Recension

Bumpy Road

Publicerad 2011-06-01

Vägar som slingrar sig som en pianorad. Engelska agendor i Baltazars skepnad. En kärlekshistoria på fyra hjul. Det här är Bumpy Road

Ibland vill man bara ha trevligt med ett spel. För här i Sverige så har vi ju ofta trevligt. Vi fikar med saft och kaffebröd. Pratar i lagom volym och frågar alltid om vi ska ta med egna lakan. Därför passar också Bumpy Road in i våra trevliga mentalitet. För Bumpy Road är om något, ett trevligt spel. Det är faktiskt rentav så trevligt, att det är kul.

Spelet handlar om ett sött litet par som på ålderns höst bestämmer sig för att bege sig ut och åka i sin lilla bil och rulla nedför minnenas allé för att återuppleva gamla tider. Det är ditt jobb som spelare att se till att de kommer dit i säkerhet. "En kärlekshistoria på fyra hjul" som utvecklarna Simogo, som även gjorde Cosmo Spin, beskriver det.

Det är oklart vem som kör av de båda. Han sitter ju visserligen lite längre fram, men spelet har ju tydliga Englandvibbar vilket borde innebära att ratten sitter på andra sidan.

Som vanligt när det gäller de mer kvalitativa Ipad och Iphone-spelen så är Bumpy Road en urtjusig, för att inte säga urtrevlig, uppvisning i sprudlande kreativitet och återhållsam minimalism. Du hjälper paret på färden genom att dra fingret över vägen, charmigt återigen som en pianorad, vilket skapar en bula i den som du sedan kan använda för att bestämma höjd och fart på bilens färd. Du kan rentav också göra så att bilen skuttar till om du trycker direkt under den. Vilket förstår blir nödvändigt när elaka stup försvårar resan, såväl som bensinbrist. Det senare botgörs genom att du låter bilen samla på sig diverse föremål som ligger längs med vägkanten. Då och då hittar du även en filmremsa på färden som berättar om parets förflutna genom enkla med ack så vackra stillbilder.

Presentationen i Bumpy Road är inget annat än bedårande. Det minner om en sammanslagning mellan baltisk tecknad film och hederlig anglofili, med en konstant skiftande bakgrund som skildrar en sagolik landsbyggd i Victoriska siluetter. Färgpaletten skiftar vackert längs med banorna och får det ständigt att brumma i bröstet som ett bi på dig.

Landskapet skiftar längs med färden. Lite som i Outrun, fast i 2D och gulligare.

Då är dessutom musiken ännu finare med varierande små arrangemang och truddelutter som låter som något som Koji Kondo gömmt undan i skafferiet. Tycker du det är för lite dragspel, orgel, ukulele och xylofon i moderna spel? Pffft, vilken fråga. Klart du gör! Bumpy Road är då spelet för dig. Musiken är rentav så fantastisk att jag hade kunnat tänka mig spela Bumpy Road bara för dess skull.

Låt dig dock inte luras av Bumpy Roads sympatiska utseende. Det är ett väldigt svårt spel. En enda miss och du får börja om från början. Vilket förstås kan vara lite enerverande, om det nu inte vore så att alla sådana känslor försvinner så fort man så gott som ser eller hör spelet. För det går helt enkelt inte att vara arg på något som är lika trevligt som en tebjudning på den engelska landsbygden.

- Citera
Skrivet av: Nephalen
2011-06-21 07:31
Spelmekaniken låter som solipskier
- Citera
Skrivet av: Badde
2011-06-06 00:18
via mobil Bra recension