Sebastien Loeb Rally Evo

Han vann WRC-titeln nio gånger (!) innan han gick i pension som trött 37-åring. Han står sig som den främste rallyföraren genom alla tider. Större än Tommi, Colin, Burns, Solberg, Ari, Carlos, Grönholm och alla de andra legenderna inom denna smått vansinniga sport. Att han hedras med ett eget spel nu såhär efter avslutad rallykarriär tycker jag är toppen. Värdigt, minst sagt. Loeb är en av vår tids främsta talanger inom motorsporten, oavsett disciplin. Vad han däremot inte är - är en storslagen TV-spelare.

Att italienska Milestone använder det faktum att Loeb varit delaktig i utvecklingen av spelet som ett sätt att verifiera dess realistiska körkänsla väger för mig ungefär lika tungt som om de hade nyttjat Jonas Mäki som konsult under utvecklingen av Arma 4. Varför? Loeb kan inte spela TV-spel. Jag har suttit bredvid karln och sett honom försöka lira WRC 3 och det slutade i total härdsmälta, gång-efter-gång. Han var dessutom Polyphonys huvudkonsult under utvecklingen av rallydelen i Gran Turismo 5, en upplevelse han i flertalet intervjuer kallade "realistisk". Rallydelen i Gran Turismo 5 var inte realistisk. Den var genomgående horribel. Något av det sämsta som gjorts i bilspelsväg genom alla tider.

Bilfysiken i Sebastien Loeb Rally Evo är betydligt bättre. Den är även bättre än vad den var i samtliga av Milestones fem WRC-titlar även om bilarna fortfarande väger för lite och även om bromsarna nyper för dåligt. Det märks att studion börjat om från början med framförallt däckfysiken och försökt hitta den där svårfunna balansen mellan perfekt simulerad friktion och hanterbar fart. Rally är ju, som vi alla vet, fullständigt vanvett på högsta nivån (som Sebastien Loeb regerade i ett årtionde). Alla vet att de hastigheter som WRC-bilarna färdas på skulle vara fullständigt omöjlig att simulera till 100% i en simulator av den här typen (eller Dirt Rally, eller Richard Burns Rally). Det går för fort helt enkelt. Ingen skulle ens hinna med att reagera.

Och där i ligger mitt enskilt största klagomål på det här spelet. Det som håller mig ifrån att dela ut ett högre betyg; Fartkänslan. Det känns nämligen som om Sebastien Loeb Rally Evo går för sakta största delen av tiden. Visst, när jag slungar ned gubbfläsket i mittenstolen i den specialbyggda Peugeot 208 Pikes Peak-kärran som Loeb satte världsrekord i, 810 kilo och 880 hästkrafter (helt byggd i kolfiber) - då går det tillräckligt fort. Men i en 330 hästkrafter stark WRC-bil på en supersmal sträcka i Monte Carlo känns det som om min bil är trasig, som om jag åker på halvfart och inte alls hittar igen den där hisnande intensiteten som rally innebär.

Det är en svår balansgång det där. Går det för fort kan det såklart kännas orealistiskt bara därför och fysiken måste ju hinna med också, allt måste beräknas per bildruta (eller eller fler gånger per bildruta, per sekund) och spelaren måste känna att den har kontroll över tyngdpunkten i bilen. Däri ligger det problem, eller svårigheter - såklart. Beroende på hur mycket gas man ger ska tyngdpunkten flyttas bakåt i bilens chassi medans bromsarna flyttar den framåt och kurvtagning/sladdar lägger tyngden mot bilens ena sida. Detta tillsammans med hur däcken reagerar på underlaget, hur mycket fäste som finns kvar i vilka däck och vad som sker när däcken blir varma och slits, är alla parametrar som måste programmeras.

Milestone har i det här spelet, precis som i tidigare titlar, använt sig av en så kallad Lookup-tabeller där en förprogrammerad och därmed förutbestämd algoritm avgör huruvida bilen, beroende på hastighet, däcktemperatur och tyngdpunkt, ska under- eller överstyra. Jämfört med framförallt Dirt Rally är denna typ av simulation fullständigt underlägsen en specialskriven modul som på ett mer detaljerat sätt avgör vad som sker med bilens däck. Trots detta är fysiken klart godkänd i Sebastien Loeb Rally Evo, dock. Det känns som om jag har god kontroll över bilen, den svävar inte ovanför underlaget som i flera av Milestones WRC-titlar och det går förhållandevis enkelt att vänja sig vid olika bilmodeller, drivlinor och racingklasser.

Fartkänslan är för klen dock, som sagt, och i och med det och i och med att det saknas detaljer i responsen till både handkontrollen och ratten, gör det att Sebastien Loeb Rally Evo aldrig får mig att känna mig som om jag lever på gränsen, ligger på max och pushar tider. Dirt Rally gör den här delen bättre såväl som WRC 5. Delar av det här med intensitet för att skapa en realistisk känsla bakom ratten har dessutom inte med fysik att göra, åtminstone inte i detalj. Det handlar ofta snarare om hur väl bilen animerats (om man föredrar att köra i din vyn då man ser hela bilen) samt hur mycket det skakar, smattrar, smäller och lever om inne i cupén, och här misslyckas Sebastien Loeb Rally Evo, även om det inte är någon egentlig katastrof.

Det är för lugnt, för samlat, städat och händelsefattigt inuti bilen. Det skakar för lite, smattrar och smäller för lite och att föraren verkar ratta rallybest med helt utsträckta armar gjorda av plast, gör inga underverk för upplevelsen eller inlevelsen. I Project Cars gick detta att ställa (inte armarna, men vibrationerna i kameran) vilket även går utmärkt i simulatorer som iRacing och Assetto Corsa och även om Milestones senaste inte är en regelrätt sim, hade jag velat se den här funktionen även här.

När det gäller själva upplägget har Milestone kikat både en och 968 000 gånger på framförallt Gran Turismo (men även på Forza, som från början kopierade stora delar av just Gran Turismo). I karriärläget handlar det om sobert presenterade karriärmöjligheter där man som aspirerande rallyrookie slår sig upp i rank genom att vinna tävlingar och köpa nya bilar. Allt från event-grafik till bil/klasskraven som gäller för de olika utmaningarna till den snustorrt, superlugna och genombrittiska speakerrösten för tankarna till Gran Turismo 5. Det enda som egentligen saknas är den horribla hissmusiken, något som vi lyckligtvis slipper i Sebastien Loeb Rally Evo.

Karriärläget är av standardsort, alltså. Det är inget att skrika sig hes över, ger ingen storslagen känsla av progressiv motorsport och presenteras inte på ett sätt som gör mig direkt lyrisk, men det fungerar väl och är befriat från buggar. Jag motiveras att spela vidare, njuter av variationen och lär mig hantera mer och mer kraftfulla bilar allt eftersom min rallyrookie börar göra sig ett namn inom sporten. Att 98% av spelets alla bilar är låsta från start är värdelöst, dock. Detta trodde jag innerligt att dagens utvecklare hade beslutat sig för att slopa.

59 bilmodeller finns representerade i garaget och här hittar vi allt från JWRC, PWRC, WRC, rallycross, hillclimb- och grupp B-monster. Det finns en tydlig och väl artikulerad (rent fysikmässigt) skillnad mellan bilar med kort respektive lång hjulbas, framhjulsdrivet kontra fyrhjulsdrivet samt olika viktklasser och det skiljer sig lagom mycket att köra sugmotor i jämförelse mot överladdade snurror. Variationen är dessutom strålande, urvalet riktigt bra. Bäst gillar jag WRC-kärrorna från 2012 och framåt med Loebs Citroen DS3 i spetsen. Denna bilen är smidig, lätt, kraftfull och enkel att förutspå/placera. Tanken är att köra snävt och ekonomiskt med Sebastiens favoritkärra och inte tillämpa till exempel McRaes mer vildsinta, breda körstil.

