Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
FacebookFacebook
RECENSION

GRAY MATTER

Gabriel Knight-seriens skapare Jane Jensen har till alla äventyrsfans glädje släppt ett nytt spel där hobbymagikern Samantha besöker ett gods kallat Dread Hill House. Cristina har pekat, klickat och njutit...


Otaliga timmar har förflutit sedan jag steg in i Gray Matters värld - och nu har jag till slut lekt färdigt. Verklighetens tråkiga och ordinära vardag försöker påkalla min uppmärksamhet, men jag känner hur jag fullkomligt sugs in i den historia som grenar ut sig framför mig.

Din resa startar med en ödesdiger kväll, ett ödets tärningskast kan det tyckas, som abrupt och skoningslöst knuffar ditt liv in på en angränsande stig. Denna leder dig långt från den verklighet du befinner dig i och in i ett muterat andetag av svunna tiders sorg. Samantha Everett är ditt namn. Stigen ur en gothares dunkla förflutna, med din trollkarlskanin Houdini nedstoppad i ryggsäcken, anländer du en sen kväll till Dread Hill House. Innanför godsets tunga dörrar, som högljutt slår igen efter dig, flätas din livsresa samman med en man som heter David. Doktor David Styles. Denna främlings lidelsefulla förflutna slår rot i din nutid tillsammans med alla dess hemligheter och oläkta sår.

Gray Matter är ett djupgående och intensivt äventyrsspel i peka-klicka format. Wizarbox dumpar oss i utkanten av universitetsstaden Oxford och låter oss uppleva stadens lugna puls, stadsbornas karaktäristiska dialekt, stadens historia och områdets förtrollande platser. Till din hjälp har du en karta till hands som tillåter dig att snabbt förflytta dig mellan olika platser du varit på eller hört talas om. Ytterst praktiskt med tanke på att spelet i övrigt är väldigt tidskrävande.

En annan hjälp-funktion som bistår dig är "Hotspots"-knappen. Med en enkel knapptryckning framträder intressanta och relevanta föremål på din skärm och underlättar för dig som kört fast. Den stolte äventyrsspelaren och den vane veteranen må rynka på näsan åt detta, men det är självklart upp till var och en. Personligen fann jag mig stundvis väldigt tacksam över denna blyga handräckning då en del aktuella föremål var väldigt väl kamouflerade och inbakade i omgivningen.

Dina omgivningar är emellanåt förhållandevis sparsamma med att rymma föremål du kan titta på och prata kring. Både på gott och ont kan jag känna, då det drar ned på obetydligt svammel men även får intressanta föremål att bli mer uppenbara. Saker du plockar upp hamnar i Samanthas fickor och här är interaktionen mellan de olika föremålen ganska liten. Till skillnad från en del andra äventyrsspel, så som The Longest Journey, är det inte ofta du behöver kombinera föremål för att göra nya föremål.

I Samanthas ficka hittar du även hennes magiska handbok. Vår världsvane huvudkaraktär aspirerar nämligen till att bli illusionist och hennes personliga intresse blir ett intressant och fräscht inslag i denna typ av spel. Du får lära dig olika trick och framförallt använda dem i situationer som kräver din fingerfärdighet.

Förutom magiska färdigheter kräver Samanthas vardag en hel del tankeverksamhet från din sida. Det är en lång kedja av pusslande, tänkande och knappande för att komma igenom de utmaningar som den mystiska illustionistklubben, The Daedalus Club, ger dig. Jag finner stort nöje i det hela och gläds över varje rebus och anagram jag tillslut lyckas lösa och varje gåta jag finner svar till. Gray Matter kräver en hel del av dig rent intellektuellt vilket jag ser som ett bra karaktärsdrag hos ett äventyrsspel.

Gåtorna för dig från plats till plats och tillåter dig att stiga in i den ena vackra 2D-miljön efter den andra. Omgivningarna är fantastiska och levande och jag myser av hur solljusets strålar skiner mot det gamla universitetets åldrade väggar, hur vattnet i bassängen framför mig sakta och obestämt rör sig tyst och stilla och hur de olika ljuskällorna i taket ovanför mig återspeglas i det blanka golvet under mina fötter. Väldigt detaljrika miljöer som på många sätt överträffar den stundande grå och färglösa utsikten jag kan skymta genom mitt fönster.

Mycket positivt finns att säga om det visuella i spelet, men det finns även en del som är mindre bra. Personerna är stundtals bristfälliga i sitt rörelsemönster och upplevs emellanåt som kantiga och osmidiga. Det är dock inte påtagligt hela tiden men drar ned på det grafiska, om än ganska lite.

Även om det till största delen är Samantha vi får följa genom de vackra rummen, får vi då och då även kika in bakom ridån och spela som Dr. David Styles. Trots att det är intressant och roligt att få se historien från andra sidan och få tillgång till tidigare förbjuda platser och rum kan jag känna en viss saknad efter den där mystiska känslan kring mannen bakom masken, som nu ebbar ut lite. Denna känsla av mystik och nyfikenhet ersätts med tiden av både förståelse och rädsla för den sargade person som träder fram ur skuggorna.

Trubbiga minnen och oläkta öppna sår väntar oss på andra sidan. Gray Matter står med ena foten på vetenskapens fasta land och med andra djupt ned i en sjö av övernaturliga fenomen och trollkarlsillusioner. Kombinationen, hur mycket eller lite sanning det må vara i den, är kraftfull och spännande. Vilka krafter kan vi påverka enbart med tanken? Vilka låsta dörrar kan med rätt metod låsas upp och ställas på vid gavel? Och vad är det då som kommer kliva över tröskeln från det okända och in i solljuset? Vi går från att se historien från en självsäker och tuff ung kvinnas ögon till att känna misstankar rota sig i vårt medvetande och osäkerheten eka i tankarna.

Gray Matter bjuder på en effektfull resa full av laddade känslor. De tecknade mellansekvenserna är passande för spelet och känns helt rätt även om en del av mig undrar om Wizarbox lägger fram en hand med säkra kort istället för att chansa på något mer extraordinärt och grafiskt krävande. Men säkra kort eller inte, mellansekvenserna finner jag helt i anda med resten av spelet.

Jane Jensen, skaparen av Gabriel Knight-serien, lägger ribban högt och lyckas skapa ett otroligt spelvärt äventyr som stolt kan sluta sig till samlingen av fantastiska äventyrsspel genom tiderna. Många existentiella frågor väcks under spelets gång och får mig som spelare att fundera. Vad är egentligen verklighet och var går den etiska gränsen för forskning i det övernaturliga och andliga? Jensen tillåter sina karaktärer att vara mänskliga ända ut i fingerspetsarna, med allt vad det innebär av sociala defekter, skimrande tandkrämsleenden och vanvårdade vänskapsrelationer. Med melankoliska musikstycken och magiska platser tillåter hon oss att förälska oss i berättelsens huvudkaraktärer och känna hur en enkel blomma kan samla någons brustna hjärta, smälta isen och lämna oss stående i en pöl av smältvatten och ännu oklara känslor.

Gray MatterGray MatterGray MatterGray Matter
08 Gamereactor Sverige
8 / 10
+
Välgjorda pussel, engagerande story, fina och detaljerade omgivningar, trovärdiga karaktärer, stämningsfull musik
-
Lite otympliga animationer
Detta är en annons:
BETA +