Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
FacebookFacebook
RECENSION

ASURA'S WRATH

En kille med världshistoriens sämsta humor, massiva mängder stryk och en handling med mer explosioner än en hel biorepertoar, detta är delarna i årets kanske mest annorlunda upplagda spel, men fungerar det verkligen?


Asura är en kille med humöret ordentligt på sned. Han är inte alls speciellt glad när Asura's Wrath tar sin början och det kommer bara att bli värre. När jag tar kontroll över huvudrollsinnehavaren är han i full färd med att bekämpa en massiv armada med fiender vid namn Gohma. Asura är en av åtta generaler med enorma krafter och dessa åtta har i uppgift att försvara mänskligheten och jorden. Asura slungar sig genom rymden och på vägen mot fiendens centra får jag möjlighet att perforera flygande fiender med en spärreld av energiattacker och starka värstingattacker som låser sig på sitt mål. Det är intensivt, hektiskt, explosivt och massivt.

Det är inte direkt någon fridfull färd mot sitt mål Asura upplever, skärmen täcks med gigantiska Gohma-fartyg, tentakler viftar och far och fienden gör sitt bästa för att försöka klappa ihjäl den arge hjälten. Till såklart...ingen nytta. Asura skär genom fiendefloran som en precisionslaser utan att verka vara det minsta brydd om motståndet. Effektivt duckar jag undan attacker, jag kräks målsökande missiler och ett efter annat faller Gohma-svinen. Asura hamrar sönder massiva fiender med knytnävarna, flyger rakt igenom fiendens kroppar som om de vore gjorda av marshmallow och inget verkar bekomma honom.

Då och då avbryts uppdraget med ett quick-time-event där jag behöver trycka på en knapp vid rätt tillfälle, rycka en analogspak åt ett speciellt håll eller intensivt hamra en och samma knapp för att besegra min fiende. När jag har delat ut tillräckligt mycket stryk kan jag släppa loss Asuras burst-attack, vilket i grund och botten är en "I win"-knapp, ett tryck på R2 förintar min fiende på föredömligt sätt och avslutar oftast uppdraget. Trots att fienden tar en form av en gigantisk larv lyckas de åtta generalerna att ge Gohma på nöten.

Asura's Wrath
De generiska fienderna bjuder på ganska lite motstånd, men de kan vara ganska många, Asura har dock inga som helst problem med att göra mos av dessa små gynnare.
Detta är en annons:

Men säg den lycka som består. Snart finner sig Asura förrådd och försmådd, de andra generalerna vänder sig mot honom och han får en nosbränna som tar 12000 år att vakna upp från. Under dessa 12000 år har vissa saker förändrats och andra inte. Asuras hustru är död och hans dotter kidnappad, de åtta generalerna är nu sju gudar och själv är han fortfarande riktigt fly förbannad. Därför ger han sig ut på en ilskefylld rese för att få upprättelse och sin dotter tillbaka.

Asura's Wrath är ett spel som överraskade mig totalt. Jag hade visserligen ingen koll på spelet på förhand, men jag visste att det gick ut på att slåss och vara arg och det passar mig ju ganska bra. Något som slog mig ganska snabbt var det faktum att det var mycket mellansekvenser mellan varje strid. Men samtidigt har ju varje spel en inkörsport och snart släpper det tänkte jag. Men det skedde aldrig, utan istället fick jag mig en tydlig bild av vad Asura's Wrath egentligen går ut på. Det är en berättelse om en mans raseri och hans knytnävar. Efter två timmars spelande slår det mig att detta är hela upplägget.

Asura's Wrath är uppbyggt i tre delar och varje del består av sex episoder. Varje episod varar ungefär 20 minuter. Av dessa 20 minuter kommer du själv att spela ungefär 2-7 minuter, resten är mellansekvens där handlingen avhandlas. Även här får man stundtals vara med och trycka på knappar eller rycka i spakar under quick-time-events, men resultatet av dessa är inte större än att du får ett bättre eller sämre betyg i slutet av episoden. När jag väl får ta full kontroll över Asura är det dock oftast rätt bra.

Asura's Wrath
Ibland får vi låta bli att slåss och istället kontrollera Asura genom att springa gatlopp, här är fokus på att undvika faror och skjuta på fienden med låsningsbara attacker och spärreld

Vi får ett prygelspel av rank där Capcom och Cyberconnect2 valt att inte krångla till saker och ting. Du har energiattacker för avståndsstrid, du har en stark attack som måste kylas ned innan du kan använda den igen och du kan hoppa och slå med knytnävarna supersnabbt. Inga krångliga kombinationer att memorera, inga intrikata rörelsemönster eller liknande. Det är helt enkelt som God of War eller Devil May Cry, men utan allt krångel, bara en massa knappmosande. Vilket jag finner befriande och skönt. Vid vissa tillfällen kan du göra kontringsattacker när du blir anfallen och fiender som ligger ned kan få en extra stor portion stryk om det vill sig väl.

Tråkigt nog är dock variationen ganska medelmåttig i spelsekvenserna. Det är inte direkt gott om olika typer av fiender och man kan ställa sig frågan varför dina gamla gud-kompisar väljer att skicka vanliga fotsoldater när du faktiskt redan dödat ett par av deras gud-polare. Det känns kontraproduktivt på något sätt. Men det är inte bara dina gamla allierade du behöver oroa dig för. Gohma lever vidare och du ställs mot en skock förvridna djur-kreationer som ser ut att vara uppbyggda av sot och rå lövbiff.

Elefanter, flygande fiskar, apor och annat lattjo kastas mot Asura stundtals. Detta för att bryta av mot de fåniga småfiender kombinerat med Budda-soldater med gigantiska skjutvapen som de sju gudarna har till sitt förfogande. Dock hade jag gärna sett att man kunde avsluta striderna på annat sätt än med hjälp av Asuras burst-attack. Om man slåss mot en större fiende handlar det inte om att hacka bort fiendens hälsa på något sätt, istället handlar det helt och hållet om att bygga upp sin burst-mätare så man kan trycka på R2 och vinna striden eller ta den till nästa nivå. Det blir lite väl inrutat och begränsat vissa stunder kan jag tycka.

Asura's Wrath
Såhär kommer du få se Asura mest hela tiden, halvnaken, skitarg och med vidöppen mun.

Asura's Wrath är ett vansinnigt ambitiöst projekt och det märks att Cyberconnect2 verkligen vill berätta sin story och det är en historia som innehåller så mycket explosioner, vansinne och vrede att man nästan baxnar. Inte helt väntat är kvalitén på handlingen ganska låg och stundtals är det direkt fånigt. Det känns ofta som att Cyberconnect2 kanske hellre skulle producerat en anime istället, men det blev ett spel istället. Vansinnet tar ibland löjliga proportioner, något som får mig att mysa där hemma i soffan, om du inte vill se några spoilers rekommenderar jag att du skippar nästa stycke.

Den gigantiska strykorgie som är Asura's Wrath innehåller en hel del scener att minnas. Asura smiskar på en av sina gamla allierade, som nu blivit en av de sju gudarna. Ju mer stryk killen tar emot, desto större blir han och snart har han svällt så han är större än jorden. I en annan fight blir Asura spetsad på ett svärd som går rakt igenom hela jorden och mot slutet av spelet får vi beskåda ett massivt vapen, större än allt annat vi tidigare sett. Än en gång större än hela planeten man faktiskt försöker rädda.

Denna överdrivna sida av Asura's Wrath gör att jag trots allt myser lite när jag sitter och spelar. Det är töntigt, överdrivet och handlingen är i grund och botten kass, men det fungerar ändå på något sätt, konstigt nog. Visuellt ser det helt okej ut, medan det stundtals är riktigt risiga animationer och blek grafik, har Asura's Wrath ett visuellt filter som gör att det ser lite ut som att det är handritat och det gör en hel del. Bleka texturer och polygonfattiga miljöer och karaktärer räddas av grafikstilen som passar Asura's Wrath helt perfekt. Värre är det dock med ljudet.

Asura's Wrath
Fienden kan ibland bli lite väl stora, en tidig bossfight är tydligt bevis på detta.

Om man får karaktärerna att prata engelska låter det hela tiden både krystat och ointressant, dessutom är inte allt tal översatt då vanliga människor inte alltid pratar engelska. Medan de visserligen inte har någon direkt avgörande roll i spelet, vore det ändå kul att veta vad de säger. Speciellt då de inte heller har undertexter när de pratar. Ställer man om språket till japanska är dessa inte heller textade, vilket får mig att tro att vi inte ska förstå vad de säger. Varför förstår jag dock inte. De japanska rösterna låter dock bättre än de engelska, det kan mycket väl bero på min okunskap om hur det japanska språket fungerar, men det passar bättre. Vilket jag visserligen tycker att det alltid gör. Långa stunder saknas det musik och jag kan känna att delar av Asura's Wrath inte riktigt är färdigt.

Asura's Wrath är ett annorlunda spel, helt klart. I dagens spelbransch med massor av gigantiska produktioner som på ett eller annat sätt liknar varandra står Asura's Wrath ut ganska ordentligt. När man får spela själv har man god spelmekanik till hands, men problemet är att majoriteten av tiden gör mig som spelare passiv. När jag bara har en egentlig inverkan på spelet under en fjärdedel av speltiden, då tycker jag att det inte alltid känns som ett spel. När en hel del av spelandet dessutom består av quick-time-events då tycker jag att det blir mindre och mindre spel av Asura's Wrath.

Det är stundtals sinnessjukt coolt med fiender som är större än hela planeter och strider som man aldrig sett maken till. Det är en maffig upplevelse och en strapatsrik resa genom Asuras alla kval, problemet är att jag får inte vara med hela tiden. Istället matas jag med filmsekvenser och medan de visserligen håller helt okej nivå, kan jag inte låta bli att känna att jag hellre hade spelat själv. Asura's Wrath är coolt, stundtals sinnessjukt enormt och fräsigt på många sätt och vis. Jag stör mig dock på att det sällan är ett spel. Med sex timmars total speltid inklusive mellansekvenser känns det lite tunt. För den som vill jaga perfektion finns det anledningar till att spela om episoderna för att låsa upp mer saker, men det hjälper inte riktigt.

06 Gamereactor Sverige
6 / 10
+
Häftigt berättad handling, underhållande stridsmekanik, minnesvärda ögonblick
-
Mer interaktiv film än ett riktigt spel, tramsig handling, medioker grafik, medelmåttigt ljud

Medlemsrecensioner

  • Mr_russia56
    Håll dig hårt i stolen för nu kommer du att bli en väldigt galen gud. Det som jag verkligen gillade med det här spelet var hur mycket de kunde... 8/10
Detta är en annons:
BETA +