Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
FacebookFacebook
RECENSION

BAKUGAN BATTLE BRAWLERS: DEFENDERS OF THE CORE

Viktor har "brawlat" och "battlat" med allt som Bakugan haft att erbjuda. Nu kravlar han ur striden och med sig har han en rykande recension av konsol-spelet


Först och främst krävs det nog en del bakgrundsinformation för de som nu undrar "Vad tusan är Bakugan?" Det ska jag tala om för er. Bakugan, eller "Bakugan Battle Brawlers" som det så fyndigt heter egentligen, är en av de senaste i raden av Pokémon-kloner som krälat fram ur sprickorna orsakat av det världsomspännande samlar-fenomenet. Det handlar alltså om att samla på saker. Igen!

Bakugan lanserades först som en TV-serie i Japan och blev faktiskt något av ett misslyckande, särskilt i jämförelse med sina snarlika konkurrenter. På andra sidan havet i USA och Kanada fanns det dock ingen brist på barn som kunde tänka sig att samla på ytterligare något utöver sina Pokémon, Digimons, Yu-Gi-Oh:s!, Beyblades och så vidare. Bakugan fick därmed en ny publik genom Cartoon Network och blev efter det allt mer skrivet och modifierat för en västerländsk publik. Så småningom följde leksaker, långfilmer, samlarkort och tv-spel enligt mallen av en traditionell varumärkes-mjölkning.

Spelet Bakugan Battle Brawlers: Defenders of the Core är därför, föga förvånande, ett dödfött spel. Det är en klon av en klon, av en klon, av en klon, som är så instabil och tilltrasslat inavlad att det är ett under att det ens får finnas.

Det märks direkt att utvecklarna Now Production inte fått vare sig tillräckligt med tid eller pengar för att göra ett dugligt spel. Därför har de istället fått göra det bästa av situationen och målat över de värsta hålen med diverse säljord som "45 spelbara karaktärer!", "multiplayer!", "80 fot höga monster". Sen att de 45 spelbara karaktärerna är ganska identiska, att flerspelarläget är illa genomfört och att bakugansens längd knappast hjälper spelets helhet, det håller man tyst om.

För spelet har ganska precis, en ziljon brister. Efter att ha slängt ihop din egen anime-bakugan-brawler-tränar-sak, i vad som bara kan beskrivas som spelvärldens mest överflödiga karaktärsgenerator, blir du snabbt varse att spelet därtill enbart består av i princip två saker. Strider och vandring.

Striderna är förstås spelets bröd och vatten. Det som hela spelupplevelsen egentligen kretsar kring. Du väljer och kastar ut din bakugan varpå du får ta direkt kontroll över denne och strida mot andra bakugans i olika stadsmetropoler som jämnas med marken i bästa monster mash-anda.

Egentligen är systemet inte så dumt. Det är enkelt men bjuder samtidigt ett lagom djup med strategi för den lite yngre publiken. När du inte hamrar på attack-knapparna får du uppgradera och modifiera din bakugan, växla mellan specialförmågor, sätta ut diverse hjälpstationer på banorna och se till att du använder rätt element mot motståndaren. Tyvärr är spelkontrollen inte mycket för världen och striderna handlar allt för ofta om antingen button-mashing, eller att enkelt använda rätt element mot rätt motståndare. Det blir en ganska ospännande plus och minus-graf som inte alls känns så förfinad som den i Pokémon.

Den andra delen av spelet är vandring. Vandring är tråkigt. Däremot är det aldrig så tråkigt som i Bakugan Battle Brawlers: Defenders of the Core. För här vandras det mycket. För mycket. Egentligen räcker det med ett par steg, sen så känner du direkt att det räcker med vandring. Detta utforskningsläge är nämligen inget mer än otroligt lat och dålig speldesign. Du kan prata med bybor, utforska områden eller i vissa fall kommer du behöva smyga dig förbi vakter. Inget av detta är roligt och smyg-delen rent av bisarr då du annars kan trolla fram valfri cyborg-Gamera som kan använda en skyskrapa som en klösbräda. Det hela har förstås sin förklaring i att utvecklarna tagit till några riktigt fula knep för att klämma in ett par extra timmar meningslös speltid på skivan.

Denna utdragenhet ser vi också prov på i mellansekvenserna där vi får ta del av spelets story. En medvetet Shonen Jump-kissnödig liten sak som knappat borde intressera ens de allra hårdaste Bakugan-fansen. Den är ytlig, dum och helt osympatisk även om du så är en levande wiki för allt som har med Bakugan-universumet att göra.

Den framförs dessutom av jordens kanske sämsta röstskådespelare. Överspelande små äckelbitar som låter som de går på en diet av helium och gelehallon. Det är svårt att hålla sig från att hånfullt skratta varje gång någon så mycket som öppnar munnen. Inte minst när spelets onding går upp i falsett, vilket händer i princip hela tiden.

Rent visuellt har jag inte allt för mycket att klaga på. Det är helt okej. Väldigt tråkigt och förutsägbart, men grafiken får spelet att fint efterlikna sin anime-förlaga. Sen är det förstås väldigt trist att spelets estetik och stil känns helt identitetslöst. Det är verkligen som att se en klon med identitetskris. Hur den försöker efterlikna Pokémon till graden av att nästan hamna i rätten för brott mot upphovsrättslagen, men bara nästan.

Zoomar vi ut det hela till ett större perspektiv, så är egentligen det enda unika med spelet att det är en brawler istället för ett j-rpg. Vilket är ett kul grepp, men det hjälper förstås inte spelet ett jota när det ändå är så pass dåligt. Stridssystemet vitnar om något som hade kunnat bli bra, men istället satsade utvecklarna på att få in så mycket i spelet som möjligt utan att knappt något borde passerat stadiet för godkänt. Kvar har vi ett dussinspel, baserat på dussintals andra dussinspel baserade på dussinspel. Jag skulle inte ens rekommendera det om du så hade en helkroppstatuering med Bakugan-motiv.

Detta är en annons:
Detta är en annons:
Bakugan Battle Brawlers: Defenders of the CoreBakugan Battle Brawlers: Defenders of the CoreBakugan Battle Brawlers: Defenders of the CoreBakugan Battle Brawlers: Defenders of the Core
04 Gamereactor Sverige
4 / 10
+
Lagom komplext för barn, funktionell grafik
-
Hemska röstskådespelare, tomma speltimmar, dålig spelkontroll, ful design
Detta är en annons: