Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
FacebookFacebook
RECENSION

MARIO PARTY 4

Det är svårt att inte rekommendera Mario Party 4 till folk. Gillar man att ha kul med polarna över ett TV-spel så gillar man Mario Party. En enkel devis att gå efter.


Såhär sett i backspegeln är Mario Party 1-3 de spel jag spenderat mest tid med till Nintendo 64. Inte för att digitala brädspel på något vis är unika. Utan för att Mario Party-spelen varit så fruktansvärt välgjorda. Visst, de har haft sina brister, vilket främst bestått i att det i varje spel funnits 2-3 minispel som varit helt odugliga. Men den totala underhållningen har varit så stor att det på intet sätt gått att förneka dess storhet. Nu har alltså turen kommit till den fjärde delen, och med den så byter man plattform till den betydligt modernare Gamecube.

Förutom det uppenbara, att spelet innehåller nya minispel, är den kanske främsta nyheten i Mario Party 4 är att man satsat på att göra spelet underhållande även för en spelare. Visst har det funnits singelspelarlägen även i de äldre delarna, men nu får det plötsligt en mening. Allt baseras kring de olika minispelen i spelet och knyts samman av en tävling som är riktigt roande. Gott spelande belönas med nya saker att använda i själva huvudspelet, men även obetydliga saker som att man får små dockhus dekorerade med föremål på ett sätt som närmast för tankarna till Smash Bros Melee.

Den kanske största förändringen rent spelmässigt är att spelplanerna inte längre består av stora förrenderade bilder. Nu är det istället en fullt tredimensionell spelplan man rör sig över och det för givetvis med sig mer liv och rörelse. Välkända figurer går omkring och ställer till ofog och oväntade saker - utan att man någonsin behöver byta skärm. Mycket smidigt och sömlöst. Fast jag kan tycka att spelplanerna på detta sätt tappar lite av den homogena känsla av att vara en egen värld som de tidigare delarna hade. Vad som däremot är sig likt är spelsystemet. Fortfarande handlar det i grunden om att samla pengar som man köper/stjäl stjärnor för. Flest stjärnor i slutet vinner. Något som må låta enkelt, men försvåras av att övriga tre vill göra samma sak. Hård kamp om pengar i minispelen, frekvent stjälande av varandras stjärnor/pengar samt övrigt sabotage gör att det krävs både tur och skicklighet för att kamma hem segern.

Spelet har lite överraskande något färre minispel än de tidigare delarna, men detta kompenseras mer än väl av faktumet att de här fungerar så mycket bättre. Knapparna utnyttjas smidigare och i gissningslekar är det inte längre möjligt att tjuvkika på sin motståndare på skärmen. Likaså märks det att det är en kraftfullare hårdvara med markant bättre lagringsmedier på det viset att fler grenar är scrollande, innehåller fler delmoment samt är av sorter som helt enkelt inte hade gjort sig bra på Nintendo 64. Dessutom får jag känslan av att den rena turfaktorn som fanns i de gamla spelen tonats ned. Här vinner oftast den bästa spelaren. Givetvis kan man gå från sist till först i spelets allra sista runda. Men annars vore det ju inte Mario Party, däremot är det avsevärt svårare än sist.

Ett flertal av minispelen har med elementet vatten att göra. Vilket dock är förståeligt. Vattnet är nämligen fullständigt bedårande och har man jobbat fram en så kraftfull grafisk effekt som detta, vill man givetvis utnyttja det. Det kan handla om att fånga fiskar med håv i en fontän, dykartävling eller att göra så stora vågor att man välter ner sin motståndare i poolen man befinner sig i. Riktigt roligt, och det hela urartar gärna i råa hånskratt och elaka påhopp. Blodshämnd förekommer frekvent och alla blir sådär lagom arga. Det enda man kan anmärka på är att minispelen har fått sämre beskrivningar av hur de ska spelas, och första gångerna man spelar kan det hända att rundor går till spillo, just för att grenarna inte är lika väl beskrivna. Dessutom saknas ibland information om vem som ska göra vad i de grenar där alla fyra inte ska göra samma sak.

Det är svårt att inte rekommendera Mario Party 4 till folk. Gillar man att ha kul med polarna över ett TV-spel så gillar man Mario Party. En enkel devis att gå efter. Den som dock saknar handkontroller/vänner gör dock kanske bäst i att avvakta. För fortfarande så är det så att Mario Party ska spelas på flera deltagare, det kommer helt enkelt inte till sin fulla rätt annars. Tills vidare utnämner jag Mario Party 4 till kubens bästa partyspel, och det lär så förbli tills vi äntligen får se det nya Mario Kart.

Mario Party 4Mario Party 4Mario Party 4Mario Party 4
08 Gamereactor Sverige
8 / 10
+
Underhållande för alla, varierande
-
Lite dåliga beskrivningar av grenarna
BETA +