Tank! Tank! Tank!
Med ett obskyrt japanskt arkadspel från 2009 hoppas Namco på att kunna charma de nyblivna Wii U-ägarna. Jonas Mäki är milt sagt skeptisk till att man kommer att lyckas...
Jag ska villigt erkänna att Tank! Tank! Tank! var ett av de spel jag såg mest fram emot till Wii U inför premiären. Visst, det är knappast fotorealistiskt, har förmodligen inte flest spellägen online, det saknar sannolikt goda inställningsmöjligheter och det finns garanterat inte mest valbara vapen. Men sådant kunde jag omöjligen bry mig mindre om.
Partyspel är en genre jag gillar mer än det mesta. Jag älskar Mario Party, tycker Bishi Bashi är ett av de mest oumbärliga spelen på PSN och har sannolikt spelat Sega Sports Jam mest i hela världen. Tank! Tank! Tank! såg ut att falla in just den här fållan av roliga japanska partyspel med sjuk humor, men mästerlig spelbarhet som gör att man kan spela dem om och om igen, medan konsolgenerationer kommer och går.
Sägas ska att Tank! Tank! Tank! verkligen inte är något snyggt spel, snarare precis tvärtom. Med design kommer man såklart långt, men här möts av så blockiga tanks och taskiga försök till texturer att man inte kan undgå att tycka att det man ser på skärmen är direkt grisigt fult. Då hjälper det inte att jag under spelets första minuter matas med en uppsjö av åtminstone i teorin coola varelser som cyberspindlar, mecha-dinosaurier och robotinsekter.
Jag hade glatt köpt allt det här, inklusive grafiken om det åtminstone backats upp av en fullgod spelbarhet. Problemet är bara att något sånt inte existerar. Tank! Tank! Tank! har ett förflutet i japanska arkadhallar och får mig att vilja använda begreppet "old school" i negativ bemärkelse.
Till exempel får jag inte möjlighet att välja om jag vill använda de power-ups jag plockar upp, utan nyttjar automatiskt det senaste. Flera gånger har jag lyckats byta bort en kalasgrej mot något mycket sämre av misstag. Ett inslag som var vanligt under 8- och 16 bits-generationerna, men som jag hade hoppats var borta för gott idag.
Det går heller inte att skjuta framåt och åka i sidled samtidigt så rörelseschemat är otroligt begränsat på ett sätt som känns handikappande. Istället för att vara intuitivt och snabbspelat känner jag mig konstant frustrerad över hur trög spelkontrollen är och kanorna skjuter liksom lite som de vill utan att man får till något riktigt flyt i spelbarheten.
Undan för undan låser jag upp fler och fler tanks med unika egenskaper som gör dem mer eller mindre lämpade mot de fiender och bossar man ställs inför. Men inget får Tank! Tank! Tank! att kännas roligare, snarare precis tvärtom. Till och med de minsta och snabbaste tanksen är för klumpiga och det känns alltid mer som att jag har tur än skicklighet medan jag skjuter mig fram.
Som bara för att till sist göra allt ännu värre är innehållet för en spelare väldigt begränsat, vilket i klartext betyder ett väldigt återanvändande av det material som finns. Det här är helt enkelt inte okej och något man inte gillade första gången blir sällan roligare av att man tingas göra det på nytt.
Allt är inte dåligt dock. Här finns nämligen en rejäl ljuspunkt. Tank! Tank! Tank! är verkligen inte gjort för att spelas singleplayer. Så när man får tag på tre polare och kan ge sig på multiplayern blir det betydligt roligare. Plötsligt får spelet lite mening och känslan av "bara en match till" återfinner sig ofta mellan sammandrabbningarna. Allra bäst är dock My Kong-läget.
Här får man chansen att ta en bild av sig själv med Wii U Gamepad, varpå man som en höghusstor primat med sitt eget ansikte ska slita sina polares tanks till plåtströssel. Apskrället har dessutom massor av tricks till sitt förfogande, vilket ger matcher med gott om skratt och underhållning. Längre än en timme eller två vill man inte spela Tank! Tank! Tank! oavsett, men helt klart är multiplayern det som räddar detta från att vara ett verkligt bottennapp.
I slutändan är Tank! Tank! Tank! alltså inte helt utan förtjänster. Men nästan. Hela singleplayerdelen hade man kunnat hoppa över och sedan släppa det här som en multiplayerbagatell via Eshop. Men som eget spel på skiva håller det inte riktigt och jag kan verkligen inte rekommendera någon att betala fullpris för det här, oavsett hur mycket du älskar japanska partyspel.
Skrivet av: Friend4Dinner2013-03-03 13:20next-gen?
Skrivet av: Silky2012-12-30 00:34Stilen påminner lite om BattleTanx: Global Assault så blev jag sugen på att lura bröderna att spela med mig.
Skrivet av: Mr_cumulus2012-12-17 09:56Citerer czaros1994:Har fått det som present av kompisar. Jag tycker om den MEN jag skulle aldrig köpa det själv för fullpris ;)
Säker på att dem är dina kompisar?
Skrivet av: czaros19942012-12-14 09:29Har fått det som present av kompisar. Jag tycker om den MEN jag skulle aldrig köpa det själv för fullpris ;)
Skrivet av: Herr Spenat2012-12-13 11:26Synd, tyckte det på förhand verkade trevligt. Hade kanske fungerat bättre som en nedladdningsbar-titel, fullpris verkar vara att ta i lite väl..
Citera| Grafik: | 3 |
| Spelbarhet: | 5 |
| Ljud: | 4 |
| Hållbarhet: | 4 |
| Vårt betyg: | 4/10 |
- Format:Wii U
- Genre:Action
- Utvecklare:Namco Bandai
- Utgivare:Namco Bandai
- Antal spelare:1-4
- Åldersgräns:Från 7 år
- Premiär:30 november 2012
| Ert betyg: | 4/10 |
- 4/10 czaros1994
Förvänta er inte någon storrecension. Det finns...
Vilket är viktigast för dig i spel?