Sämst är rallycrossbilarna som känns aningen för obalanserade i sin kraftfördelning. För klent med vridmoment och alldeles för hög maxeffekt för att det ska vara realistiskt. Att spinna från stillastående är omöjligt (!) men att snurra med dessa kärror är fullständigt ofrånkomligt så fort man når hastigheter över 100 km/h och även om det, i sig, naturligtvis inte är särskilt orealistiskt blir det snabbt uppenbart att fokus under utvecklingen inte legat på denna disciplin.

Förutom karriärläget går det såklart alldeles utmärkt att köra enskilda rallyn, enskilda sträckor, time trials eller ge sig i kast med Loebs karriär, plocka ut och uppleva väl valda delar av den ilsnabbe fransosens otaliga rallytriumfer. Spelläget "Loeb Experience" är det enskilt bästa med hela spelet då det ger en unik inblick i hans karriär, inte minst för den icke-initierade som bara känner till Sebastiens framgångar lite flyktigt sådär. Inför varje ny del av detta välbyggda kapitel spelas en flera minuter lång videointervju med Loeb upp där han berättar, ingående, exakt om vad som skedde i det specifika rally, hur han kände sig, vad han tänkte, hur kraven från Citroen-teamet såg ut, vad konkurrensen gjorde och sade, hur rallyvärlden såg ut vid den tiden och så vidare. Detta hade kunnat blivit lika långdraget som meningslöst om det inte vore för att Sebastien håller sig till intressanta anekdoter och detaljerade beskrivningar om hur han upplevde bilen eller hur han tacklade specifika sträckor och motståndare.

Jag har spelat igenom Loeb Experience två gånger nu och lyssnat på varenda ord som rallykungen har att säga. Hans ödmjuka framtoning och otroliga vetskap om sporten som sådan har helt klart gjort mig mer sugen på själva körningen i sig och det är saker som dessa som fler racingspelsutvecklare borde kika på. Att bygga racingatmosfär, konstruera en bensindoftande sfär kring själva tävlingarna är för min del viktigt. Jag vill känna mig som en racingförare när jag lirar spel av den här typen och inte bara slungas mellan olika statiska menyer.

På förhand har en av snackisarna på diverse simulatortokiga forum varit att det här spelet innehåller GPS-uppmätta, verkliga sträckor från WRC-cirkusen snarare än påhittade dragningar genom låtsasskogar. Milestones WRC-spel kritiserades ofta för de uselt planerade sträckorna som tråkade ut något alldeles grönjävulskt, något som helt enkelt fick studion att ge sig i kast med att modellera verkliga rallyvägar efter miljontals stillbilder, hundratals timmar video samt GPS-mätningar. Detta har resulterat i att jag faktiskt känner igen mig på vissa ställen under Rally Sweden. Samma sak gäller Whales och Monte Carlo.

Det ska dock sägas att verkliga sträckor inte är detsamma som det vi vant oss vid i spel som Colin McRae Rally, Richard Burns Rally, Rally Masters och Rallisport Challenge. Vägarna innehåller för det mesta mindre långa, tighta kurvor och vägbanan är betydligt, betydligt smalare än i 99% av alla andra spel av den här typen. Detta gör att Sebastien Loeb Rally Evo är svårt, riktigt svårt men samtidigt realistiskt och fascinerande. Jag älskar ambitionsnivån som funnits hos Milestone den här gången. Äkta rallyrealism i form av perfekt uppmätta GPS-sträckor samt förbättrad fysik och rysliga mängder innehåll är vad som erbjuds här.

Rent grafiskt har Milestone i princip alltid legat rätt långt efter sina främsta konkurrenter, inte minst Turn 10 och Codemasters. Nu är ju de motortokiga italienarna ett klart mindre team än dessa giganter och budgetarna för deras spel är avsevärt mycket mindre än det som framförallt Microsoft slungar fram när Turn 10 påbörjar utvecklingen av ett nytt Forza Motorsport. Med det sagt är Sebastien Loeb Rally Evo snyggare än såväl Ride som WRC 4 FIA World Rally Championship och MotoGP 15. Stundtals är det faktiskt rätt snyggt rent grafiskt, inte minst när morgonsolen gassar över gruskullarna i Mexiko. Det finns en obalans och en ojämnhet dock som är talande för hur vek grafikmotorn är i jämförelse med konkurrensen.

När det inte finns massor av solljus som dränker de ofta lågupplösta texturerna ser spelet ruskigt platt och jämngrått ut. Nu står ju en semi-simulator om rally inte och faller med grafiken, men med tanke på hur grundläggande det visuella är hade jag såklart hoppas på superkorta, ilkvicka laddningstider - vilket inte är fallet. Faktum är att jag inte spelat en titel till vare sig Playstation 4 eller Xbox One sedan Ride, som laddar så osannolikt segt som detta gör. Att vänta 90 sekunder på att en ny sträcka ska laddas in är ingen ovanlighet och precis som i Ride blir det snabbt riktigt segt att vänta mer än vad man faktiskt spelar (snudd-på).

Milestone har mycket jobb kvar att göra innan de nåt samma grafiska kvalitet som konkurrensen samt lyckas slipa på laddningstiderna så pass att det inte längre blir ett störande moment. Jag har även problem med en del ordentligt irriterande misstag som exempelvis den smått hysteriskt inkonsekventa omstartsfunktionen som träder i kraft, per automatik, varje gång man skickar sin WRC-släde utanför vägbanan. Ibland triggas den direkt, så fort bilen hoppar ned i ett närliggande buskage. Ibland händer dock ingenting och även om det går att spola tillbaka tiden likt i Dirt-spelen, borde Milestone ha kikat närmare på omstartssystemet. Jag har hamnat i myllan ett par gånger, legat på taket i min Citroen DS3 och bara väntat på att spelet ska starta om mig med bilen upplyft på sträckan, igen. Några gånger har jag väntat i 20 sekunder vilket är oacceptabelt.

Hade det varit så att man via en knapp kunde kalla på åskådare som kom till undsättning och hjälpte en att putta upp bilen på vägen igen - hade jag kunnat köpa en värdelös omstartsfunktion. Nu är det inte en möjlighet (synd, för det hade gjort spelet mer verklighetstroget) och då borde Milestone ha buggtestat den delen mer noggrant. På samma sätt borde man ha kikat mer på det datorstyrda motståndet under rallycross-tävlingarna för här existerar både märkliga placeringshopp, bilar som fastnar i luften samt motståndare som likt gummiband hinner ifatt mig på 0,2 sekunder och sen pressar min bil likt ett tuggummi ur körbanan, oavsett hur jag placerar mig. Frustrerande och trots att buff/knuff är en del av rallycross-sporten - inte helt realistiskt.

Ljudbilden lämnar även den en del att önska. I jämförelse med Dirt Rally och WRC 5 är detta klart undermåligt om man ser till motorljud och krascheffekter som glassplitter, plåt som bucklas och däck som punkteras. I WRC 5, till exempel, är gasknallarna när insprutningen skjuter på för mycket bränsle vilket får avgasrören att skjuta ur sig långa eldkvastar, sådär maffigt kraftfulla och ger en känsla av renodlad urkraft. I Sebastien Loeb Rally Evo låter de snarare som om någon knäpper fingernaglarna mot en tom mjölkförpackning. Motorljuden är dessutom lite väl veka utan vare sig botten eller ordentligt mekaniskt muller. Inga turbosnurror hörs, det går knappt att urskilja de wastegates som tjittrar ur förbrukade avgasflås och dumpventilerna hörs inte alls.

Det här spelet är, som du märker, en mixpåse av riktigt bra och dessvärre ganska dåligt. Det finns helt klart aspekter som jag verkligen gillar och detta är en klar förbättring jämfört med studions föregående rallytitlar. Loeb Experience-spelläget är finurligt strukturerat, initierat, proppat med entusiasm och god research och det ger tack vare detta en riktigt fin bild av vår tids främste rallyförare. Jag gillar även mycket av hur bilarna känns på vägen även om de väger för lite, snurrar för enkelt och även om bromsarna biter för klent, oavsett inställningar. Innehållsmängden är dessutom smått pervers, presentationen är smidig, städad och enkel att begripa. De milslånga laddningstiderna, den klena fartkänslan och bleka ljudbilden gör dock att betyget hamnar på en svag sjua.