Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
FacebookFacebook
RECENSION

DANCE EVOLUTION

Sophie har svängt sina lurviga i Konamis Kinectbaserade dansspel och är mer överraskad än övertygad


Det var en lite halvgrå sommardag ute på Grönan. Jag hade hellre valt ett besök på Skansen, men i och med att jag inte var ensam blev jag nedröstad. Sockervadd, Nyckelpigan och skitdyra åkband valdes framför sälar, vargar och tropikhuset. Såhär i efterhand var det tur att Skansen för stryka på foten, för det var på Grönan som jag kom i kontakt med dansspelens sköna värld.

För mig är Konami dansspelens urfader. För under lång tid var det, oavsett om jag slet på arkadmaskiner eller korviga små plastmattor, Konamispel som gällde. Jag har svettats till Max 300, försökt lära upp tjejkompisar med Boom Boom Dollar och imponerats av dansmästare som med flinka vrister och sträckta fotblad öste igenom Paranoia Hades. Alla Konamilåtar från Konamis Dance Dance Evolution-spel.

Konami var länge ohotade på dansspelsfronten också, men tiderna förändras. Harmonix har med sin fingertoppskänsla designat drömspelet för dansintresserade, mil ifrån stegande på en plastmatta. Jag fullkomligt älskar Dance Central, och det är ett hårt motstånd Konami måste möta med sin Kinect-titel Dance Evolution.

Konamis dansspel har tidigare inneburit att spelaren håller koll på TV-skärmen efter de pilar som svischar förbi, och matchar pilarna genom att sätta fötterna på rätt ställe på dansmattan. Med Kinect blir spelen som bekant handkontrollslösa, och nog är jag nyfiken att ta reda på hur Konami har styrt upp steget från titta-på-pilarna till ett handkontrollslöst spelande.

Så, hur löser Konami det? Precis som med Dance Central finns det ett träningsläge men jag blir för det första överraskad och för det andra orolig när jag märker att träningsläget inte behandlar koreografin till låtarna utan endast tar upp principerna för att lyckas. Jag poserar, stegar och rör händerna på samma sätt som den extremt söta och välstylade blondinen på skärmen.

När jag gått igenom åtta lektioner tappar jag sugen, för träningsläget är passivt och ganska ointressant. Jag bestämmer mig för att provdansa till en låt, och sätter igång. Spelet sätter den lättaste svårighetsgraden som standard, och låten börjar. Jag står och väntar på indikationer från spelet hur allt kommer att gå tillväga, men inget händer. Den söta blondinen poserar på och spelet uppmanar mig att göra samma sak. Hon gör enkla arm- och handrörelser som spelet vill att jag hänger med på, visst, visst. Men förutom poserandet och handrörelserna får jag inga poäng för de steg jag halvhjärtat apar efter, och bestämmer mig för att välja en annan låt och öka svårighetsgraden.

Mamma, hjälp mig. Det är då det går upp för mig att det inte kommer att komma några flashcards som i Dance Central. Blondinen har bytt kläder och virvlar på utan pardon. Det är med andra ord upp till mig att hänga på hennes påhitt, och försöka vara som en av dem som söker till So you think you can dance, för de sätter ju all koreografi vid första anblick.

Dance Evolution är med andra ord svårt. Ordentligt svårt. Det svåra är inte att sätta de begränsade stegen, ha händerna på rätt ställe för att kunna göra 'ripple locks' eller få till alla poser. Det svåra är att hänga med, för att veta vad dansarna kommer att göra på TV:n är omöjligt att förutse. Jag gillar Dance Centrals koncept bättre, där det går att både träna in stegen och komma ihåg dem lättare med hjälp av de illustrerade korten. Dance Evolution släpper dig mitt i smeten och det är helt enkelt upp till dig att finna dig i det.

Det är synd att Dance Evolutions upplägg är klurigt, men det kan man vänja sig vid. Det som är mer trist är att spelet inte ger den där danskänslan som Dance Central bjöd på. Dance Evolution fokuserar mer på yta än på dans, med mycket poserande, handkoreografier och, förvisso, riktigt välpolerade och snygga dansare. Nästan att jag vågar mig säga att spelet är lite väl japanskt för min smak. Det är mycket yta och innehållet hade inte mått dåligt att vara mer pedagogiskt.

Men, om man bortser från de tillrättalagda dansarna, den svettiga svårighetsgraden och de klubbiga dansrutinerna har Dance Evolution några ess i rockärmen. Dels kan flera spela samtidigt online, låtlistan är ganska bra även om den känns som en kvarleva från Dance Dance-spelen men det jag har mest roligt med är den projicering spelet gör av dig. Du dansar helt enkelt som dig själv med back up-dansarna, vilket ser hur kul som helst ut med tanke på hur snyggt spelet är i övrigt.

Dance Evolution är ett mer svårtillgängligt spel än de andra dansspelen på marknaden. Vissa Dance Dance-purister tycker nog att allt är som det ska vara, och jag vågar nästan tro att de kommer att ha mest roligt med spelet. Om du inte räds riktiga utmaningar och nödvändigtvis inte är så sugen på att 'dansa' i ordets rätta bemärkelse är Dance Evolution ett perfekt spel för dig. Jag känner mig däremot mer dragen mot Dance Central, som erbjuder lite mer av det som jag anser att ett dansspel ska vara.

Detta är en annons:
Detta är en annons:
Dance EvolutionDance EvolutionDance EvolutionDance Evolution
06 Gamereactor Sverige
6 / 10
+
Snygg presentation, schysst låtlista, multiplayerstöd
-
Bökiga menyer, svårt att hänga med, mer poserande än dans
Detta är en annons: