Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
FacebookFacebook
RECENSION

TWISTED METAL

Sonys hjulbaserade metallmassaker är tillbaka och här skrynklas det plåt på ett sätt som lämnar "Sveriges värsta bilförare" långt efter i backspegeln. Jonas Mäki har recenserat...


Det är svårt att inte instinktivt bli intresserad och vilja veta mer om ett spel som låter en ikläda sig rollen som en svårt psykotisk clown som kör omkring i en glassbil och dräper folk på de mest brutala av sätt. Det finns helt enkelt få spel som har en så våldsam framtoning som Twisted Metal, något utvecklarna Eat Sleep Play är väl medvetna om och vräker på med dödsmetal, blod och slafsiga scener innan man ens startat spelet.

Den här gången har man valt att helt fokusera på att göra ett renodlat multiplayerspel, så till den milda grad att man kan diskutera om det överhuvudtaget ens finns singleplayer. Valet existerar visserligen där liksom en hel rad brutala mellansekvenser, men vad man gör är egentligen att spela multiplayer mot botar på var och en av spelets banor och möter några eländiga bossar. Det finns inte ens storys till alla figurer, utan endast Sweet Tooth, Mr. Grimm och Dollface.

Twisted Metal
Skärmen är fylld av mätare och ikoner,men ingenstans finns det ett bra sätt att få reda på vad de faktiskt är.

Men testas ska det ju och jag sätter glad i hågen igång med att demolera en sömnig stad när jag inser att något är väldigt fel. Att styra omkring min glassbil är horribelt segt. Det känns precis som att spela PAL-konverteringen av det allra första Playstation-spelet i serien, bara det att Playstation 3 ju borde kunna vara kapabel till betydligt mer. Det ges heller ingen assistans, ingen hjälp och jag matas med ikoner, funktioner och annat utan att ha en aning om hur saker fungerar, trots att jag spelat min beskärda del Twisted Metal tidigare.

Kort sagt är presentationen helt obefintlig och det fungerar inte i ett så avancerat spel som Twisted Metal. Utan att veta exakt vad som är vad och hur allt fungerar är det rena väggen av oförklarade finesser och funktioner man ställs inför och måste försöka lista ut hur det fungerar med knappuppsättningar som även de lämnar en hel del i övrigt att önska. Något som möjligen hade varit OK om det hade gömt sig ett skitbra spel bakom den närmast ogenomträngliga fasaden som bara väntade på att få upptäckas.

Men det gör det inte. Sakta men säkert får jag grepp om Twisted Metal och börjar dela ut rejält med stryk själv mot de datorkontrollerade motståndarna. De verkar vara dummare än tåget och bara intresserade av att göra livet surt för just mig. Ett koncept jag ogillar och som inte hör hemma i spel 2012. Eat Sleep Play tycks ha blandat ihop frustration med underhållning och bitvis är spelkontrollen direkt provocerande dålig, som gjord för att jävlas med mig.

Twisted Metal
Under en av spelets mer frustrerande och slumpartade uppdrag gäller det att kriga inom ett avgränsat område som kontinuerligt flyttar sig.

Hur bra jag än kör kan det komma en missil flygandes utanför bild som får mig att antingen ofrivilligt stanna eller studsa 200 meter bort med en fysikmotor som känns ofärdig. "Pound buttons to restart engine" står det mellan varven när jag blir stillastående för sjuttielfte gången. Allra värst blir det i senare uppdrag som när man förväntas hålla sig innanför ett markerat område och kriga, ett område som sedan slumpmässigt flyttas runt. Jag kan inte minnas när jag sist dog så vansinnigt slumpmässigt i ett spel, det är verkligen inte okej.

BETA +