Star Wars Battlefront: Death Star

Dödsstjärnan hägrar som ett olycksbådande omen i horisonten, men innan jag och mina tappra rebeller ens kan överväga att få chansen att spränga den måste vi ta oss förbi ett antal Star Destroyers. På pluskontot hittar vi att Star Destroyers inte är direkt lämpade för att jaga småskepp, men på minuskontot att deras interna hangarer rymmer hela svärmar av Tie Fighter som just nu kommer flygande mot oss.

Min X-vinge hissar med ett väsande upp vingarna i den klassiska X-formationen och ett av Star Wars-universumets mest berömda slag kan ta sin början. Två Tie Advanced kommer vinande med det där tjutande lätet som blivit det sista många rebellpiloter hört innan de dukat under. Radion skvallrar om att flera kollegor är i trubbel men både jag och några andra lyckas komma igenom svärm efter svärm av Tie Fighters och kan börja leverera vår dödliga last av torpeder och laser mot Star Destroyerns sköldar.

Både Outer Rim och Bespin har varit habila multiplayerexpansioner till Star Wars Battlefront som absolut varit värda pengarna. Jag är inte helt såld på idén att fragmentera spelarna genom att ta betalt för banor, men det är som det är och det har varit nya miljöer och roliga tillägg. Men det är i och med Death Star jag känner att det verkligen hänt något.

Rymdstriderna har varit enormt efterfrågade sedan spelet utannonserades, och nu är de alltså äntligen här, och som de levererar. Känslan att glida runt de jättelika Star Destroyers i en bräcklig A-vinge är fenomenal, och att få kämpa som Imperie-krigare för att få stopp på rebellernas anfallsvåg är riktigt mäktigt. Precis som i det vanliga grundspelet finns dessutom bonussymboler här och var, men nu har de funktioner som att reparera skepp eller att du får ratta något legendariskt skepp.

Därmed kan rebellerna alltså få flyga runt med Millennium Falcon och Imperiet få välbehövlig uppbackning av Boba Fetts skepp Slave 1. Sägas ska att jag tycker det börjar bli lite för mycket överanvändande av de klassiska ikonerna och varken Millennium Falcon eller Slave 1 är ju några stridsskepp egentligen. Det hade varit roligt med någon mer udda Tie Fighter eller annat rebellskepp som inte brukar få så mycket uppmärksamhet som komplement till dessa båda.

Det unika med Death Star utöver omgivningar och rymdstrider är nya Battle Station som syr ihop flera spelsätt till ett längre äventyr som tar uppemot en halvtimme att spela igenom om inte Imperiet lyckas bromsa rebellernas framfart. Du kan se det som ett inverterat Walker Assault om du vill, där du efter ovan nämnda attack mot Star Destroyers, ska stjäla data från Dödsstjärnan medelst RD-D2. Ett eskortuppdrag där du även får chansen att spela som den lille plåtburken mellan varven.

Att få besöka Death Star är en hisnande häftig upplevelse där all interiör återskapats på ett sätt som inte känns alltför forcerat. Vi får alltså kriga där Obi-Wan stängde av traktorstrålen, skjuta oss igenom korridoren fram till Leias cell, vakta rummet där C3PO häckade i A New Hope och försöka överleva i en jättelik hangar. Banan känns av naturliga skäl väldigt instängd och granater och andra explosiva vapen orsakar mer död och förintelse än i princip alla andra av spelets miljöer. Därmed får det en unik strategi och spelstil som tillför något mer än bara visuella variationer.

Skulle rebellerna lyckas med även detta uppdrag återstår bara en sista, men inte helt oviktig, del av storyn - nämligen att spränga Dödsstjärnan. Det betyder mäktiga strider ovanför det mest episka byggnadsverket inom populärkulturen (någonsin, detta är fakta), sanslösa race i trånga diken och neonfärgad laser som lyser upp den svarta rymden.

Utöver dessa finns även tillägg som möjlighet att ratta Y och B-vinge eller Tie Defender samt två nya hjältar i form av Bossk och Chewbacka. I synnerhet Chewbacca tillför verkligen något genom att vara oöverträffad tank, medan de spelare som verkligen är fingerfärdiga lär uppskatta alla möjligheter Bossk kommer med.

För att summera gör Death Star ett hästjobb med att inte bara tillföra nytt innehåll, utan även återvitalisera Star Wars Battlefront och göra det roligt på nytt. Kanske hade det just därför varit viktigare än någonsin att detta var gratis för alla med andra betallösningar för DLC. Men nu känns det verkligen som att man kan rekommendera alla att skaffa ett säsongspass, för i och med detta känns spelet äntligen riktigt komplett.