Delta Force: Black Hawk Down

Jag har fascinerats av filmen otaliga gånger. Läst boken i omgångar och nu äntligen fått fördjupa mig i spelet. Den 17 timmar långa striden som 1993 kostade 18 amerikanska soldaters liv är än idag en av de mest hektiska i amerikansk krigshistoria. Att basera ett spel på incidenten är givetvis ett smart drag och Novalogic har gjort ett imponerande jobb.
Spelet tar sin början vid en mindre somalisk by i utkanten av Mogadishu där du tillsammans med åtta andra rangers måste skydda ortsbefolkningen från den somaliska milis som genom denna konflikt styrdes av den afrikanska krigsherren Aidid. Här gäller det att snabbt ta ut samtliga fiender utan att skada någon av de civila och sedermera även spränga en bro för att på så sätt förhindra vidare intrång från milisen. Delta Force-serien har trots min förkärlek till genren aldrig riktigt attraherat. Stora ytor och militär realism har enligt utvecklaren varit seriens hörnstenar medan jag bara tröttnat av den flimriga grafiken och den händelselösa upptrappningen. Black Hawk Down är dock ett stort steg i rätt riktning av Novalogic och har egentligen inte mycket gemensamt med föregångarna.

Filmen, mästerligt regisserad av Ridley Scott, tog en rak och tydlig vinkel på den kaotiska händelsen. Scott porträtterade ett förfallet Somalia där militär grundsyn och fasta regler och order blir värdelösa då människor trängs i fientliga miljöer, utan omedelbar assistans. Novalogics spel ser saken på ett aningen mer proamerikanskt sätt där du själv som ständigt undernumrerad trots allt har järnkoll på läget. Medan spel som Rainbow Six Raven Shield och Operation Flashpoint gör sitt yttersta för att simulera det mest grundläggande i avancerad krigsföring är Black Hawk Down mycket mer av en renodlad actionfest. Tankarna förs ibland till Serious Sam snarare än till Ghost Recon. De fysiska grundlagarna är vida överdrivna och allt ifrån overkligt minimal rekyl till maximalt overklig precision i samtliga automatvapen gör spelet till en ganska ytlig upplevelse. Black Hawk Down förmedlar dock de grundläggande känslorna från filmen och vi får snygga anspelningar på Scotts tvåtimmarsmisär.

Det föregående spelet, Task Force Dagger, var en ganska sorglig historia även om det fanns kvaliteter djupt gömda, framförallt som multiplayerspel. Black Hawk Down rättar till allt detta, även om vissa problem kvarstår. Den artificiella intelligensen lämnar helt klart en del att önska då både dina egna soldater samt de afrikanska anarkisterna oftast beter sig som riktiga dumskallar. Det har hänt mig flera gånger att jag sett det somaliska motståndet skjuta på varandra av misstag och oavsett vilken taktik jag själv använder lyckas jag alltid bränna ned närmare 100 stycken på de mer öppna ytorna utan att själv bli dödad. Det hade dock varit ett betydligt större problem om inte Novalogics designers bjudit på en strålande mix av spännande, skriptade händelser och kaotiskt varierade uppdrag.

Grafiken är genomgående lysande med framförallt ett mycket snyggt karaktärssystem där massor av snyggt staplade polygoner samarbetar effektivt med bland annat pixelskuggning och läcker bump-mapping. Omgivningarna är atmosfäriska samt ger en härlig känsla av öken och variationen av utseendet och färgsättningen på de olika uppdragen är superb. Tillkommer gör underbara vatteneffekter och några av de snyggaste explosionerna jag sett i ett actionspel överhuvudtaget. På det grafiska minuskontot hittar vi dock en del lågupplösta texturer.

Delta Force: Black Hawk Down är inte den ultrarealistiska krigssimulator som många säkert hade hoppats på. Däremot är det ett väldigt välgjort, balanserat och underhållande actionspel som bjuder på god variation, perfekt tempo och en beroendeframkallande och välavvägd multiplayerdel. Jag saknar en genomgående handling samt bättre artificiell intelligens. Små minus som snabbt glöms bort då jag säkrar omgivningen i stadens östra del och får order om att försvara den nedskjutna Black Hawk-helikoptern.