"They have names, you know. You've just destroyed Carl."

Jodå, humorn är intakt. I rollen som min favorit-Lombax har jag just sprängt en stackars liten robot-minion. Den syrliga kommentaren kommer från ett högtalarsystem som nyss gett mig en intensivkurs i några av Ratchet & Clank: All 4 Ones grundläggande vapen. Och utöver Pixar-doftande skämtlynne, effektivt för både barn och vuxna, är allt precis som det ska vara i Ratchet & Clank-serien. Vackert färgglada omgivnignar, galna vapen och skimrande muttrar som bara ber om att bli insamlade. Men så finns ju även den där avgörande skillnaden.

All 4 One är nämligen ett renodlat co-op-spel där du och upp till tre vänner - offline eller online - samarbetar i rollerna som Ratchet, Clank, Captain Qwark och Doctor Nefarious. Att den sistnämnda lirar på de godas sida låter kanske märkligt, men det fungerar finfint i storyn - en ganska enkel historia om hur kvartetten fastnat i en märklig maskin kallad Creature Collector. En vapenvila mellan de bittra fienderna är ett måste och de fyra sätter fart för att fly.

Resultatet är lika lyckat som steget Mario-serien tog i och med New Super Mario Bros Wii. På många sätt mer lyckat. Alla spelar på samma odelade skärm och helheten är en mycket väl avvägd blandning mellan action, plattformande och samarbetsuppgifter. All 4 One rivstartar med en bossfight i flera etapper som varvas med klassiskt robotnitande, och inom en kvart har jag och mina medspelare susat nedför smal metallräls, fått skjuts av en lufttaxi, bemannat stativmonterade kanontorn och inte minst lekt med "Tether"-repet.

Denna superlasso är ett riktigt underhållande inslag av flera anledningar. Ett tryck på triangelknappen och du slungas med ett rep rakt mot närmsta medspelare. Det ser inte bara roligt ut, utan är också praktiskt när du vill komma i kapp eller håller på att falla handlöst nedför en ravin. Insomniac har dessutom byggt flera utmaningar kring snaran, och det kan vara allt från att svinga sig a lá Bionic Commando mot svåråtkomliga plattformar, till att aktivera switchar.

Vi får också leka med dammsugartillbehöret Vac-U, som med ett tryck på cirkelknappen suger så det står härliga till. Denna pryl används för att dra till sig lådor, medspelare eller för att fånga in och placera elvarelser i broaktiverande proppskåp. Ytterligare ett tryck på knappen gör att du slungar ut det du sugit upp, och det är riktigt komiskt att höra Ratchet nervöst skrika "kom ihåg vapenvilan!" när han sitter i Nefarious munstycke. Det går nämligen att kasta varandra utför stup...

Både sådan retsamhet, men även laganda är hela tiden närvarande i din trupp. Utmärkelser som "noob" eller "bästa mutter-insamlare" delas ut efter varje bana och andra, inofficiella prestigegrejer dyker liksom upp av sig själva när man spelar - det är alltid lite pinsamt att behöva bli återupplivad, på samma sätt som det är en fjäder i hatten att dela ut nådastöten till en av spelets fantasifulla bossar. Mina spelsessioner har alltid genererat engagerat taktiksnack och många uppspelta skrik, vilket förstås är ett kvalitetstecken.

Det blir inget Ratchet & Clank utan galna, fantasifulla vapen och All 4 One har naturligtvis gott om dessa. Förutom närstridsattacken börjar du med standardpickan Combuster, och inom kort skapar du kaos med den kraftfullare Plasmabomb Launcher. Piskorna har alltid varit en personlig favorit för mig under hela serien, och där tillfredställer Arc Lasher smiskbehoven. Jag ska inte förstöra nöjet genom att rabbla resten av arsenalen, utan nöjer mig med att säga att en viss eld- respektive ispuffra är väldigt roliga att leka med.

Vapnen kan även uppgraderas i de shoppingstationer som dyker upp med jämna mellanrum. Du kan bättra på kategorier som ammunition, styrka och göra vapnen till "Elite". De fyra figurerna behåller sina inköp till framtida rundor, så du kan spela om tidigare banor med kraftigare vapen. När vi ändå är inne på vapen är ett tips för övrigt att låta alla karaktärer rikta in sig på samma fiende: då belönas man med dels fler samarbetspoäng, dels en tillfredställande audiovisuell effekt i form av en expanderande ring kring fienden.

Presentationsmässigt har Ratchet & Clank-serien höjt på ögonbryn ända sedan det snart tioåriga debutspelet, och All 4 One ser även det finfint och varierat ut. Du och dina vänner röjer loss i futuristiska städer, Grand Canyon-liknande platåområden och mystiska alienskogar - alla krispigt uppritade och härligt detaljerade. De fasta kameravinklarna ger alltid en bra överblick över banan, även när du har fyra vilda karaktärer som springer åt varsitt hörn.

Det finns ett par minustecken. Ett av dem är att upplevelsen för ensamspelaren inte bara är rätt trist, utan smått buggig. Spelar du ensam får du en datorstyrd kompanjon, och denne har inte direkt världens bästa artificiella intelligens. Bot-Clank har under mina singleplayer-sessioner hoppat utför stup lite väl många gånger för att det ska klassas som riktigt bra. Jag stör mig också på att jag inte får starta om från min senaste checkpoint, om jag väljer att avsluta spelet innan en hel värld klarats av. I det läget måste jag stå ut med en oskippbar introsekvens jag redan sett, samt banor jag redan kört. När man väl klarat världen är det dock möjligt att hoppa in i vilken checkpoint man vill.

Ratchet & Clank: All 4 One är hursomhelst ett riktigt kvalitativt kvartettspel, som visar att co-op inte bara innebär gråbrunt krig eller itusågning av rymdvarelser. Det breddar den smala genren där även plattformande och glad grafik får plats och du kommer att ha ordentligt kul med några vänner bredvid dig. En fralla, fralla för en, alltså. Eller hur man nu säger.