Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
FacebookFacebook
RECENSION

STRANIA: THE STELLA MACHINA

Ett japanskt shoot 'em up som inte är från Cave eller Treasure. Kan det verkligen vara något att ha? Viktor har trätt på sig korset och rest ner till den innersta kretsen av "bullet hell" för att ta reda på svaret


"Vilka är G.Rev?" kanske du undrar. Det gjorde jag med när jag fick shoot 'em up:et Seisou Kouki Strania på bordet. Jag trodde nämligen precis som du att de japanska utvecklarna Cave i princip hade monopol på alla de större shoot ém up-spelen som letade sig utanför de Japanska lokaliseringsgränserna nu för tiden.

G.Rev har däremot varit med i industrin längre än vad man kanske tror och har tyvärr fått vara något av en doldis i skuggan av det massiva Cave. Bland annat har G.Rev hjälpt en annan genregigant, Treasure, med utvecklingen av shmupklassiker som Ikaruga och har även själva bidragit med några av Dreamcasts mest uppskattade shoot ém ups under tiden då det begav sig.

Nu gör de således äntligen storstilad premiär på Xbox Live Arcade med det tvådimensionella mechshmupet Seisou Kouki Strania även känt som Strania: The Stella Machina. En vapenstinn och supernischad bullet hell-historia som riktar sig till de allra hårdaste av hardcorespelare. De som redan nött ut allt från U.N Squadron till Radiant Silvergun HD och nu söker stilla sin kräsna abstinens.

Strania: The Stella Machina
Mycket laser blir det i Strania och det är snålt med både krediter och hälsa.

Som shoot 'em up hör Strania till den delkategori i genren som är mer vapenfokuserad än andra. Du har möjlighet att samla på dig upp till tre olika vapen samtidigt som du sedan växlar mellan och kan kombinera på olika sätt. Vapensorterna kommer i form av industrimåsten som spreaders och målsökande missiler men även som lite mer obskyra saker så som massiva energisvärd. Spelet bjuder på sex banor allt som allt vilket är betydligt mer speltid än vad det låter tack vare den bitvis sinnesjuka svårighetsgraden.

Actionen på skärmen är som ett aldrig sinande epilepsianfall av plasma, missiler och laser i ständigt skiftande karamellfärgsmönster. Det är som att titta på tredje världskriget genom ett kalejdoskop och vill du ha någon som helst chans att överleva så måste du styra din mech med precisionen hos ett bombdesarmeringsteam.

Strania: The Stella Machina
Livet som mechsoldat är inte alltid lätt. Tur att det går att spela co-op med en kompis.

Får du någonsin ett tillfälle att andas så räcker det inte till mycket mer än att torka bort svetten från överläppen. Oftast sitter du i hela sektioner och bara skriker rakt mot skärmen i ren förskräckelse över vansinnet som pågår där.

Grafiken är lågbudget och sparsmakad med en del nätta små "next-gen"-effekter som generöst med bakgrundsaction och ett fint djupfokus i bilden. Musiken är strålande och gör ett fantastiskt jobb med att emulera en trovärdig version av arkadkabinettjinglar från sedan länge svunna tider.

Strania är kort och gott allt som kan krävas av ett shoot ém up i dagsläget. Det är intensivt och kvalitativt även om det inte är särskilt nyskapande. Däremot är konkurrensen hård på Xbox Live Arcade och titlar som Ikaruga och Guwange är fortfarande allt igenom bättre spel med mer innehåll. De är därtill också inte lika straffande i sin svårighetsgrad som Strania: The Stella Machina. Ifall du däremot spelat igenom dessa och bara väntar på nästa injicering av stroboskopisk mechaction i den nionde kretsen av bullet hell. Grattis, då har du fixen precis här.

07 Gamereactor Sverige
7 / 10
+
Varierade banor, kul vapensystem, grym musik
-
Tunt på innehåll, straffande svårighetsgrad
BETA +