Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
FacebookFacebook
RECENSION

WAVE RACE: BLUE STORM

Det första Wave Race-spelet var inget annat än mästerligt. Enligt mig det näst bästa till Nintendo 64 och tveklöst det som jag spelade mest under hela 1996.


Välgjord racing utan asfalt och bilar har alltid varit svårt att hitta. Förutom framtida svävartävlingar är utbudet ytterst begränsat, och har alltid varit. Wave Race var dock ett rejält undantag och ett spel som levde på oerhört starka meriter. Spelkänslan var oslagbar och rent visuellt var Wave Race något alldeles extra. Nu, lagom till Gamecube-premiären släpper Nintendo uppföljaren, Blue Storm och jag har återigen ridit på vågorna iklädd våtdräkt och solglasögon.

Jag har faktiskt kört en riktig Jet-ski vid flera tillfällen. Jo, jag lovar. Det är oerhört krävande och inte i närheten av att småputtra på en traditionell, propellerdriven vattenskoter. Nä, en Jet-ski är något helt annorlunda. Något som kräver oerhörd balans och finslipad finkänslighet när det kommer till användandet av kroppstyngden. Jag behöver egentligen inte berätta att jag därmed är en misslyckad förare när vi snackar Jet-Ski, två meter lång och med en stark förkärlek till överdriven användning av alla sorters gasreglage. Jag blev rejält blöt med andra ord, i omgångar.

Detta är en annons:

Hur som helst har jag spelat Wave Race: Blue Storm till Gamecube. Ett spel som rent visuellt inte håller den klass jag hoppats på men fortfarande ett spelmässigt saftkalas där beroendet snabbt växer fram. Spelmässigt är Blue Storm väldigt likt sin föregångare. Faktum är att merparten av de banor där man tävlar påminner otroligt mycket om de i föregångaren. Det som hänt är att tricken och stuntsen blivit fler samt att förarna har tagit av sig sina hjälmar. Själva hjälmgrejen fattar jag inte riktigt, varför ta av dem liksom!? Nu ser vi mer attitydfriska fåntrattar i 1997-spikfrisyrer (som Zlot-killarna) istället för sportigt korrekta gentlemen som i föregångaren.

Precis som sist är Blue Storm indelat i två skilda delar. Den ena kretsar helt kring sprinttävling runt bojar medan den andra helt handlar om att utföra så många trick som möjligt innan tiden är slut. Båda delarna är lika underhållande som sist även om jag rent generellt kan tycka att bandesignen var bättre i det första spelet.

Som jag nämnde tidigare är Blue Storm dessvärre inget grafiskt mästerverk, snarare tvärtom. Bortsett från vattnet är grafiken i det här spelet det fulaste jag sett till Gamecube och stundtals nästan exakt som ett Nintendo 64-spel. Vattnet, som ändå är det viktigaste, är dock väldigt välgjort och fungerar fysiskt ännu bättre än i föregångaren. Vågorna och vattnets rörelser skapar friktion, gravitations- och tyngdlagar som nästan perfekt återskapar verkligheten och spelbarheten är i slutändan överlägsen alla andra spel innehållande H2O.

Jag hade väntat mig lite mer av det här spelet med tanke på hur otroligt välgjort och visuellt slående föregångaren var. Blue Storm är trots detta inte alls ett dåligt spel, tvärtom. Detta är ett väldigt underhållande, ruskigt beroendeframkallande racingspel.

Wave Race: Blue StormWave Race: Blue StormWave Race: Blue StormWave Race: Blue Storm
07 Gamereactor Sverige
7 / 10
+
Rolig vattenracing
-
Grafiken är en besvikelse
Detta är en annons: