GR LIVE STREAM
Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
FacebookFacebook
recension

Zombi U

Zombies attackerar överallt. Wii U får inte ens vara i fred på premiärdagen från det odöda patrasket. Jonas Mäki har låtit sig skrämmas av Ubisofts senaste actionäventyr...

Detta är en annons:

Det är mycket zombies just nu. Vi matas med dem genom The Walking Dead i alla former, det kommer otaliga filmer, spel som Dead Rising, Resident Evil 6 och Dead Island, serier som Drums och så vidare. Vilket för mig bara är något positivt. Jag älskar det odöda patrasket som näst efter nazister är de mest tacksamma fiender man kan ha.

Detta är en annons:

Därför är det inte så konstigt att jag sett fram emot Zombi U, spelet som Ubisoft lovar ska återinföra "horror" till begreppet "survival horror". Här får vi äventyra i ett helt ödelagt London och alla vi som sett 28 dagar senare kan intyga att stan är perfekt för ändamålet. Här kastas man in i rollen som en lycklig (?) överlevare av ett rejält utbrott av vandrande dödkött.

Zombi U
Cricketklubban är det vapen man använder oftast i Zombi U, tyvärr är det också det minst roliga.

Det huvudsakliga vapen man har till sitt förfogande är lämpligt nog, med tanke geografiskt läge, en cricketklubba. Baseballträets betydligt mindre coola syssling visar sig snart vara ett riktigt uselt val för zombie-klubbande, och varenda parvel kräver närmare 10 välriktade smällar för att kasta in handduken. Och inte heller räcker det med att trycka på en knapp för att slå, här måste man manuellt höja vapnet innan man kan nypa till.

I början stör jag mig oerhört på det här och funderar över hur utvecklarna tänkt sig att det ska fungera egentligen, innan jag inser vad det leder till. Tanken med Zombi U är inte att jag likt Rambo ska kunna machohugga mig igenom hela arméer av fiender. Tvärtom. Grundtanken med spelet är att hellre fly än illa fäkta. Survival Horror helt enkelt. Jag är ensam och jag är utsatt, och absolut ingen vältränad kommandosoldat med erfarenhet av något annat än kontorsarbete, matlagning och barhäng på fredagar.

Färdigheter som kommer väl till pass i en normal värld, men som tappar lite i värde efter zombie-apokalypsen. Dessvärre visar det sig snart att jag inte ens är särskilt unik. Tvärtom, kommer en zombie för nära och tar en tugga så är det automatiskt klippt för mig. Inga livmätare, magiska mediciner eller annat kan rädda mig. Istället blir jag en av dem, och får en ny person att spela med, helt utan alla föremål jag samlat på mig.

Zombi U
Det ges gott om möjligheter att besöka Londons mer kända platser.

Vill jag ha tillbaka dem - och det vill man alltid - så får man vackert söka upp sitt gamla jag där man nu går omkring som ett stycke hjärndött ruttet kött, slå ihjäl eländet och ta allt man har. Ja, eller snarare hade.

Zombi U är kort sagt fyllt av fiffiga grejer som det här och har en otroligt bra stämning. Ubisoft har varit något på spåren när man gjorde spelet, och en modern klassiker hade kunnat vara ett faktum om det inte vore för en rad brister som hela tiden stör upplevelsen. För att ta det här med att man byter huvudperson till exempel.

Zombi U är nämligen ett mycket svårt spel och man kommer att dö. Och det blir naturligtvis inte lättare av att man blivit av med sin utrustning. Skulle man dö innan man lyckats ta tillbaka sina prylar, så försvinner zombien som hade allt på sig. Man kan alltså bara lämna en zombie efter sig. Det här gör naturligtvis spelet svårare, men framför allt gör det spelet mer frustrerande. Det känns som ologisk spelmekanik som bara är till för att straffa.

Zombi U
De gånger man får chansen att traktera eldvapen lyfter Zombi U ordenligt.

Och det finns mer sådana grejer. Dit hör den uråldriga varianten av ficklampa som lyser marginellt mer än ett värmeljus med kort veke och som bara kan användas en liten stund i stöten innan den magiskt måste laddas upp. Jag vet att spel utformades såhär förr, men idag känns det bara fånigt. Samma sak gäller för sprintfunktionen där man har så usel fysik att man borde vara med i Biggest Loser istället för att jaga odöda. Några få sekunder kan man kuta, men sedan är det stopp. Jag påminns bryskt om att det är ett spel jag spelar och det hindrar mig från att helt sugas in i Zombi U och ta det som händer för verklighet.

Zombi U
Zombi U
Zombi U
Zombi U
Zombi U
Zombi U
Zombi U
Zombi U
Zombi U
Zombi U
Zombi U
Detta är en annons: