The Legend of Zelda: Skyward Sword
Vi har väntat fem år på nästa stora Zelda-spel och nu är Skyward Sword äntligen här. Elfving har slagits med svärd, utforskat mystiska tempel och förstört krukor - samt satt betyg
När jag ifjol försökte definiera essensen av Zelda-serien kom jag efter 25 000 tecken fram till två slutsatser. Dels att Nintendos mest älskade spelserie går hem så väl eftersom de helt enkelt består av så många bra enskilda delar. Dels att en gnutta magiskt pulver behövs för att foga samman allt till en helhet. Slutsatsen var inget jag skrek Heureka åt. Men den kändes rätt. Exakt samma tankar når mig när eftertexterna till The Legend of Zelda: Skyward Sword rullar. Här råder både mångfald och magi.
Det har gått 5 år sedan det senaste stationära Zelda-spelet. Om du som jag följt serien sedan Ingvar Carlsson var statsminister-färsking vet du att varje ny release av ett "riktigt" Zelda-spel är en big deal, för hela spelvärlden. Förväntningarna är enorma, resultaten nästan alltid fantastiska. Och det kan jag avslöja redan nu: Skyward Sword är fantastiskt. Inte det bästa spelet i serien, men ett förtrollande äventyr som enligt mig smiskar åtminstone Twilight Princess vargrumpa.
Om du inte levt i ett vattentempel de senaste åren känner du till premisserna. Den senaste inkarnationen av Link bor bland molnen, i en bokstavligen himmelsk ort kallad Skyloft, där liv nedanför molnen bara är en myt för de sorglösa invånarna. Traditionen trogen börjar äventyret med en introduktion av en sömndrucken Link, som vaknar upp till en stor dag: det är tävlingsdags i Loftbird-flygning. Som så många andra av Links jämnåriga har vår hjälte en egen jättefågel, enormt trogen sin mästare. I Skyloft drar sig folk inte från att hoppa rakt ut i ingenting, då en enkel busvissling omedelbart lockar till sig en Loftbird som fångar upp en.
Jag gillar verkligen Skyloft. De svävande landmassorna och de nära banden till flygande varelser har sköna vibbar av Avatars bästa delar, och hemvärlden känns mer fantasirik än de byar vi startat från i tidigare spel. Hela övervärlden påminner om havet i The Legend of Zelda: The Wind Waker och när du väl tagit dig genom spelets första (lite tråkiga) utbildningstimmar är du fri att utforska himmelrikets landmassor. Här kan du hitta allt från små gräsplättar till välbesökta tavernor.
Efter fågelracet sätter en klassisk Zelda-historia igång, i och med kidnappningen av prinsessan i fråga. I stället för idylliska molnvärldar får vi snart ta del av mörkare inslag och platser; det finns mycket riktigt liv nedanför molnen och dit måste vi ta oss. Link får assistans av följeslagaren Fi, en blåskimrande varelse med Glados-röst som likt Midna och Navi i tidigare spel guidar oss genom hela spelet. Förutom en lite, lite för glapp käft uppskattar jag verkligen denna sidekick. Röstarbetet är fantastiskt, designen av henne perfekt och hennes logiska, känslokalla attityd är både komisk och uttrycksfull. Att kunna få statistik om mitt spelande (hur många Stalfos har jag egentligen dödat?), ledtrådar i spelets tempel och grundläggande lektioner i spelmekaniken är välbehövligt.
För det finns en hel del nytt att lära sig. Framförallt de många rörelsekänsliga inslagen. Skyward Sword är deisgnat med Wii Motion Plus i åtanke och tillbehöret är ett krav för att spela spelet. Det viftas, skakas, sveps och huggs var och varannan minut - i allt från självklara syslor som svärdfäktning till att klättra snabbare på vinrankor. Minus några påklistrade moment funkar det överlag riktigt fint, och framförallt är svärdfäktningen ett rejält kliv från de godtyckliga spasmerna Twilight Princess krävde av oss.
Så fort du drar din klinga följs rörelserna med så gott som 1:1-exakthet. Du kan göra vågräta, lodräta och diagonala svep med svärdet, ett hugg genom att föra Wii-fjärren mot din skärm och Links karakteristiska snurrattack aktiveras genom skak av både Wiimote och Nunchuk samtidigt. Även din sköld, som går från eldkänslig trävariant via hygglig metall till ett superskydd, aktiveras med ett skak. När jag stöter på min första Octorok ger den mig hjärnskakning ett par gånger med sina utspottade stenbumlingar, innan jag fattar att en sköldassisterad tillbaka-kaka är på sin plats.
Till en början, när jag går den (numera) Zelda-karakteristiska sparringkursen i min hemby, känns svärdandet lite taffligt. Jag pekar för glatta livet mot skärmen, vrider och vänder, men får inte till rätt diagonalt hugg för att klyva stubbfan som hängts upp i dojon som träning för blivande svärd-ess. Men. När jag börjar tänka på Wii-fjärren som ett faktiskt svärd - då lossnar det. Wii-fjärren agerar ju oberoende av dess riktning mot skärmen; ett hugg rakt framåt i mitt spelrum är ett hugg rakt framåt i spelet. Som en bäver på fluortabletter gör jag flis av stockarna och får inom kort hugga levande och rörliga mål i stället. Jag lär mig Skyward-attacken, där svärdet sträcks mot himlen och laddas med en superattack, och allt känns bra. Vi har onekligen kommit en lång väg sedan "It's dangerous to go alone, take this."
Viftandet slutar inte vid svärdkonst. Du rullar även bomber som Wii Sports-klot, styr en metallskalbagge genom att tilta Wii-fjärren och leker entomolog med hjälp av en fjärilshåv. Link lär sig också en slagruteliknande teknik kallad Dowsing, vilket låter honom leta upp relevanta personer (däribland Zelda) genom att peka med sitt svärd i olika riktningar. Du som spelat Shadow of the Colossus lär känna igen dig. En kul detalj är att denna aktivitet sker i förstaperson - och att Link kan röra sig medans han "dowsar". Ett Zelda i förstaperson alltså - smaka på den.
Sammanfattningsvis är Wii Motion Plus-inslagen sofistikerade och framförallt varierade, men också något som ställer en del krav på spelaren. Det går inte att spela Skyward Sword med en alltför slapp spelstil och föredrar du traditionella knappar kan du möjligen bli besviken. Personligen var jag mer närvarande i exempelvis The Legend of Zelda: The Wind Wakers värld, med en ergonomiskt perfekt Gamecube-kontroll i näven, som aldrig krävde några kalibreringar.
Skyward Sword börjar mysigt, lite väl barnvänligt för en vuxen spelare kanske, men lyckligtvis börjar Nintendo efter ett tag dutta mörkare färg på sin färgglada målning. Mer surrealistiska inslag, som Links mardrömmar om ett storkäftat monster, röster som kallar på Zelda och en mystisk figur som bevakar Link innan han äntrar dennes tempel ger mig nackhårs-erektion vars like ej skådats sedan Majora's Mask.
Att fienderna redan tidigt i spelet är betydligt mer utmanande än de veka underhuggare vi är vana med, känns också vuxet. Här gäller fiendekvalitet, inte kvantitet och i sammandrabbningarna behöver du studera rörelsemönstret hos skelett, troll och spindlar för att inte se hjärtmätaren rasa till noll. Zelda-serien har aldrig beskyllts för att vara särskilt svår, så lite extra utmaning är verkligen en frisk fläkt.
Överlag är Link betydligt rörligare och mer av en actionhjälte än någonsin tidigare. När du springer, klättrar eller hänger i rep dräneras en uthållighetsmätare och när den är tom tvingas Link stanna upp och hämta flåset. Detta ställer krav på strategi och det gäller att välja sina snurrattack-tillfällen med omsorg. Speciella frukter återställer mätaren och detta används förstås i diverse olika moment, allt från branta kullar till cirkusartade dueller på spänd lina. Detta är ett inslag som känns fräscht och definitivt något man vill se mer av i kommande Zelda-spel (fem år till, eller vad tror ni?)
Templen, min personliga favoritdel av Zelda-spelen, är en ren fröjd. Strukturen är dock lite annorlunda än tidigare och framförallt känns de inte lika tidsslukande. Detta designbeslut beror förmodligen på att även områdena utanför själva grottorna är lite av tempel i sig, då de också har många omgivningsbaserade pussel och uppgifter. Väl inne börjar en klassisk jakt på nycklar, kartor och skattkistor med essentiella föremål och stämningen är verkligen helgjuten. Redan i det tidiga Deep Forest-templet, strösslat med spindelväv och neonsvamp, tvingas jag bromsa äventyrandet och ta mig en funderare på hur jag ska avancera.
Templen blir än mer utmanande och stämningsfulla längre in i Skyward Sword, och även om jag är väldigt sugen vore det hädelse att avslöja för mykcet om vad du har framför dig. Vänta dig bara briljanta bossar, genialt utformade föremål och tillhörande pussel samt en väldigt organisk, ytterst genomarbetad design. Och det sista templet... Ja, vad ska jag säga? Det är en upplevelse som påmint mig om varför jag spelar spel överhuvudtaget.
Designmässigt är Skyward Sword väldigt inspirerat och den färgglada, mindre realistiska stilen passar formatet väl. Oavsett om du småpratar med trolldrycksförsäljaren i Skylofts marknadsområde eller överlistar fega Pyrups i Eldin Volcano-området, gör du det i omsorgsfullt designade världar fyllda av lustiga små detaljer. Färgskalan är nästan lika modig som den i Wind Waker, och alla små gynnare du träffar på vägen (Kikwi-varerlserna framför allt) lär få dig att flina.
Men. När almanackan snart visar 2012 är det väldigt svårt att bortse från den uråldriga kapaciteten hos Nintendo Wii, som redan vid sin (och Twilight Princess) release för fem år sedan bleknade jämfört med HD-konsolernas kraft. Att kompensera dålig draw distance med impressionism-inspirerade utsuddningar av scenerierna är ett tappert och klyftigt försök, men naggiga kanter av den här graden sticker verkligen i ögonen. Tekniskt sett slår även Super Mario Galaxy 2 detta, även om jämförelsen kanske är orättvis då genrerna är så olika. Ibland måste man ställa sig en bit bort för att uppskatta ett konstverk, sägs det ju, men längtan efter Wii U-Zelda med modern grafik har aldrig varit starkare än så här.
Detta är en petitess. HD-brist, en handfull repetitiva uppdrag i spelets senare del och vissa rörelsekänsliga frågetecken är mina enda minus vad gäller Links senaste äventyr. Skyward Sword är en fantasifull äventyrspärla proppad med klassisk Nintendo-charm, nytänkande och minst 30 timmar sprudlande äventyr. Vänta dig tårar från storyns bästa ögonblick, rysningar från sköna mellansekvenser och skratt från faktumet att Link för första gången tycks göra ett toalettbesök.
Alla briljanta detaljer och den där svårdefinierade skopan magi gör alltså detta till en av de bästa titlarna, denna stekheta spelhöst. The Legend of Zelda: Skyward Sword är ett spel som susat från himlen och landat i nästintill perfekt skick.
Jonas Mäki:
Vem kunde tro att ett mainstream-spel som Wii Sports Resort kunde lägga grunden för ett sånt här mästerverk? När Miyamoto spanade in svärdfäktningen i det spelet och satte tekniken i Links händer sa det klick. Skyward Sword är det bästa Motion Plus-spelet, kanske det bästa Wii-spelet, och kanske, kanske det bästa Zelda-spelet överhuvudtaget. Där har jag inte riktigt bestämt mig än. Jag älskar förändringarna man gjort, och jag älskar det man låtit vara kvar. Jag spelar harpa, utmanar mig i Silent Realm-utmaningarna och låter min skalbagge reka omgivningarna. Detta är ett äventyr att älska, och alla små, små missar ser jag bara som skönhetsfläckar. 10/10
Skrivet av: Epix2012-12-15 08:48Är det värt att köpa?
Eller ska man köpa Wii U och den varianten istället?
Skrivet av: Danne892012-11-30 20:39Bra spel!
Men grafiken i Wind Waker är så mycket bättre! Och det är ändå till en ännu äldre konsol. Dessutom tycker jag Twilight Princess är snyggare.
Hoppas, HOPPAS, att det ser mycket bättre ut när nästa Zelda kommer till Wii U. Läste att det skulle ha samma grafikstil (tyvärr).
Skrivet av: mainedrey2012-09-23 10:53Citerer Solid91:Klarade precis av det! 65 underbara timmar! Och då har jag fortfarande side quests kvar.
grattis, jag klarade det på mindre än en vecka med alla sidequests
Skrivet av: Solid912012-07-12 02:49Klarade precis av det! 65 underbara timmar! Och då har jag fortfarande side quests kvar.
Skrivet av: Slabbath2012-03-26 04:40Haft spelet sen premiären men blev först nu inatt klar med det.
Varför? Tja, jag vet inte. Visst, kontrollen är fantastisk när man väl fått kläm på det, visst är fiendedesignen ofta genial, stridssystemet djupare än någonsin, pusslen fantasirikare än på länge och visst är det mäktigt att få sväva runt i skyarna till en bombastisk riktig (äntligen!) orkester. Men jag slukades aldrig av Skyward Sword på det där sättet jag gjort av alla föregående stationära Zelda-spel, där mat, sömn och socialt umgänge blev sekundärt efter trikåäventyrandet.
Faktum är att när jag väl satt mig för en spelsession har jag valt både Arkham City och Skyrim framför Zelda, vilket hade varit hädelse om du frågat en några år yngre upplaga av mig.
Vilket egentligen förbryllar mig. Skyward Sword är på många sätt det Zelda-spel jag alltid drömt om (fantiserade redan som 11-åring om ett Zelda där man kunde slåss med ett svärd som på riktigt). Ändå engagerar det mig inte känslomässigt. Jag spelar, timmarna rullar på och jag och väntar otåligt på det där magiska wow-momentet, det jag upplevde när jag återförenades med Saria i Ocarina of Time, när jag står på klocktornet och ser den ödemättade månen komma mot mig i Majoras Mask, när jag upptäcker vad som döljer sig under havet i Wind Waker, när jag första gången möter Midna i Twilight Princess. Men plötsligt ser jag sluttexterna rulla utan någon att någon katharsis innfunnit sig. Jag försöker klämma ut en obligatorisk tår när men nej, det vill sig inte. Det känns hemskt att erkänna det, men Skyward Sword lämnar mig förvånansvärt oberörd.
Så jag börjar fundera. Det kanske är mig det är fel på? Har jag blivit gammal, en cynisk gubbjävel som inte skulle veta vad spelglädje var om det så bet honom i arslet? Är det bara att acceptera att de där storögda, rosenskimrande Zelda-sessionerna tillhör det förflutna?
Kanske kommer 10-12-åringarna som introduceras till Zelda-serien med Skyward Sword tänkta tillbaka lika nostalgiskt på det som jag idag tänker tillbaka på Ocarina of Time. Själv kan jag inte låta bli att känna mig lite snopen.
Skrivet av: dimentio2012-02-24 17:47Ska precis börja på min tredje spelomgång!
jag har inte ens klarat min första genomspelning än!
fast kan ju bero på allt MK7 nördande
Skrivet av: Danne92e2012-02-24 13:09Antagligen tidernas bästa spel!
Ska precis börja på min tredje spelomgång!
Skrivet av: Krysslåda2012-01-29 16:49Efter 2000-talet så är grafiken inget som man hakar upp sig särskilt mycket på längre. Men att grafiken Skyward Sword, inte är mycket att hänga i julgranen håller jag med om helt och hållet. Det är lite irriterande att den är så kornig.
Tillagt 2012-01-29 16:52:
Jag tyckte nästan grafiken var ful redan när Wii släpptes. Wii har alltid känts som en budgetkonsol för mig...men uppenbarligen gjorde väl Nintendo rätt som satsade på en billig konsol för den breda spelpubliken för den har ju sålt bra.
Skrivet av: giftigkola2012-01-29 16:21dimentio, grafik ingår. Så är det bara, det man måste ha i åtanke dock är att spelet släpps till en föråldrad konsoll.
Nardur92 tar upp en rätt bra poäng, hur kan grafiken landa på en 8? Spelets grafik är ju förjävligt.
Lek med tanken att det skulle släppas till 360 eller PS3 (eller PC för den delen), då skulle det landat på 2-3. Såvida inte utvecklaren vore väldigt liten och idén enormt stor (exempelvis Minecraft), och då skulle den landat på säkerligen 6 (hård gissning).
Enligt mig, ska man ha i åtanke att spelet släpps till ett föråldrat medium, inget mer. Grafikpoängen borde sänkas.
Men är det en nyhet att GR kysser lite Nintendo i bakdelen?))- Skrivet av: dimentio2012-01-29 10:28@nardur92:
Det spelar ingen roll hur bra grafik ett zelda har, man kör zelda för att det är bra. Visst är det sudigt på vissa ställen men man sitter väl inte och tittar efter sånt när man spelar? 
Skrivet av: nardur922012-01-18 23:03Allvarligt talat, det här spelet ser ju faktiskt förjävligt ut, med tanke på att det släpptes 2011.
Visst, gameplay är det huvudsakliga, men den här grafiken skulle ju kunna vara till ett spel som släpptes till PS2 år 2005.
.
Tycker att det borde ha fått en 3:a eller 4:a i grafikbetyget (kolla exempelvis på trädens blad), och så jäkla suddigt det är! Första intrycket är att någon har ritat med kritor.
Det krävs ju att man är fanboy för att det här ska tillfredställa.
Kort sagt så ligger Wiikonsolen alldeles för långt efter vad gäller prestanda, och det har den gjort ända sedan den släpptes. Märkligt att Nintendo de inte har lyckats fatta det på rätt sätt nu till kommande Wiikonsol, det lär resultera i flopp...
- Skrivet av: Vetebullen2012-01-06 00:36Ligger på delad förstaplats med Wind Waker och Links Awakening <3
Skrivet av: Tano482012-01-01 17:21Håller med Nintenorremore, fast jag tycker inte betyget var bra.
Skrivet av: Super_Wario2011-12-30 01:25Årets spel, tveklöst!
Skrivet av: xboxfan2011-12-29 01:06Grafiken gör inte ett spel men jag tycker den är bra men om grafiken är ett sådant stort problem skaffa en HDMI-kabel.
Skrivet av: Tobbetok2011-12-27 11:00Jonas du borde inte klaga på grafiken för det är Wiis fel men tråckiga rörelse känsliga inslag det håller jag med om.
Skrivet av: NintendorRemote2011-12-18 18:30Det känns som om Zelda
kyward Sword är bortglömt och att det inte nådde hypen för många, när GR till och med tycker att Uncharted (som är ett bra spel det med) är bättre än Zelda är det något som är fel, inte med dom som skrev recensionen nödvändigtvis men ändå, Zelda får inte en: Vi älskar dig, det är sjukt.
Även om spelet fick bra betyg saknas något.
