Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
FacebookFacebook
RECENSION

BEAT THE BEAT: RHYTHM PARADISE

Att hålla takten har vi gjort i flera spel, men det har sällan gjorts till rullande säl-arméer eller badmintonspelande piloter. Beat the Beat: Rhythm Paradise är ett mycket märkligt spel, vilket Elfving uppskattar


- Bobba-gabba-dobba-that's true? - Yes.
- Bobba-gabba-dobba-that's true? - Yes.
- Bobba-gabba-dobba-that's true? - Yes.
- Pose to the fans! - Whoa!

En helt normal arbetsdag i en speljournalists liv. Jag försöker i rollen som genomsvettig wrestler att svara på intervjufrågor och posera för fotografer, i takt till musik. Takt är allt. Missar jag ett slag blir reportern missnöjd eller fotografierna misslyckade. Tempot är rasande, och när jag stampar takten med foten inser jag att det var länge sedan jag flinade så mycket åt ett spel.

För dig som vill damma av din Wii och hitta ett köpvärt spel är Beat the Beat: Rhythm Paradise ett strålande tips. Om du spelat några av de tidigare Rhythm-spelen, (eller Wario Ware, eller Elite Beat Agents) vet du ungefär vad det handlar om: musikaliska minispel på några minuter där du ska trycka A-knapp på rätt taktslag, samtidigt som allehanda vansinnigheter utspelar sig på skärmen.

I wrestler-exemplet ovan, exempelvis, ska tryckandet ske exakt på orden "yes" och "whoa". I ett annat spel sparkar jag undan fotbollar för att inte störa en mullvadsdejt. Jag skruvar samman robotar på ett löpande band. Jag rullar sälar, avfyrar raketer, gungar gungbräda och fångar ärtor med gaffel. Ibland låter till och med detta musikspel mig att spela musikinstrument, som en tamburin.

Beat the Beat: Rhythm Paradise
Jäpp, säl nummer tre är du. Dessa bedårande gynnare ska marschera och rulla i takt till musiken.

Precis som tidigare är Beat the Beat: Rhythm Paradises minispel uppdelade i ett rutnät, där du tar dig an utmaningarna i tur och ordning, för att sedan låsa upp fler. Efter att ha klarat fyra surrealistiska, väldigt varierade banor blir det plötsligt ännu knasigare: då blandas nämligen alla minispel i ett slags remix-förhör och det gäller för dig att snabbt minnas var alla slagen ska sitta. Att sitta på helspänn, stampa takten för att minimera fel, samtidigt som en limegrön karategubbe nitar blomkrukor med näven är en märklig känsla och en behagligt absurd situation att befinna sig i.

Det blir svårt också, roligt nog. Tempot skruvas upp, du måste behärska allt skummare takter och baktakter, och det träffönster som finns är inte särskilt stort. Klantar du dig för mycket är det bara att börja om, och det är aldrig någon annans fel än ditt. Efter varje bana belönas du med ett av tre betyg, och ger du dig på den ultimata utmaningen att sätta varje minispel perfekt, ja då har du betydligt många fler speltimmar framför dig än de (ganska få) som behövs för att nå eftertexterna.

Beat the Beat: Rhythm Paradise
Rhythm Paradise är fullt av enkla men komiska animeringar. Hastigheten på denna ärta, och känslan att fånga den med en gaffel, är märkligt tillfredställande.

Spelkontrollen är så avskalad den kan bli och du använder aldrig mer än två knappar, A och B. Jag är mycket lättad över att Nintendo inte valt att lägga till några rörelsebaserade dumheter (något som Wario Ware: Smooth Moves led en del av), då det hade sabbat konceptet helt. Det räcker så bra att bara trycka på en knapp.

Hade man petat in ett vettigt multiplayerläge i detta hade betyget faktiskt kunna bli ännu högre. Nu kan bara två spelare hålla takten samtidigt, och bara i tio banor. Det känns futtigt och här finns inte heller något onlineläge alls. Rhythm-serien är utmärkt i sin enkelhet, men ska serien utvecklas och fortsätta husera på stationära konsoler vore denna punkt verkligen värd att satsa på.

Innan Wii somnar in helt är Beat the Beat: Rhythm Paradise en taktfast vers i konsolens svanesång, och ett lyckopiller du absolut bör peta i dig. Det säljs dessutom till budgetpris, och lyckas vara bättre än en uppsjö av fullpristitlar till formatet. Så vad väntar du på? Det finns wrestlers att intervjua, och ärtor att fånga med gaffel.

08 Gamereactor Sverige
8 / 10
+
Skön absurd humor, charmig grafik, medryckande musik, utmanande upplägg, budgetpris
-
Lite kort, ingen vidare multiplayer
BETA +