Svenska
Gamereactor
recensioner
Risen 2: Dark Waters

Risen 2: Dark Waters

I en uppsjö av kvalitativa rollspel har Risen 2: Dark Waters hamnat i skymundan. Trots detta är det knappast någon anonym titel utan snarare den som varit mest säker på sin egen identitet på länge...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Nylonsträngade gitarrer och dragspel. Smuts under naglarna och tomma glasflaskor längs med marken. Salt havsluft och utforskande i tropiska miljöer. Fällor, smygande, bedrägeri, baktal, pistoler, klingor, pösiga byxor, öppna skjortor och lapp för ögat. Piranha Bytes har inte lämnat något åt slumpen. Risen 2: Dark Waters är den kompletta leksaken för dig som vill ägna tid åt din inre pirat, men blir spelet någonsin mer än så?

Det händer inte ofta, men ibland önskar jag att jag slapp sätta sifferbetyg i mina recensioner. Fallet Risen 2: Dark Waters är ett perfekt exempel på varför. Hatar du alla beståndsdelar av det klischéartade piratlivet som jag nyss rabblade upp är det förstås helt poänglöst att spela piratspelet Risen 2 - för även om det är ett rollspel med äventyrsinslag är det framförallt ett verktyg som låter dig leva rövare på de sju haven. Ett piratspel, kort och gott.

Risen 2: Dark Waters
I början av ditt äventyr har du inte mycket mer än livhanken att förlita dig på. Dina val kommer att påverka vad just du får uppleva, men knappast i samma utsträckning som i exempelvis The Elder Scrolls V: Skyrim.

Samtidigt är det en tidsresa genom såväl rollspels- som äventyrsgenren vilket förvirrar mina invanda recensentmönster ännu mer. Bör jag jämföra huvudkaraktären i Risen 2: Dark Waters med nyaktuella Geralt of Rivia från The Witcher 2: Assassins of Kings? Bör jag referera till föregångaren som bara löst hänger ihop med sin uppföljare?

Detta är en annons:

Alla de där funderingarna släpper, som tur är, efter bara en kort spelsession och det står snabbt klart att Risen 2 är helt unikt i sin bransch idag, på gott och ont. Du som vant dig vid snabba, oberoende uppdragskedjor och total valfrihet i Skyrim bör tänka om. Så bör även du som försakat skönhetssömnen för att istället spendera all tid med de trovärdiga karaktärerna i The Witcher 2.

Risen 2: Dark Waters
Ljussättningen är ruskigt vacker i sina stunder. Däremot har ljuset en tendens att lägga för tydliga skuggor på trubbiga texturer såsom palmblad.

Istället utspelar sig Risen 2 på sina helt unika, något inramade, premisser. Du är aldrig helt fri, men det gör inget. Du kommer aldrig att minnas Steelbeards dotter Patty om 20 år, men det gör inget. Det handlar inte om det.

När jag, efter en kort introduktion, anländer till en liten tropisk ö är det som en fullkomligt identitetslös man ända in på bara skinnet. Mitt första uppdrag blir att prata med öns borgmästare, något som jag inte kan göra innan jag fått på mig en skjorta. För att få en skjorta måste jag inleda ett helt annat uppdrag där det gäller att hjälpa en lika halvnaken fånge som berättar vart hans kläder tagit vägen. Ett helt annat uppdrag tycker att jag bör skaffa en karta, men innan jag ens kan börja fundera på att skaffa en karta måste jag ha tillträde till tidigare nämna borgmästare.

Detta är en annons:
Risen 2: Dark Waters
En av många hyddor du kommer att hitta under dina strapatser. Vill du så kan du ofta smyga in på natten och knycka åt dig de finaste prylarna för att tjäna en hacka.

På den vägen är det, och du som hobbyforskat någorlunda i spelhistoria märker direkt att Risen 2: Dark Waters verkar gå hand i hand med klassiska särdrag från äventyrsgenren där det exempelvis kan gälla att hitta en stege för att nå en hink för att komma ned i en brunn för att rädda en katt för att få en kratta som kan räfsa bort löv under vilka det ligger en nyckel.

Men nu lever vi i en tid där det konceptet i sig aldrig hade räckt. Istället har Piranha Bytes tvingats titta på andra rollspelstitlar och snabbt snappat upp att det är viktigt med valfrihet, mängder av loot, legendariska föremål, ett levelsystem och möjligheten att själv utforma sin karaktär under spelets gång.

Risen 2: Dark Waters
Kontrasterna mellan varmt och kallt gör att varje hörn tycks ha något intressant bakom sig. Ofta stämmer det också.

Allt det här finns med och fungerar faktiskt riktigt bra, även om det märks att man inte jobbat med riktigt samma budget som de verkliga topputvecklarna. Jag bestämmer mig för att min pirat borde vara rik. Dels för att en pirat värd namnet bör vara rik som ett troll och dels för att jag sett ut en tjusig pistol som jag vill köpa. Därefter bestämmer jag mig för att bli rik genom att knycka, stjäla, rota och vara otäck. Hade jag velat hade jag istället kunnat jobba ihop pengar som jägare, gått på skattjakt, extraknäckt som springpojke eller sysslat med något så tråkigt som att hjälpa folk i nöd.

Dialogerna är sällan tillräckligt väl utförda för att jag ska bli riktigt imponerad vare sig vad beträffar röstskådespeleri eller ljudmix. Animationerna är dessutom så överdrivna att tankegångarna oundvikligt dras till framtida internetskämt. Men detta har heller aldrig varit Piranha Bytes första prioritet. Istället är det genom det fria utforskandet som Risen 2: Dark Waters verkligen lyser igenom och känns fullkomligt briljant.

Risen 2: Dark Waters
Konversationerna är en av spelets sämsta beståndsdelar. Detta på grund av platt röstskådespeleri och en märkligt komprimerad ljudbild där musiken stundtals dränker talet.

Här hjälper tjusig grafik fylld av vackra färger och skarpa kontraster till för att skapa en mysig helhet, och man har använt sig av skärpa kontra oskärpa för att verkligen skapa vykortsvärdiga vyer. I rörelse känns det som att miljöerna förvirrar sig själva ibland då de inte alltid kan välja om de vill vara i skärpa eller oskärpa när jag löper fram genom djungeln vilket sätter sin törn i helhetsintrycket.

Förankring till rollspelsgenren sker ytterligare i form av små, beroendeframkallande detaljer såsom faktumet att Piranha Bytes gjort skillnad på svärd och svärd. Ett pinnsmalt svärd som bara gör penetrerande skada tillhör inte samma kategori som en katana eller ett hårt vapen, och det gäller därför att rusta sig med rätt föremål för rätt tillhygge.

Själva stridandet sker på ultraklassiska manér där din bästa vän är vänster musklick. Du kan visserligen parera vilket är effektivt mot likvärdiga motståndare, men mot större otyg gäller det snarare att hugga så ilsket du bara kan och skjuta med pistolen så fort tillfälle ges. Senare i äventyret kan du även välja mellan att bemästra antingen gevär eller voodoo där sistnämnda låter dig ta kontroll över fiender och göra dem till allierade.

Risen 2: Dark Waters
Gamla ruiner hör piratlivet till och självklart kommer du att få knycka åt dig värdefulla artefakter för att sedan rusa därifrån på bästa India Jones-manér.

Generöst nog har man slängt in små minispel som knappast kommer att stjäla särskilt mycket fokus från huvudspelet men som likväl fungerar utmärkt som billiga tidsfördriv. Att dricka snabbare än sin motståndare genom att klicka på flaskor med en allt mer svårstyrd mus är ett exempel. Att prickskjuta på kokosnötter, glasflaskor och dödskallar är ett annat.

Sammanfattningsvis är Risen 2: Dark Waters knappast det bästa, snyggaste eller djupaste rollspelet på marknaden just nu. Däremot är det ett spel som vågar göra sin egen grej fullt ut utan att falla i några moderna fällor. Suktar du efter ett beroendeframkallande spel i piratmiljö och är beredd att bortse från vissa tekniska skavanker har du mycket att hämta här.

07 Gamereactor Sverige
7 / 10
+
Perfekt piratstämning, tjusig grafik, atmosfärisk musik, snabba laddningstider, mycket valfrihet, lång livslängd
-
Platt röstskådespel, märklig ljudmix, stundtals buggad grafik
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Medlemsrecensioner

  • bateman76
    Grafiken är fruktansvärt ful i såväl animationer som omgivning. Stridssystemet är tråkigt och ger ingen känsla. Att bygga upp sin karaktär... 4/10

Relaterade texter

Risen 2: Dark WatersScore

Risen 2: Dark Waters

RECENSION. Skrivet av Oskar Nyström

På med träbenet och ögonlappen. Skepp ohoj och främmande farvatten och allt det där. Vi har recenserat rollspel med tema sjöröveri...



Loading next content