Efter att ha funnits ute i japanska arkadhallar i ganska precis ett år har turen nu kommit för Tekken Tag Tournament 2 att släppas till konsol. Och för att göra det till något alldeles extra har Namco tagit i ända från tårna för att fylla det med så mycket fanservice som det överhuvudtaget bara är mänskligt möjligt.
För Tag Tournament-serien är Namcos lekstuga, trots allt. Eftersom de betraktas som spin off-delar så kan man fylla rostern med kämpar som dött, flera varianter på samma figur och plojfighters i drivor. Inte heller spelar det lika stor roll om balansen är perfekt, för med tag-systemet närmast uppmuntras man att hitta så långa och obrytbara combos som möjligt. Lägg till det att Namco nu även lagt till figuren Combot som man själv kan skräddarsy med attacker från alla andra strykpåsar, och på så sätt bygga en komplett obalanserad superskapelse.
Kort sagt är Tekken Tag Tournament 2 skönt bagatellartat på ett bra sätt. Det är tänkt att garvas åt lika mycket som att slåss med på samma sätt som exempelvis Marvel vs Capcom 3 eller Mortal Kombat. Inte för att det egentligen behövs, utan för att det här är en recension där man faktiskt bör ta sig tiden att testa allt så gott det går, väljer jag att ge mig på träningsläget det första jag gör.
Namco är väldigt stolta över "Fight Lab" som man kallar träningsläget, avsett att lära dig grundläggande Tekken-koncept. Tyvärr levererar det inte fullt ut och känns alltför opedagogiskt och tillkrånglat för att man ska orka ödsla tid med det. Jag kommer ofta på mig själv med att misslyckas med uppgifter helt enkelt för att beskrivningarna är så risiga snarare än för att attackerna är svåra, och inbillar mig att det här måste vara en direkt mardröm för kommande förmågor. För det är trots allt så att nytt blod är ett måste i fighting-genren för att den inte ska stagnera.
Ur den smått sinnessjuka ensemblen om drygt 50 figurer, däribland hela Tekken 6-gänget plus ett antal till, har jag som vanligt fastnat för min favorit Bob som kombinerar styrka, räckvidd och snabbhet på ett svårslaget sätt och teamat ihop honom med Bryan Fury. Första gången jag fick se Bob in action var i en rökig japansk arkadhall någonstans i Shibuya, Tokyo, och sedan dess är vi oskiljaktiga.
Det tar dock inte lång tid att se hur oerhört närbesläktat Tekken Tag Tournament 2 är med Tekken 6, så till den milda grad att det känns som att spelet är byggt på det sistnämnda med skillnaden att det nu alltså är just tag team-fighting som gäller. Och den biten fungerar utmärkt, det går alltid smidigt att göra snabba byten och det finns flera nya möjligheter att göra detta.
Att exempelvis spela med Bob och starta en combo, för att sedan ilsnabbt ta in Bryan så man har två egna kämpar på banan som jugglar motståndaren innan man avslutar med ett gemensamt kast, är fullt möjligt med lite träning. Namco har även valt att bygga vidare på bound-systemet från Tekken 6 så man relativt enkelt kan "stunna" sin motståndare efter en air juggle för att sedan fortsätta combon på marken. Det går även att göra så kallade Tag Assaults om man ligger brunt till och har hamnat i Rage-läget när livmätaren är låg. Något som jag upplever ger en bättre chans att slå sig tillbaka in i matchen än vad bara Rage-funktionen gjorde tidigare.
Tekken Tag Tournament 2 har kort sagt fler möjligheter än något tidigare Tekken-spel och det kommer säkerligen leda till att fansen hittar brutna tekniker och figurer som måste patchas. Men så länge man spelar på Svensson-nivå är det bara roligt att kunna experimentera sig fram i spelsystemet, som känns oväntat fräscht med tanke på att detta till så stor del baseras på Tekken 6. Jag tror även att det faktum att man kan spela fyra personer samtidigt i bild kommer uppskattas av många som bara vill ha lite kul partyslagsmål med polarna, då man inte riktigt bryr sig om att det är total kalabalik som utspelas på skärmen.
Men det är ändå likheten med just Tekken 6 jag upplever är lite av problemet med Tekken Tag Tournament 2. Även om jag gläds åt att Namco valde att inte ge sig på Tekken 7 direkt utan sparar det till nästa generation, så är detta för likt föregångaren i grunden. Tar man bort möjligheten att byta mellan sina figurer så är det i stort sett samma spel, vilket är en känsla jag har svårt att skaka av mig. Och när jag börjar tröttna på skiftandet av figurer och väljer singelmatcher så märks det väldigt tydligt hur lite som hänt.
Då hjälper det inte att Namco faktiskt har putsat på det tekniska så att figurerna blir blöta på blöta om de ramlar i vattnet eller att bakgrunderna är mer detaljerade än någonsin. För det ska ändå sägas att Tekken Tag Tournament 2 bitvis är äckert. Framför allt har banorna har fått ett grafiskt lyft sedan Tekken 6.
Det Namco snackat mest om innan Tekken Tag Tournament är onlinefunktionen Tekken World Federation. Där har man sneglat lagom mycket på framför allt Call of Duty Elite och som första fightingspel erbjuder man riktiga statistikmöjligheter som faktiskt kan hjälpa ens egna spel. Det ska även komma nya utmaningar varje vecka, liksom möjligheten att utbyta erfarenheter med andra Tekken-spelare på ett forum, samt chansen att vara med i turneringar. Ännu är det för tidigt att säga hur det här kommer att slå, men ambitionsnivån är hög och jag gillar att Namco satsat på onlinebiten så pass mycket med tanke på hur struligt Tekken 6 var online.
Jag har verkligen kul med Tekken Tag Tournament 2, men har ändå känslan av att jag spelar en expansion mer än ett helt nytt spel. Då hjälper inte en omfångsrik multiplayerdel och alla sanslösa inställningsmöjligheter man erbjuds. Har du inget Tekken sedan tidigare är detta ett givet köp, men har du spelat dig leds på föregångaren så tror jag inte detta är den medicin som behövs för att få dig att börja hårdspela igen.