Svenska
Gamereactor
recensioner
Star Wars: The Old Republic

Star Wars: The Old Republic

Gamereactors egen onlinerollspelsexpert har spenderat varje vaken timme den senaste veckan med Biowares storsatsning. Kan Star Wars: The Old Republic ta World of Warcrafts plats på tronen?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

För länge sedan i en galax långt, långt borta utspelade sig en legendarisk kamp mellan Republiken och Imperiet. Ljuset och mörkret kolliderade i oförglömlig filmhistoria i sex delar som skulle komma att göra science fiction-genren mainstream, och än idag tittar hundratusentals människor regelbundet på Star Wars och förundras över hur George Lucas lyckats fantisera fram och dessutom realisera en så makalös värld.

För ännu längre sedan i precis samma galax utspelade sig ett annat äventyr långt innan Jar-Jar Binks ens var påtänkt. I Star Wars: Knights of the Old Republic fick vi stifta bekantskap med vår alldeles egna hjälte i Star Wars-universumet och vad som först såg ut som en hyfsat ambitiös avstickare skulle snabbt visa sig lura på fantastiskt finslipad spelbarhet och en story som, enligt en rejäl fanskara, överträffade de tre första episoderna i filmserien. En fanskara som jag faktiskt gärna sållar mig till.

För när man tog bort filtret som är smink och redigering fick man ett annat, inzoomat perspektiv på Star Wars i stort. Jedis var inte nödvändigtvis snygga, kaxigt obrydda hjältar som gnällde sig närmare och närmare mörkret och Sith behövde inte alls vara psykopater som ville se världen gå under. Istället befann sig spelaren i en gråskala där många av valen vi hade gjort i verkliga livet slutligen definierade vår karaktär och avgjorde om han/hon drogs till ljuset eller mörkret.

Star Wars: The Old Republic
The Old Republic är i mångt och mycket en direkt uppföljare i Knights of the Old Republic-serien. Samtidigt går det alldeles utmärkt att börja med det här spelet istället för att söka sig bakåt i spelhistorien.
Detta är en annons:

Star Wars: Knights of the Old Republic var en saga om svek, mörker och passion - om vi ville det. På samma sätt var det en historia om att göra det rätta och sätta sig själv i andra hand. Om vi ville det alltså. På sätt och vis hade spelet vad filmerna saknade. Karaktärerna var mångsidigare, droiderna bjöd på både mystik och djup, knorren i storyn var likvärdig den i Episode V, universumet kändes fullkomligt oändligt och vi fick besöka nästan varje avkrok.

Sedan hände något. Efter en bra - men knappast mästerlig - uppföljare som inte direkt gjorde kommersiell succé blev det tyst ifrån Bioware om Knights of the Old Republic. Istället lanserades fantastiska Mass Effect följt av det minst lika superba Dragon Age och rollspelsgudarna hade plötsligt etablerat sig inom både science fiction och fantasy. Att vi någonsin mer skulle få uppleva känslan av enorm valfrihet med en ljussabel i handen var inte längre en självklarhet.

Åren gick och rollspelaren inom mig förblev nöjd. Star Wars: Knights of the Old Republic sjönk in som en form av nostalgiskt minne medan Jade Empire, Mass Effect, Dragon Age: Origins, The Elder Scrolls IV: Oblivion, The Witcher 2: Assassins of Kings och Deus Ex: Human Revolution höll mig sysselsatt. Och så World of Warcraft förstås.

Star Wars: The Old Republic
När du fått ett eget rymdskepp kan du börja utforska galaxen och landa på vilken planet du vill. Dina fiender tar ingen hänsyn till att du är på låg level dock, så välj planet med omsorg.
Detta är en annons:

När ryktet sedan spred sig om att Bioware höll på att utveckla ett onlinerollspel med Star Wars-tema som dessutom skulle fungera som en direkt följetong till Knights of the Old Republic höll jag på att sätta i halsen, om jag nu åt något under tillfället. Att få reda på mer om Revan och Malak och dessutom uppleva hela Star Wars-universumet med mina vänner verkade alldeles för bra för att vara sant. Dessutom skulle det, initialt, vara totalt dumdristigt för onlinerollspelsnoviserna Bioware att utmana World of Warcraft när så många redan misslyckats med samma uppgift.

När en cinematisk trailer (som bjöd på den smaskigaste ljussabel-duellen jag någonsin sett) bekräftade ryktena var det bara att konstatera: den gamla republiken var på väg tillbaka, och det med besked. Jag skruvade direkt upp förväntningarna till utomjordisk (höhö!) nivå men behöll en vettig skvätt skepticism. Bioware har trots allt, som sagt, inte utvecklat något onlinerollspel tidigare och att skapa en lika dynamisk och öppen värld som den i World of Warcraft när man måste hålla sig trogen till ett tema verkade... svårt.

Star Wars: The Old Republic
Det här är bara en av många filurer du kommer stöta på under ditt äventyr. Han både låter och ser ut precis som en gris.

När jag nu, äntligen, får skapa min första karaktär i Star Wars: The Old Republic - en Jedi Knight - och tar några steg infinner sig inte den där känslan av att en hel värld ligger för mina fötter och när jag jämför med hur det kändes att skapa en dwarf hunter i World of Warcraft för första gången blir jag nästan besviken. Planeten Tython känns rentav stängd och ganska gammaldags i direkt jämförelse.

Den besvikelsen varar i ungefär 20 minuter. Sen är jag alldeles för involverad i storyn för att tänka på något annat. En jedimästare, spelad av en vass röstskådespelare, berättar att mitt slutgiltiga prov inte kan ske just nu. De andra lärlingarna har utsatts för en attack och jag blir istället skickad att hjälpa till. Den utbildning jag redan fått genom åren bör vara mer än nog för att ge några primitiva fulingar på nöten, resonerar han.

Jag håller med, och på sätt och vis är det talande för spelets huvudsakliga influens. Det är nämligen uppenbart att The Old Republic inte hade sett ut som det gör om det inte vore för World of Warcraft. Kontrollschemat är så inpräntat i ryggraden från första sekund att det blir som att lära sig en ny klass snarare än ett helt nytt spel.

Star Wars: The Old Republic
För långt mellan uppdragen? Tidspressad? Med svävaren hinner du.

Samtidigt känns allt så fräscht. Grafiken är härligt serietidningsartad och dialogsystemet ger hela begreppet onlinerollspel ett rejält uppsving där det tidigare varit nästan löjligt primitivt gentemot valfri annan genre. Lägg därtill en fantastiskt involverande story och du har Star Wars: The Old Republic i ett nötskal.

För jag bryr mig faktiskt på riktigt när min Jedi Knight, Woodpig, måste välja mellan att ansluta sig till, skona, eller döda min mästares före detta lärling som gått över till den mörka sidan men ändå har en bra poäng till varför han gjort det valet. Han påstår nämligen att jedi-ordern är gammaldags och att den måste ersättas med nytt blod. Något som han har belägg för vilket jag dessutom sett personligen under tidigare uppdrag.

Jag måste hela tiden bolla med min egen moral och fundera över vart min synpunkt står någonstans. Vem vill jag ansluta mig till? Vill jag blint följa min medfödda jedi-etik eller vill jag forma universum efter mina egna synpunkter? Kommer jag att förlora den följeslagare jag tycker bäst om ifall jag gör på det ena eller det andra sättet?

Star Wars: The Old Republic
Bakom varje hörn döljer sig något nytt, häpnadsväckande, att betrakta. Precis som sig bör i Star Wars.

När vi dessutom är flera i gruppen blir konversationerna ännu mer intressanta. Precis som i verkliga livet tycker vi alla olika och när det Mass Effect-liknande dialogsystemet genererar våra sammanlagda svar är det inte alltid säkert att min åsikt gjort någon större skillnad. Det blir alltså viktigt att välja sina allierade med omsorg istället för att stirra sig blind på vem som har bäst utrustning.

När Woodpig fortsätter sin resa genom Tython, röjer upp och far vidare i livet blir det plötsligt uppenbart hur enormt The Old Republic faktiskt är. Nästa hållplats, Coruscant, visar sig vara ett betydligt större tillhåll och jag går plötsligt vilse bland alla gränder, palats, tränare, försäljare, uppdragsgivare och valmöjligheter.

För att få någon sorts ståndpunkt i vimlet väljer jag direkt att fokusera på utvecklingen av min egen karaktär, snarare än alla som vill ha en jedis hjälp i svåra tider. Här måste jag göra mitt första riktigt allvarliga val i och med fördelningen i klass-systemet. Vill jag vara en urstark jedi guardian och motstå skada i alla väder eller vill jag spela som ilsnabb, överjävlig, jedi sentinel med dubbla ljussablar och fokusera på att dela ut skada snarare än att ta emot den?

Star Wars: The Old Republic
När allt annat sviker: bruka våld.

Istället för att fundera allt för mycket på saken tar jag vara på Kenobis lärdomar, följer mina naturliga instinkter, och ber tränaren att lära mig hur man blir en fullfjädrad sentinel. Visionen om att bära på två ljussablar och dessutom ta mig igenom fiendevågor snabbare väger över för min del och när jag hastigt och lustigt blir belönad med en extra ljussabel känns det inte annat än rätt.

Samtidigt som Woodpigs resa pågår startar jag ett helt annat äventyr. Prisjägaren (bounty hunter) fungerar som det direkta motgiftet till min utilitaristiskt filosoferande, nästan larvigt översnälla jediriddare. Där blåspartier och ljusa fiolslingor sätter stämningen för jediriddaren ligger dovt ondskefulla cello-riff och gnider som en påminnelse om att prisjägaren spelar i en helt annan liga.

Jag bestämmer mig tidigt för att bara fokusera på egen vinning som prisjägare och blir snabbt fruktad och ökänd som den otäckaste filuren i stan, men jag hade lika gärna kunnat agera skyddsling åt de svaga och försvarslösa i samhället, precis som en jedi, fast med en knorr på det hela. Istället för att prata sans och vett i folk ser man helt enkelt till att skjuta hål i huvudet på de med makt.

Star Wars: The Old Republic
Tjusiga karaktärsmodeller finns det gott om i The Old Republic. De tillhörande rösterna passar allt som oftast utmärkt, dessutom.

Jag vill dessutom passa på att dra en liknelse till nyligen släppta The Elder Scrolls V: Skyrim då prisjägaren definitivt påminner en hel del om hur det känns att vara med i lönnmördarsällskapet The Dark Brotherhood.

Det är inte bara i storyn som jag finner variation mellan klasserna, utan också i stridssystemet. Där Jedin bygger upp force med vissa attacker och släpper lös den med andra (mycket likt en Death Knight i World of Warcraft) måste prisjägaren se till att hålla vapnet svalt så att det inte överhettas medan varje attack ökar på trycket. Preparation inför nästa kamp blir alltså viktigare för prisjägaren snarare än för jedin som bör se till att hålla ett bra tempo i striderna för att alltid ha lite force med sig.

Det är en ren fröjd att utforska, lära sig och till sist kustomisera varje klass efter hur man själv vill spela. Föredrar man den mörkare sidan av kraften så kanske man bör titta närmare på Sith Inquisitor som kan strypa folk i luften, göra sig osynlig och kasta elchocker precis som kejsaren i filmerna. Vill man hellre skjuta först och leva ut sina Han Solo-fantasier bör man spela som smugglare, gömma sig bakom skydd och flyga det snyggaste rymdskeppet i hela spelet.

Star Wars: The Old Republic
I en värld präglad av krig är det inte konstigt att alla vill ha hjälp med sina problem. Den här mannen har blivit av med sin pistol och känner sig nere.

Med så många olika klasser och så enormt mycket innehåll blir det snabbt svårt att greppa hur Bioware lyckats hålla koll på den involverande och ständigt dynamiska storyn. Bara att ta sig ur prologen tog mig ungefär 15 timmar med jediriddaren, och efter det börjar ju spelet på riktigt. Lägg därtill ett ruskigt antal röstskådespelare för varje dialog och du har en hel del att göra i vinter. Och vår. Och antagligen sommar, höst och så vinter igen.

Samtidigt kan jag inte låta bli att imponeras över hur väl Bioware tagit vara på detaljerna som gjort Star Wars, både filmerna och deras tidigare spel, till mästerverk. Musiken är genuint anpassad enligt vad som var tradition hos de klassiska svartvita filmerna som Lucas tog inspiration från i skapandet av Star Wars. Rösterna till alla olika varelser låter även de precis som i filmerna utan att någonsin repetera samma stavelser om och om igen.

Man har dessutom tittat på vad vi spelare vill ha rent innehållsmässigt och agerat därefter. Jar-Jar Binks lyser med sin frånvaro (hittills, ta i trä!), smugglaren skjuter alltid först och har ett rymdskepp i stil med Millenium Falcon, och alla ljussablar du någonsin sett finns att hitta någonstans i den massiva värld som är The Old Republic.

Star Wars: The Old Republic
Blir du skadad kan du meditera i några sekunder för att återfå full hälsa. Bra initiativ tycker vi på Gamereactor som tröttnat på att ständigt springa och köpa hälsodrycker.

Den kanske främst bidragande aspekten till varför Star Wars: Knights of the Old Republic fungerade så bra var att det verkligen kändes som att jag var en av få jediriddare i solsystemet som åkte runt och hjälpte människor i nöd, precis som Qui-gon Jin eller Obi-Wan Kenobi. Min initialt största farhåga kring Biowares beslut att föra över serien till onlinerollspelsformat var därför att det skulle kännas konstigt och rent av larvigt med hundratals andra spelare i samma stad som jag, men man har faktiskt lyckats lösa det relativt bra.

Under de viktigaste sekvenserna stängs jag in i min egen fas där jag inte ser någon annan än mig själv och mina kompanjoner. Dessutom stör vi sällan varandra när vi springer om varandra, så jag får sällan reda på vad den där filuren i luva hade i görningen. Likna det vid att gå förbi en främling på gatan. Till sist måste man förstås ta hänsyn till att det trots allt är ett onlinerollspel. Självklart kommer fiender att fattas om någon redan varit där nyss. Kalla det genrens akilleshäl om du så vill.

Star Wars: The Old Republic
Är du otålig så kan du be dina kompanjoner att ansluta sig till dialoger genom hologram istället för att vara fysiskt närvarande.

Att spelet är öppet för vem som helst leder förstås också till att folk skriver i chatten precis hela tiden. Det kan störa mig ibland under viktiga konversationer men då är jag helt enkelt för lat för att med ett enkelt knapptryck ta bort hela chattfönstret för ett ögonblick. Att vem som helst kan skriva i chatten innebär också att någon kan berätta vad som kommer att hända senare i spelet, och det finns inget direkt försvar mot spoilers. Passa dig för vad du läser med andra ord.

Rent grafiskt gillar jag att Bioware implementerat en nästan serietidningstecknad stil. Att eftersträva total realism hade eliminerat innovativ potential och på sätt och vis känns det som att Star Wars skulle kunna härstamma från en serietidning lika gärna som en episk filmrulle. Dessutom lyckas Bioware ta fram särdragen hos varje enskild karaktär där det tidigare har varit svårt att urskilja vem som är vem om det inte vore för namnen ovanför spelarens huvud i exempelvis World of Warcraft, Rift eller Guild Wars.

På tal om World of Warcraft - återigen, men det går inte att komma ifrån - kan jag uppleva att Star Wars: The Old Republic har en relativt skoningslös inlärningskurva. Det är som om Bioware räknat med att varenda spelare har spelat Blizzards onlinerollspel och enbart behöver introduceras till nyheter snarare än konceptet i stort.

Star Wars: The Old Republic
Dialogsystemet känns igen sedan tidigare där du själv får välja mellan ett gäng svarsalternativ.

Något som förmodligen kommer straffa sig när Star Wars-törstande fans som inte nödvändigtvis spelat särskilt mycket spel tidigare bestämmer sig för att börja och kanske rentav tröttnar i ren frustration. Visst är det skönt för mig som veteran i genren att slippa traggla med djugående tutorials och istället komma igång direkt men det hade jag kunnat kosta på mig för nybörjarnas skull.

Det kan trots allt ta sin tid att komma in i mer eller mindre minimalistiska begrepp såsom PVP, PVE, LFG, Warzone, DPS och allt vad det heter och även om The Old Republic nischar in sig på story så är det på alla sätt och vis ett fullfjädrat onlinerollspel med allt vad det innebär. Ett faktum som man faktiskt måste påminna sig själv om ibland innan man är riktigt van.

Star Wars: The Old Republic
Det här ståtliga rymdskeppet kan bli ditt om du väljer att spela som Jedi Knight. Det kan uppgraderas med mängder av detaljer för att kunna skjuta snabbare eller bli mer stryktåligt.

Slutprodukten av Biowares hårda, långa, slit är nämligen inte bara en ren kopia av genrens tidigare stortitlar, och jag är tacksam för det. Det hade varit enkelt att komma undan med en tjusig trailer och en traditionell Warcraft-kopia i Star Wars-miljö. Folk hade köpt det. Jag hade köpt det. Istället har man, precis som utlovat, adderat dimensionen som alltid saknats och skapat ett spel som inte bara maskerar trista uppdrag med story utan faktiskt engagerar spelaren i moraliska val och dialoger som känns genuina.

Samtidigt har man inte helt släppt taget om genrens lättsamma handslag. Stundtals kopplar jag bara av och diskuterar Star Wars med andra spelare. Vilken film är egentligen bäst? Vad hade hänt om Darth Vader besökte Oprah? I andra stunder går jag bara och längtar efter allt man någonsin drömt om från Star Wars-universumet. En egen speeder exempelvis. Eller en egen Wookie. Och allt är äntligen möjligt tack vare Star Wars: The Old Republic.

09 Gamereactor Sverige
9 / 10
+
Sinnessjukt mycket innehåll, strålande ljud, enormt vanebildande, involverande story, otroligt polerat
-
Skoningslös inlärningskurva
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Medlemsrecensioner

  • Nejnej
    Vintern 2011. Det var ju på den tiden jag var ung och orkade spela datorspel dygnet runt. Nu för tiden går jag oftast och lägger mig innan... 10/10
  • Stefan313
    Star Wars: The old Republic. 300 år efter Biowares förra Star Wars RPG, Knights of the Old Republic. Än en gång får man återvända till galaxen... 9/10
  • Cookii
    Mycket bra till en början, när det kom. Bra story och dialog. Men efter att de införde vad de kallade för sin Free-to-play model som inte alls... 4/10
  • darthmalgus
    Star wars the old republic är ett onlinerollspel i knights of the old republic anda. Du väljer en av de 8 klasserna och ger dig sen ut på ett... 10/10
  • King-Z
    Det är ett grymt spel enkelt sagt. Om du gillar spel inom MMORPG genren så är SWTOR ett spel som måste finnas i din spel samling. Några... 9/10

Relaterade texter



Loading next content