Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
FacebookFacebook
RECENSION

LOLLIPOP CHAINSAW

Sommar, sol och zombies. Smått galna spelskaparen Suda 51 är tillbaka med ett poppigt actionspel som blandar odöda, cheerleaders och motorsågar i samma smet. Viktor har spelat


Suda 51 gör inte normala spel. Han verkar inte ens det minsta intresserad av det. Är det inte wrestlare som tar livet av sig (Super Fire Pro Wrestling Special), så är det schizofrena railshooters med sju personligheter (Killer 7) eller varför inte en nidbild av gamern själv som är besatt av sin egen försvunna manlighet (No More Heroes).

I Sudas senaste alster, Lollipop Chainsaw, ger han sig på musikvärlden. Detta i form av ett hämningslöst hack 'n slash-actionspel med en motorsågssvingande cheerleader och zombiejägare i huvudrollen, Juliet Starling.

Juliet är popmusiken manifesterad i en studsande glad och oändligt positiv, yppig blondin. Hon älskar sin pojkvän Nick, är beroende av godisklubbor och tycker att hennes rumpa nog är lite för stor. När Lollipop Chainsaw börjar så invaderas hennes skola, San Romero High School, av zombies som väckts till liv av skolans obotligt narcissistiske gothare Swan. Mitt på Juliets 18-årsdag dessutom! Snart är hela campus täckt av blod och tarmar från hennes klasskamrater och det är nu upp till Juliet att rädda dagen tillsammans med sin rosa motorsåg och sin pojkvän Nicks avkapade, men fortfarande levande huvud.

Lollipop Chainsaw
Juliet Starling är inte ensam zombiejägare i familjen. Under spelet får du bland annat träffa hennes systrar och deras rockabilly farsa.

Att spela Lollipop Chainsaw är ungefär som att få hundra kilo socker inskjutet direkt i blodomloppet. Juliet är en akrobatisk virvelvind som blandar höga och låga svingar med motorsågen tillsammans med lättare slagkombinationer från sina cheerleaderpompoms. När zombielemmarna kapas så sprutar sen färgglada hjärtan och regnbågar ur håligheterna. Ju fler zombies du lyckas kapa i ett svep desto mer poäng samlar du på dig.

Speciella så kallade "Nick Tickets" öppnar även upp ett snurrande roulettehjul som ger tillgång till en rad specialattacker med hjälp av det avkapade pojkvänshuvudet. När Juliets tickande stjärnmätare sedan når klimax så kan du slutligen också gå in i ett döda-allt-läge som förvandlar hela banan till färgglad zombiefärs. Allt till tonerna av Toni Bails cheerleaderanthem "Mickey" förstås.

Striderna är snabba och ständigt varierade med nya vapen, förmågor och fiender som introduceras på ett löpande band av popkulturreferenser och skruvad design. Hela Lollipop Chainsaw är likt tidigare Suda 51-spel en excentrisk vätebomb av stilar och influenser som slagits sönder och pusslats ihop till förvridna skrattspeglar av den aktuella samtiden. Amerikansk serietidningsestetik, tuggummipop, funk, hårdrock, retrospel, klassiska zombiefilmer, anime och massa annat samsas här i en spretig röra som på något sabla sätt ändå lyckas sys ihop på slutet.

Lollipop Chainsaw
Juliet Starlings motorsåg kan uppgraderas under spelets gång och kan förutom att skiva zombies även dubbla som motorcykel, granatkastare och mobiltelefon.

Att den bisarra mixen fungerar så pass bra som det faktiskt gör måste förmodligen tributeras delvis till manusförfattaren James Gunn, som arbetat med att få karaktärerna och historien att fungera bättre för västerländska spelare. I No More Heroes var det exempelvis mycket humor och poänger som försvann i limbo mellan de engelska och japanska språkvärldarna. Något sådant märks dock inte av i Lollipop Chainsaw. Nej, för jäklar vad jag garvat! Om det är något Lollipop Chainsaw är, så är det ett roligt spel. Humorn är rå, vass och träffsäker på ett sätt som påminner om South Park om än med mer metahumor och fjärde väggen-skämt.

Den levereras dessutom av ett helt otroligt gäng röstskådespelare, och de starkast lysande stjärnorna är Tara Strong (Twilight Sparkle för alla bronies) och Michael Rosenbaum (Lex Luthor i Smallville) som Juliet Starling och pojkvännen Nick. På ljudfronten gör också licensierad såväl som originalmusik storverk för att sätta tonen i spelet.

Lollipop Chainsaw
Lollipop Chainsaw är fyllt av små minispel. Ofta har de med att döda zombies att göra. Bland favoriterna syns zombiebasket, zombiebaseball och gymnastik.

Det kommer förmodligen uppstå en diskussion kring huruvida Juliet Starling är en bra kvinnlig karaktär och kring huruvida Lollipop Chainsaw är ett sexistiskt spel eller inte. Vad gäller mig personligen, som ljushyad ung man, så tycker jag faktiskt inte det. Juliet Starling är absolut inte en lika fantastisk kvinnokaraktär som exempelvis Bayonetta, Alyx eller Jade men inte heller en vidare dålig sådan. Om något så är hon en smula splittrad. Hon pendlar mellan att vara ett slags hommage till Josh Whedons Buffy the Vampire Slayer, en tjej som inte behöver räddas av någon och bär sin pojkvän som en accessoar i bältet, för att i andra stunder posera och kråma sig för att charma "fula gubbe"-publiken. Det är som att utvecklarna försökt tilltala två motsatser samtidigt.

Det tydliga musiktemat som råder genom hela spelet talar dock för att Juliet Starling om något egentligen är popmusiken reinkarnerad i en person. Lite som arketyperna som befästs genom högstadiet/gymnaiset utefter vilken musik du lyssnade på och därigenom vilken subkultur du tillhörde. I Lollipop Chainsaw syns detta i huvudrollsinnehavaren Juliet Starling, antagonisten Swan, punkrockaren som använder sina svordomar som vapen, Blue Öyster Cult-tjejen som talar om balansen i universum och så vidare. Alla viktiga karaktärer kan spåras till en musikkultur. Det finns hela tiden något väldigt självmedvetet över alltsammans. Inte minst i Juliet Starlings övertydliga ytlighet och i röstskådespelaren Tara Strongs framträdande. Sen att designen är hyperbolisk hör väl till stilen, antar jag. Suda 51 är ju inte direkt känd för att göra minimalistiska eller lågmälda spel.

Lollipop Chainsaw
Under äventyrets gång får du ständigt tillgång till nya zombiedödartekniker. Ofta från Julets favoritaffär Shop2Chop.com.

Samtidigt är Lollipop Chainsaw ironiskt nog förvånansvärt normalt för att vara ett "riktigt" Suda 51-spel. Visst, det är galet och tokigt men på ett mer utstuderat och mindre förvirrande sätt än tidigare. Spelsystemet är i stort sätt byggt efter det i No More Heroes om än att upplägget är mer linjärt och fokuserat. Det är återigen samma blandning av extrema strider, uppblandat med en lagom mängd QTE-minispel och toppat med några fantastiska bossar. Miljöerna kan stundtals vara rätt sterila, karaktärsanimationerna märkligt stela och spelets kamera tenderar att fastna i alla möjliga vrår. Men misstolka mig nu inte. Lollipop Chainsaw är ett grymt spel. Men "förutsägbart". Det var ändå ett ord jag inte trodde att jag skulle använda om Suda 51.

Förhoppningsvis gör det här, ytterst marginella, steget åt mittlinjen att flera spelare i sommar kommer att kunna fröjdas och fascineras över vansinnet som är Juliet Starling och Lollipop Chainsaw.

08 Gamereactor Sverige
8 / 10
+
Strålande humor, grymma röstskådespelare, fantastiskt soundtrack, härlig action
-
Bråkig kamera, smått sterila banor

En andra åsikt

Petter Hegevall
Lollipop Chainsaw känns lite som ett smålarvigt, halvroligt DLC-spel enligt mig. Som roar en kort halvtimme innan det blir enformigt, pubertalt och lite pajjigt. Presentationen osar av härlig fantasirikedom liksom den strålande musiken. Resten är dock inte mycket att hänga i granen... tyvärr. 5/10

Medlemsrecensioner

  • 5murfen
    Sommar och sol. Cheerleaders och zombies. Kortkort och en motorsåg... Lollipop Chainsaw, baby! Ett av de roligaste spelen som kom ut under 2012 är... 8/10
  • left4lover
    När jag köpte Lollipop chainsaw så var jag väldigt glad.Jag åkte hem spelade det jag vart förvånad hur bra det var allt var bra inget minus alls... 10/10
  • weirdwolf81
    Juliet Starling är ingen vanlig tjej, och Lollipop Chainsaw är inget vanligt spel, och det är definitivt inget spel för alla. Men för mig som varit... 8/10
  • Wolfgang666tranås
    Fy fan asså brollan! Huvudpersonsinnehavaren i detta spel borde varit brolle junior eller barbro grimbe (min rektor) för huvudpersonen var jävligt b,... 2/10
BETA +