Att PS2-versionen skulle dröja så länge var oväntat, men hur som helst... nu är den här. Spelets handling utspelar sig under andra världskriget och det är din uppgift att leda en liten grupp elitsoldater som verkar djupt inne i fiendeland. Om de lyckas eller ej beror helt på din skicklighet som spelare... och i viss mån på om du lyckas skilja de där pyttesmå fiendesoldaterna från stenar och buskage.
Redan när man börjar spela det första träningsuppdraget märker man att Commandos 2 ursprungligen är utvecklat till PC. Laddningstiderna innan uppdragen är ganska långa och då spelet, även på den normala svårighetsgraden, är riktigt svårt gör man bäst i att spara så ofta man kan. Det är visserligen en hyperbol... skulle man spara så ofta man kunde skulle man aldrig få chansen att spela spelet eftersom man kan spara när man vill.
Nåja, det andra man lägger märke till är grafiken. Det är nämligen svårt att till en början se vad saker och ting på TV:n egentligen föreställer. "Få se nu, om jag väljer att trycka på den DÄR ikonen... kommer mannen i hjälmen då att: A) skicka ett meddelande via radion, plocka upp minan på vägen, eller C) spränga bomben vid mina fötter?" Själv chansade jag på B, fick C och var tvungen att återigen börja om bara för att senare få reda på att uppdragets mål var A. Det här är faktiskt ett problem i början och eftersom ingen text dyker upp vid ikonerna blir det ofta fel.
Spelet är, som jag sagt tidigare, från början utvecklat till PC och dess högupplösta skärm vilket i originalet resulterade i en skarp och färgrik bild. Till Playstation 2 däremot har grafiken fått sig en suddig, diffus och grådaskig touch vilket inte känns kul och ibland blir riktigt irriterande. Som en slags kompensation för detta har man lagt in en zoomfunktion som gör att det man tidigare tyckte var suddigt blir helt oigenkänneligt. Det är inte vyn utan upplösningen och färgskalan som det är fel på och ju närmare man kommer desto svårare är det att se vad man håller på med.
Commandos 2 är ett svårt spel och kräver verkligen noggrann planering. Å andra sidan vore det inte särskilt realistiskt om en trupp på fyra man skulle klara av att ta över en fullt bemannad fiendebas och stoppa en invasion utan att stöta på vissa svårigheter. Nu kanske någon invänder och hänvisar till MacGyver som ju med lätthet skulle kunna förvandla ett rosa plastsugrör till en bestående världsfred, men faktum kvarstår. MacGyver fanns inte under andra världskriget och färgen rosa finns inte med i spelet överhuvudtaget. Bara att vänja sig...
Tio uppdrag har man att ta sig igenom utöver träningen och även om siffran tycks vara liten kan jag garantera att spelet är allt annat än kort. De varierande uppdragen är långa och roliga och inkluderar många olika moment. Det kan handla om att rädda allierade styrkor från vilt skjutande tyskar, få tag i viktiga papper eller förstöra fiendens fordon på ett eller annat sätt. Och även om jag ibland blir frustrerad över att inte ha en mus tillhands måste jag ändå ge en eloge till Pyro Studios som verkligen försökt få spelet att fungera så bra som möjligt med en handkontroll. Ett bra tips är att ta sig tid med att gå igenom hjälpsektionen innan man börjar med uppdragen. Det blir så gott som omöjligt annars.
För att försöka sammanfatta ska jag börja med att klargöra att Commandos 2 är ett bra spel i grunden och ett måste för de som gillar strategi blandat med action. De välgjorda uppdragen innehåller snyggt återgivna miljöer, stämningsfull musik, realistiska ljud och utmanande spelmoment. Dessvärre är dock spelet ännu ett exempel på att strategispel gör sig bäst på PC och att det sällan är problemfritt att konvertera dessa till konsol. Har du redan detta spel till PC finns det alltså ingen anledning att köpa PS2-versionen. Äger du däremot ingen PC och är ute efter ett smart, actionfyllt och framförallt utmanande strategispel, är detta ett givet köp.