Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
recension

Dragon Quest Heroes II

Freddan har satt gaddarna i Square Enix senaste...


Dragon Quest är en av de mest uppskattade spelserierna genom alla tider, i Japan, men här i Europa har spelserien haft det tufft. Detta har Square Enix velat förändra genom att pumpa ut åtskilliga Dragon Quest-titlar i väst och ett av dem är det Minecraft-inspirerade Dragon Quest Builders och för två år sedan testade de också lyckan med Dragon Quest Heroes: The World Tree's Woe and the Blight Below. Det sistnämnda blev dock ingen succé utanför Japans gränser, men ändå bestämde de sig för att fira seriens 30-årsjubileum genom att släppa uppföljaren, Dragon Quest Heroes II, över hela världen.

Dragon Quest Heroes II
I sedvanlig ordning bjuder Dragon Quest-serien på fantastisk karaktär- och monsterdesign

Dragon Quest Heroes kan bäst beskrivas som ett Dynasty Warriors-liknande actionspel som går ut på att slåss mot horder av fiender i ren Hyrule Warriors-anda. Den här typen av spel brukar i regel bli ganska enformiga efter ett tag och det var också det som var ett stort dilemma med föregångaren. Dragon Quest Heroes II känns mer eller mindre som samma spel. Omega Force har tydligen fokuserat på helt fel aspekt, och istället lagt allt sitt krut på ett ganska tamt onlineläge. Dragon Quest Heroes har potential att bli riktigt bra, men då gäller det också att de lägger sina resurser på rätt grej och i ett sådant här spel borde det rimligen vara den viktigaste beståndsdelen, nämligen striderna.

Detta är en annons:

Här får vi följa de båda tvillingarna Lazarel och Teresa på en helgalen resa genom Zebion. En tusenårig fred har vilat mellan sju olika kungadömen i världen, men nu har det fördärvas och ditt uppdrag är att ta reda på vad det är som ligger bakom den brutna freden. Det kanske låter spännande men tyvärr så är berättelsen ointressant, upprepad och förutsägbar under hela äventyret. Trots den banala storyn så kommer du att träffa flera karaktärer från det ljuvliga Dragon Quest-universumet och de flesta är oemotståndligt mysiga med härliga personligheter. Bland annat fick jag återigen stifta bekantskap med Dragon Quest VII-pojken Ruff, som är sådär härligt charmig och en av min favorit. Dragon Quest Heroes II är framförallt ämnat för fans av serien och det är tydligt. Det finns otroliga mängder fan-service och även om jag bjuds på en medioker spelupplevelse i sin helhet så känns det stundtals roande och det beror främst på att jag är en gammal Dragon Quest-räv.

Dragon Quest Heroes II
Emellanåt slipper du de monotona stridsmomenten och då får du gå runt och prata med folk eller handla nya, kraftfulla vapen

Även om spelvärlden är uppbyggt som ett rollspel så är själva kärnan striderna. Jag måste erkänna att jag får dåligt samvete när jag slaktar drivor av monster. Fienderna är sådär supergulliga, med ett leende på läpparna och mysfaktorn är verkligen på topp - trots att jag befinner mig mitt i en stekhet strid mot något som skulle kunna vara kramdjur i min säng. Dragon Quest Heroes II bygger på hysteri och frenesi snarare än en försiktig strategi och rätt så omgående blir det ett enahanda slakteri. Jag hade gärna sett någon form av variation eftersom det snabbt blir tjatigt och till sist mynnar varje batalj ut i ett ilsket knapphamrande bara för att jag måste slå mig fram genom tusentals, diabetesframkallande fiender.

I föregångaren kunde du plocka upp olika monstermedaljer som transformerade vissa fiender och lät dem slåss vid din sida. Dragon Quest Heroes II har tagit detta till en ny nivå och den här gången kan du också förvandla dig själv till ett stort, präktigt monster. Att förvandla sig till ett träd samtidigt som du slåss mot en stor, svärdsvingande drake ökar dina chanser enormt och delar inte bara ut mer skada på din fiende, utan det är också ett tillfredsställande moment.

Dragon Quest Heroes II
Striderna är enformiga och det blir snabbt väldigt, väldigt tjatigt

Men om jag ska vara petig så hade monstermedaljerna varit ett otroligt trevligt tillägg om spelet inte hade varit så förbaskat lätt. Under min genomspelning fick jag bevittna "Game Over"-skärmen en gång och det var i spelets slutskede. Dragon Quest Heroes II är ett spel som inte kräver ett dugg av mig som spelare och jag kunde lika gärna pysslat med något annat samtidigt som jag spelade, och ändå ha livet i behåll. Fienderna vill nätt och jämnt attackera och många gånger måste jag springa framför näsan på dem för att få dem att reagera. Precis som vid den tidigare installationen hade svårighetsgraden mått bra av att skruvas upp en aning och då förstår du också varför jag anser att monstermedaljerna inte gör någon nytta, trots att det är en av fåtal, förbättrade punkter gentemot föregångaren.

Dragon Quest Heroes II bjuder liksom föregångaren på allehanda rollspelsinslag. Du går upp i level, köper bättre och starkare vapen samt använder magi och avfyrar utvalda specialattacker för att dräpa dina motståndare. Det är också fritt fram att växla mellan olika karaktärer under stridens gång och alla krigare har olika förmågor. Tyvärr är dina kompanjoner mest i vägen eftersom de inte gör någon nytta alls, mer än att hela dig så fort du förlorar lite liv.

Dragon Quest Heroes II
Dragon Quest Heroes II bjuder på mängder av fan-service

Mellan de monotona striderna så fungerar spelet mest som ett traditionellt rollspel. Du går runt i en stad och pratar med folk, någon behöver hjälp och en annan ger dig tips och råd om vart du ska härnäst. Däremot bjuder spelet på ganska tacksamma mellansekvenser och även om det engelska röstskådespelet inte är något vidare så kompenseras detta av välregisserade dialoger och fantastisk karaktärs- och monsterdesign. Dessutom måste jag passa på att berömma musiken som doftar Dragon Quest på långa vägar. Klassiska musikstycken blandas med nya, ihopkastade låtar och det är en stor bidragande orsak till att spelet bibehåller sin stämning.

Och en annan sak jag måste nämna är att Omega Force, den här gången, har introducerat ett onlineläge. Du kan spela igenom berättelsen tillsammans med en vän eller köra miniuppdrag som går ut på att ni ska besegra vågor av fiender i ett litet, litet rum. Multiplayer-aspekten var ingen höjdare och det beror främst på att berättelsen blir så mycket enklare tillsammans med en vän, och det andra spelläget roade i ganska exakt fem minuter - inte mer än så.

Tyvärr misslyckades Omega Force rätt så brutalt med att utveckla sin spelserie och istället fick vi en snabbt ihopslungad sörja som var sämre än föregångaren. Det lider av samma problem som tidigare, fast skillnaden den här gången är att spelutvecklaren har lagt till flera, onödiga aspekter som inte alls förhöjer spelupplevelsen. Dragon Quest Heroes II känns som ett rejält bakslag och jag har svårt för att rekommendera det här till någon. Åtminstone till fullpris...

05 Gamereactor Sverige
5 / 10
+
Härlig stämning, underbar musik, fantastisk karaktär- och monsterdesign, mängder med fan-service
-
Ointressant berättelse, enformiga strider, alldeles för enkelt, korkade fiender, meningslöst onlineläge, dåligt röstskådespel
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här
Detta är en annons: