Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
FacebookFacebook
RECENSION

MONSTER HUNTER 3 ULTIMATE

I en värld av monster är jägaren kung. Eller drottning. Pard har slipat de överdimensionerade svärden och slaktat skräckinjagande bestar i massor


Det börjar bra. En tjusig film introducerar mig till den vackra världen i Monster Hunter 3 Ultimate och ett urval av de otaliga monster man kan finna där. Mitt äventyr börjar i en liten by som plågas av både jordbävningar, ett otäckt havsmonster som förstör fisket och riktigt uselt mode. Ett mycket märkligt klädval på de manliga byborna får jag, bokstavligt talat, upptryckt i ansiktet och kan inte undgå att reagera på dessa "chaps" (en slags byxor som är öppna i grenen) vilka avslöjar att alla män shoppar sina tighta, blå tangakalsipper på samma ställe.

Nåväl. Jag presenteras för ett par av invånarna och välkomnas som den nya jägaren, och alla verkar entusiastiska över vad jag kan göra för dem. Slutmålet är förstås att få bort havsmonstret, men först ska jag lära känna omgivningarna och utföra smärre uppdrag och därigenom tränas för uppgiften.

Monster Hunter 3 Ultimate
Ibland är det skönt att svalka sig i de blå djupen.

Till en början känner jag mig som en usel mördare. Varför ska jag gå och hugga ner den där fridfullt betande lilla familjen vegomonster? Men jag biter ihop, förhärdar mitt hjärta och ger mig ut på jakt, och det med besked. Jag dödar växtätande monster, köttätande monster, insektsmonster, getliknande monster, fiskmonster, oskyldiga monster, farliga monster, gulliga monster. Jag hackar sönder dem alla med mitt bautasvärd och rycks med så till den milda grad att jag snabbt börjar samla på mig hutlösa mängder hudar, ben och annat nyttigt att ha till uppgraderingar eller smide av rustning och vapen.

Då och då gör jag ett kort uppehåll i slakten för att plocka blommor. De örter och svampar jag samlar kan förstås användas till att göra potions av olika slag. För att åstadkomma detta går man in i menyn genom minusknappen på Gamepaden. Är man ute efter att göra något enklare, som att slipa sitt vapen, är snabbvalet med vänster axelknapp bra att ha. Ditt förval aktiveras sedan med Y. Om du exempelvis valt ditt grillspett och har en klabb med rått kött behändigt tillgänglig i din packning, börjar du med ett snabbt knapptryck då att grilla (ackompanjerad av en oerhört hurtig liten trudelutt) - även om du råkar vara mitt i en strid och kom åt Y istället för X, med vilken du drar ditt vapen. Inte för att det hände mig några gånger eller så, alltså. Absolut inte.

Monster Hunter 3 Ultimate
En typisk situation där man helst ska attackera fienden istället för att ha en BBQ.

Att vara i menyn och pula ger heller inget skydd då spelet inte pausas, så befinner du dig i ett område med illvilliga - eller hungriga - monster kommer de gärna och tuggar på dig medan du står där och tittar på den fina dyngan och benbitarna du just plockat upp. Det ställer till med vissa problem i strider med större monster, eftersom du först måste stoppa undan ditt vapen och först därefter kan ta din förvalda megapotion för helande, allt medan du fortfarande blir attackerad. Och nåde dig om den tar slut eller du av annan anledning måste bläddra fram ett annat snabbval, som till exempel att lägga en fälla eller kasta färg på monstret så att det går att spåra på kartan.

Just denna spårfunktion är rätt så viktig om du vill slippa slösa tid på att springa omkring och leta efter det monster som du har i uppdrag att döda eller fånga. Det är därför en god idé att börja med att kasta lite rosa färg på din monsterbjörn, eller vad det nu är du är ute efter, innan du sliter fram vapnet och gör processen (förhoppningsvis) kort. Tyvärr upplevs striderna ofta som sega då många av vapnen känns dåligt anpassade för sin uppgift. Vill du inte vara för långsam och oprecis i ditt angrepp är de olika varianterna av Dual Blades ett av de bättre valen.

Monster Hunter 3 Ultimate
En stooor, och långsam yxa.

Du kan i början av spelet välja om du vill ha karta och livsmätare på TV-skärmen eller om du föredrar en ren bild och samlar allt sådant på Gamepadens skärm i Dynamic Mode, vilket jag gör. Kruxet med detta blir genast att jag måste titta ner på Gamepaden för att veta vart jag ska eller när jag behöver ta en slurk gegga på flaska för att överleva, vilket kan ställa till det en hel del då man ju missar vad som pågår på den större skärmen. Kartan expanderar allteftersom du fullföljt olika Villagers Requests och ger dig tillgång till fler områden.

Andra uppdrag kommer från jägarnas Guild, och genom att klara vissa nyckeluppdrag går du upp i level efter att ha utfört ett "urgent" uppdrag som slutkläm på den nivå du har för tillfället. För dig som inte spelat tidigare versioner av Monster Hunter kan det vara en lättnad att få ofta förekommande tips från byhövdingen medan du utforskar spelet, för veteraner kanske det mest är en irriterande funktion.

Tyvärr är förstås inte spelgrafiken på samma nivå som filmen i början, utan grafiken påminner mer om gamla Jak & Daxter än om nya Tomb Raider. Även om vissa märkliga saker står ut (som att jag kan slakta monstren medan jag står och hugger i marken två meter ifrån dem, eller att mitt svärd gärna glider rakt igenom min sköld när jag går med vapnen på ryggen) så är själva atmosfären såpass inbjudande med alla mysiga miljöer och den intensivt japanska känslan att det egentligen inte spelar så stor roll. Textstorleken på konversationerna kan däremot kännas liten och svårläst om du spelar på en skärm under 60 tum.

Monster Hunter 3 Ultimate
Spelet har många miljöer att njuta av, även om grafiken inte är mycket att hurra över.

Tröttnar du på att hugga fram mineraler, blanda fram den optimala ammunitionen, fiska, dekorera din lya, odla svamp, skicka ut fiskeflottan, förhandla med kaptenen om varor, utföra Guild-uppdrag, hjälpa bybor med allehanda saker och allt annat du kan göra i byn - och här finns timme efter timme efter timme med innehåll - går det utmärkt att ta färjan till hamnen Tanzia för nya utmaningar. Om du fortsätter att köra på egen hand så kan du här ta dig en stärkande måltid i restaurangen innan du studsar in på arenan och styckar fluffiga monsterkaniner till pöbelns förnöjelse.

Här får jag återigen ett sting i samvetet, dessa monster skulle säkert hellre vara hemma i sin grotta/på sin gräsplätt/i sin pöl och göra vad monster nu gör på fritiden. Dock övergår känslan relativt snabbt till frustration över att man inte ens får slipa sitt vapen i fred utan att ha monster som kastar isblock på en hela tiden.

Här finns också spelets multiplayer. Att vara flera underlättar förstås när man går upp mot en enorm monsterflundra med dålig uppfostran. Tillsammans kan man skapa mer stämning än vad spelets musik lyckas med, då den varken skänker inspiration eller skräck. Ljudeffekterna överlag är inte mycket att hurra över och vid intensivt samlande kan de vara på gränsen att bli ett störningsmoment, men annars gör ljudet inte mycket väsen av sig alls.

Monster Hunter 3 Ultimate
Ta dig en tupplur så botas du från eventuella förgiftningar och vaknar pigg och kry med fullt liv.

Detta är inget spel där du kan klara biffen genom att knapphamra fingrarna blodiga. Här måste du ha en strategi, beroende på uppdrag och vilket vapen du valt. Då du inte ser någon livsmätare för monstren gäller tålamod och uthållighet, då väldigt många av utmaningarna känns som en enda lång, utdragen bosstrid. Du letar upp den mest badass varelse du kan finna på den aktuella kartan, slår, slicar eller skjuter i, för den otålige, alldeles för sakta mak medan du samtidigt ska hoppa undan, ta liv eller kasta bomber.

Efter en halvtimme eller rentav 50 minuters kamp kan du ändå förlora och tvingas börja om från början, minus alla hjälpmedel du gjort av med. Det leder i slutändan, efter lite för mycket upprepning av samma koncept, till att en del (undertecknad inberäknad) kommer att sitta och vråla "men kan du lägga dig ner och dö nångång förihelvete" mot skärmen under en strid som mest känns som gammal hård, seg kola som fastnat mellan tänderna och inte går att få bort.

Variationen kommer då i de mer stillsamma stunder utan uppdrag där man kan glädjas över att hitta en sällsynt sten så att man äntligen kan få smida den där magiska dekorationen till hjälmen man suktat efter. Eller då man sätter sig vid strandkanten, struntar i vad som lurar under ytan och bara fiskar i allsköns ro tills man har alldeles för mycket exploderande firrar.

Monster Hunter 3 Ultimate
Monstren är allt från söta till imponerande till otäcka till roliga.

Monster Hunter 3 Ultimate kräver sin man eller kvinna, helt enkelt. På ett plan är det riktigt beroendeframkallande och man vill fortsätta och fortsätta för att samla allt som går att samla, blanda allt som går att blanda, smida allt som går att smida och döda allt som går att döda tills man kramat varje droppe ur spelet. På ett annat plan vill man bara kasta allt i väggen och argt stampa iväg för att tröstäta tills man sköljt bort varje tillstymmelse till monstersmak ur munnen och sedan tillbringa resten av veckan med att virka eller någon annan upphetsande syssla som ger resultat.

07 Gamereactor Sverige
7 / 10
+
Otroligt mycket innehåll, häftiga och varierade monster, beroendeframkallande upplägg, mysig världsdesign med tillhörande kartor
-
Tekniskt primitivt, segdragna strider, usel hitbox, tålamodsprövande uppdrag

Medlemsrecensioner

  • CrystalUnicorn
    Monster Hunter 3 Ultimate System Wii U Detta är det första Monster Hunter spelet jag spelat! Jag funderade mycket noggrant på ifall det skulle vara... 7/10
  • CapYx
    Hur kan något så dåligt vara så bra? Ja det är frågan som jag ställer mig efter mina första 10 timmar med Monster Hunter till Wii U. Handling Spelet... 7/10
BETA +