Mosh"
* Big Country, "In a Big Country"
* The Cure, "Just Like Heaven"
* Def Leppard, "Foolin'"
* Devo, "Whip It"
* Dio, "Rainbow in the Dark"
* Dire Straits, "Walk of Life"
* Echo & the Bunnymen, "The Killing Moon"
* Huey Lewis and the News, "The Power of Love"
* INXS, "Need You Tonight"*
* J. Geils Band, "Centerfold"
* Joan Jett, "I Love Rock N' Roll"
* Night Ranger, "Sister Christian"
* Ozzy Osbourne, "Crazy Train"
* The Police, "Don't Stand So Close to Me"
* Roxette, "The Look"
* The Smiths, 'Stop Me if You Think You've Heard This One Before'
* Tears for Fears, "Everybody Wants to Rule the World"
* Whitesnake, "Here I Go Again"

1970:

* The B-52's, "Rock Lobster"
* Blondie, "Heart of Glass"
* Bob Marley, "Get Up, Stand Up"
* Chicago, "25 or 6 to 4"
* Deep Purple, "Smoke on the Water"
* Doobie Brothers, "China Grove"
* Elton John, "Saturday Night's Alright for Fighting"
* Foreigner, "Cold As Ice"
* Golden Earring, "Radar Love"
* John Lennon, "Imagine"
* Lynyrd Skynyrd, "Free Bird"
* Queen, "Bohemian Rhapsody"
* Ramones, "I Wanna Be Sedated"
* Steve Miller Band, "Fly Like an Eagle"
* T. Rex, "20th Century Boy"
* Tom Petty and the Heartbreakers, "I Need to Know"
* War, "Low Rider"
* Warren Zevon, "Werewolves of London"
* Yes, "Roundabout"

1960:

* Beach Boys, "Good Vibrations (Live)"
* David Bowie, "Space Oddity"
* The Doors, "Break on Through (To the Other Side)"
* James Brown, "I Got You" (I Feel Good)
* The Jimi Hendrix Experience, "Crosstown Traffic"
* The Who, "I Can See for Miles"

Detta är en annons:
Detta är en annons:
Rock Band 3Rock Band 3Rock Band 3Rock Band 3
10 Gamereactor Sverige
10 / 10
+
Suverän låtlista, ambitiöst Pro-läge, rolig keyboard, stämsång, förenklat interface, fenomenalt partyspel, oöverträffad hållbarhet
-
Dyra instrument
Detta är en annons: