Motor Mayhem

Twisted Metal och Destruction Derby var inte de första spelen som gick ut på att köra omkring i en bil och krossa sina bilburna motståndare med våld. De var dock standardsättande på konsol och fick ett flertal efterföljare. Motor Mayhem kan man utan att blinka sortera in i facket Twisted Metal-kopior. Och om plagiering är smicker bör skaparna av Twisted Metal Kunna sträcka på sig. För detta är sannerligen en av de mest uppenbara kopior av ett spel jag sett på länge!

Sittandes i en beväpnad bil ska du pulverisera dina lika tungt beväpnade motståndare för att därigenom avancera i den hårda ligan VCL. VCL är en förkortning av Vehicle Combat League, alltså en liga för fordon man krigar med. Historien om hur hela ligan kom till ska jag bespara er. Den är den standardmässiga historien om en mörkare och allt ondskefullare framtid. Och vem fasen bryr sig egentligen? Detta är ju ett actionspel, inget annat. Välj en person att spela med och ge dig ut och mörsa!

Motor Mayhem är ett förhållandevis fult spel. Skärmuppdateringen håller inte samma höga standard som bilspel gör numera samt att färgschemat är förvånansvärt pastellaktigt, vilket ger ett aningen oseriöst intryck. Vidare finns rena tekniska missar såsom att jag någon gång mellan varven fastnar i en vägg eller liknande och knappt kan komma loss och att fysiken vid kollisioner är så märklig att man flera gånger blir skjuten för att det fordon man rattar beter sig så märkligt att det är omöjligt att undkomma.

Att navigera sin vapenbestyckade kärra runt på arenorna är till en början ganska knivigt. Däcken tycks ha en teflonbeläggning för det känns som att kana omkring på ett bananskal. Efter lite träning får man dock fason på det hela. Tyvärr är också annan fysik än kollisionsfysiken defekt. Inte sällan hoppar man på någon kant och hamnar på ett helt annat ställe än man tänkt sig. Mycket irriterande!

Vanligtvis brukar denna typ av spel vara som allra roligast på flera deltagare. I Motor Mayhem kan man dessvärre inte kriga på fyra såsom man kan göra i de flesta andra moderna spel av detta slag. På två spelare råkar man ut för att man känner sig ganska ensam ute på arenorna som ofta är ganska stora. När man spelar ensam med ett flertal datorstyrda motståndare blir det dock annorlunda. Det blir plötsligt lite mer spännande att se sin valda karaktärs historia utveckla sig och uppleva ganska häftiga strider på de relativt många arenorna och avancera i ligan.

Det enda problemet med Motor Mayhem är egentligen dess ganska taffliga utförande. Att det tekniska liksom inte håller acceptabel klass. Vapnen är en av de käckare sakerna i detta spel. Starka raketer, allehanda kulsprutor, värmesökande missiler samt ett flertal futuristiska skapelser borgar för att man ska kunna sparka rejält med rumpa! Till en början dras man med ett standardvapen som är ganska värdelöst. Men efter några uppgraderingar så gör även den rätt ont för den stackare som råkar befinna sig alltför nära vapnets mynning.

Det är svårt att verkligen falla för Motor Mayhem. Det tekniska brister på väl många punkter och man får en lätt förnimmelse av hobbyprojekt när man spelar. Den svårprogrammerade PlayStation2 är sannerligen inte snäll mot små utvecklare! Dock är det ändå halvspännande att spela som en spelare och härja runt. Nu är jag förvisso ett fan av genren, men rakt igenom dåligt är det verkligen inte. Betyget blir medel och du som vet med dig att du gillade Twisted Metal bör ta dig en koll på detta spel som kan vara ett charmigt alternativ.