Skrivet av: bloody_baron2011-12-14 23:06Lite underligt att enbart två medlemsrecensioner finns gjorde (varav jag har skrivit en).. Och det har gått över månaden sedan det släpptes. Zelda TP hade sjukt många recensioner på bara några dagar. Vad kan det bero på tro?!
Skrivet av: -Jamppa-2011-12-08 00:40Ehh okej. Året är snart 2012 och detta ser helt vidrigt ut på bild....
Och ja, det är min åsikt- Skrivet av: lucas_J2011-12-06 11:32Klarade spelet på 48 timmar, fantastiskt! måste spela hero mode nu
Skrivet av: link932011-12-05 22:40Vf klagar alla på grafiken... den gör ju inte spelet 10ggr bättre om den är bättre...
Skrivet av: Albertoz2011-12-05 13:57Tycker att grafiken på Zelda SS är rätt dålig faktiskt...
Skrivet av: Lundiez2011-12-02 10:44Efter 49 timmar är jag nu klar med Skyward Sword. Har svårt att bestämma mig för om det är det bästa Zeldaspelet, om inte annat kommer det ruskigt nära OOT och MM. Inte minst för att svårighetsgraden betydligt högre. Att man faktiskt fick se Game Over- skärmen utan att döda sig själv med flit säger en hel del, och att man aldrig överlever utan att ha potions med sig.
Motionkontrollen kändes avig i början, men när man hade vant sig kändes den helgjuten.
För mig är det här spelet lite som Twilight Princess done right, då det förbättrade på många punkter där TP briste. Inget slår dock Epona som transportmedel, flygningen var inte så rolig som jag trodde.
Då är det Hero Mode som ska avklaras nu, med ännu mer härlig utmaning- Skrivet av: Beasten2011-12-01 17:43Blir nog inget lir för min del.
Håller med "the fallen". Jag har alltid varit trogen Nintendo fram tills jag provade Uncharted 2 till PS3:an. Grafikmässigt går det ju inte ens att jämföra. Sony ligger ljusår före i allt. Tråkigt men så är det.
Nintendo skulle behöva släppa en riktigt grym maskin som kan mätas med Sony och Microsoft. 
Skrivet av: Linkjr2011-11-28 12:05Har nu spelat i över 10 timmar och hittills är det helt underbart underhållande. Klart bättre än Twilight Princess. Kontrollen känns riktigt välgjord och atmosfären är precis så som ett Zelda spel ska vara.
Citera| Grafik: | 8 |
| Spelbarhet: | 9 |
| Ljud: | 9 |
| Hållbarhet: | 10 |
| Vårt betyg: | 9/10 |
- Format:Wii
- Genre:Äventyr
- Utvecklare:Nintendo
- Utgivare:Nintendo
- Antal spelare:1
- Premiär:18 november 2011
| Ert betyg: | 8/10 |
- 8/10 mainedrey
Jag blev lite besviken på Legend of Zelda:... - 3/10 Bidoof
Den nyaste delen av Zelda-serien släpptes för ett... - 10/10 czaros1994
Det blir en kort recension så länge men jag... - 7/10 bloody_baron
Efter att i 38 timmar spelat igenom kanske det... - 10/10 Wii64
The Legend Of Zelda: Skyward Sword är en...
- The Legend of Zelda: The Wind Waker Gamecube
- The Legend of Zelda Wii U Wii U
- Pandora's Tower Wii
- Another World iOS
- Beyond Good & Evil HD Multi
- The Legend of Zelda: Ocarina of Time 3D Nintendo 3DS
- The Legend of Zelda: Ocarina of Time
- The Legend of Zelda: Twilight Princess Gamecube/Wii
- The Legend of Zelda: Phantom Hourglass Nintendo DS
- The Legend of Zelda: Spirit Tracks Nintendo DS
EA vill göra nytt Star Wars Battlefront
Utannonseringsvideo för Xbox One
Microsoft sabbade sin egen Xbox 360-stream
Hårddisken i Xbox One är outbytbar
Vad tycker du om Xbox One hittills?
