Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
FacebookFacebook
RECENSION

DEAD RISING 2: CASE WEST

Så har det blivit dags att avsluta Dead Rising 2-storyn i Xbox Live Arcade-spelet Case West. Här ställs Chuck och gamle Frank emot ytterligare några tusen zombies som bara tigger om stryk...


Jag gillade verkligen Dead Rising när det begav sig och belönade det med en klockren åtta i betyg, vilket jag även gav prologen Dead Rising 2: Case Zero. Och redaktör Jonas Elfving gav som bekant även Dead Rising 2 en åtta i betyg, och faktum är att jag hade satt samma. Idel höjdare alltså, och med det i åtanke är det kanske inte så konstigt att jag sett fram emot Xbox 360-exklusiva epilogen Dead Rising 2: Case West, där vi dels ska få knyta ihop storyn från tvåan men även få återse gamla bekanta från det första spelet i serien.

Och då tänker jag framför allt på gamle protagonisten Frank West. Denne fribrottande fotograf som så elegant krossade zombieskallar likt PET-flaskornas öde sedan man matat in dem i returmaskinerna. I Dead Rising 2: Case West träffar han Chuck som vill rentvå sitt namn, medan Frank vill ha ett nytt scoop. Det leder de båda till Phenotrans som tillverkar Zombrex, och de slår sina påsar ihop.

Till skillnad från Dead Rising 2 där man kunde spela co-op, men där det egentligen inte fyllde något syfte, är Dead Rising 2: Case West helt utformat efter denna ädla syssla. Spelare ett ikläder sig rollen som Chuck, medan spelare två blir Frank. Spelar man ensam följer Frank med och gör faktiskt en hel del nytta längs vägen.

Dead Rising 2: Case West skiljer sig faktiskt oväntat mycket från Dead Rising 2 på det sättet att det känns som att det är spelet som Blue Castle Games hade velat göra från start, men kanske inte riktigt vågade eller rent av inte fick för Capcom. Det betyder att man slopat allt som inte var underhållande och fokuserat på det roliga. Ingen mer stressig Zombrex-jakt med andra ord, och man behöver heller inte eskortera halvt efterblivna personer i säkerhet. Något som bitvis var rejält frustrerande.

Hos Phenotrans finns gott om vanliga mänskliga vakter samt forskare som spärrats in. Ge forskande ett tillhygge och de tar sig själva till ett säkrare ställe medan man själv röjer vidare. För att komma in på Phenotrans tvingas man dock släppa ut alla inspärrade försöksobjekt (ja, alltså... zombies), vilket förvandlar de väldrillade vakternas rutiner till polsk riksdag.

Därmed får man slåss både mot vakter som har hjärnan mellan axlarna samt zombies som snarast tycks bära hjärna under armen. Det ger mer mångfacetterade strider där man får ta hänsyn till de båda. Oftast vill man slå ut stridisarna först, men både Chuck och Frank samt vakter plågas konstant av de odöda.

Eftersom Dead Rising 2: Case West utspelas efter det ordinarie äventyret startar man fullutrustad, och du behöver heller inte äga Dead Rising 2 eller ha en sparfil från det för att kunna avnjuta detta. Därför har man nn stabil level 40 och combo-kort som motsvarar den nivån, vilket är betydligt mer än jag lyckades få i själva äventyret. Här finns också massor av nya brutala tillhyggen att dräpa zombies med (vänta bara till du får testa Segway-varianten) samt åtta nya combos att lära sig.

Gamle Frank har såklart även med sin pålitliga kamera, och med några vältagna bilder kan man roffa åt sig både erfarenhetspoäng i jakten på level 50 samt dessutom sköna achievements. Chuck och Frank arbetar enligt samma princip som omaka snutar i massor av actionfilmer från det glada 80-talet och har inte mycket gott att säga om varandra. Personkemin är dock ljuvlig och man bara myser åt alla referenser till originalet, dräpande oneliners och andra hyllningar till zombie-fenomen i både film- och spelform, inte minst Left 4 Dead.

800 Microsoft-poäng (runt 90 kronor) får man betala för Dead Rising 2: Case West, vilket är dubbelt så mycket som Dead Rising 2: Case Zero. Men då är det lyckligtvis även lite längre och för mig tog det ungefär tre timmar att klara det. 90 spänn för det man får är faktiskt rena kapet med tanke på att expansioner i den prisklassen ofta inte är mer än 3-4 multiplayer-banor eller något kort bonusuppdrag på en knapp timme.

Att spela Dead Rising 2: Case West med polare är så brutalt kul att man gott kan göra det flera gånger dessutom, inte minst eftersom det finns gott om sidouppdrag och faktiskt fler än ett slut. Det blir därmed en ljuvlig avrundning på ett bra zombie-äventyr, och jag hoppas Blue Castle Games vågar slakta lika mycket heliga kor i det oundvikliga Dead Rising 3 som man gjorde i detta, då det är helt rätt väg att gå. Mer av det roliga, helt enkelt.

Dead Rising 2: Case WestDead Rising 2: Case WestDead Rising 2: Case WestDead Rising 2: Case West
08 Gamereactor Sverige
8 / 10
+
Grymt bra co-op-stöd, välskriven story, riktigt fet zombie-action, underhållande mellansekvenser
-
Några onödiga transportsträckor, lite för kort

Medlemsrecensioner

  • dukedoom72
    Damn you Capcom! Damn you all to hell! DR:CW är vid första anblicken en trevlig bekantskap. Jag och Frank, från DR1 slå oss fram genom högar av... 4/10
Detta är en annons:
BETA +