*krafs*

*krafskrafs*

*krafskrafskrafs*

*flipflop*

Mjau? Är det någon hemma?

Jek eeer tillbekkeeeeeeee! :dance:

Tjenare allihopa! Skönt att vara tillbaka igen, har nämligen varit i Belgien i en vecka, kom hem i fredags. Det var någon sorts utbytesstudent-grej, mycket, mycket kul. Bodde hos en värdfamilj i en vecka, såsom 27 andra elever i min årskurs. De eleverna vi bodde hos var alla 1 år äldre än hos, men vi hade otroligt kul ändå!

Orkar inte förklara hela veckan, men jag kan säga att jag mötte jäkligt sjyssta och en hel del fantastiskt söta tjejer (1 år äldre, whatever). Tyckte särskilt mycket om en vid namn Kaat, som jag hela tiden stötte på. 8)

Det hela slutade dock med bara någon puss, så jag får helt enkelt vänta tills hon kommer till Sweden. Jag menar, vem vill egentligen inte ha en snubbe som lirar piano, har jäkligt bra betyg, talar svenska, franska och engelska flytande (och en del spanska), gillar musik, har en afro, har lägenhet i Paris, Uppsala och hus i Almunge, och är allmänt jäkligt cool? (fuck modesty)

Belgarna fick dricka när de var 16, så vi fick ta del av det hela. Drack en hel del, men inte så mycket så att jag skämde ut mig som en annan polare.

Köpte en dubbel-cd med Jimi Hendrix för endast 5 euro (!!!!) och även Zelda: The Phantoum Hourglass för endast 43,99 euro.

Och även en massa jävla belgisk choklad. 8)

Nä, alla de belgiska brudarna tyckte iallafall att jag var coolast bland de svenska snubbarna, då typ varenda tjej har minst 3 foton med bara mig och tjejen, m.m.m.

Sammanfattningsvist: Jag saknar tillbaka. Inte bara för att jag träffade världens trevligaste och sötaste tjej, men även för att Belgien är ett jäkligt sjysst land, och jag rekommenderar er alla att åka dit! (med vänner förstås)

Skönt även att vara tillbaka! Radio Chanoir kör igång när jag orkar, med en mycket speciell gäst som jag förövrigt inte frågat än.

Vi syns i forumet igen!

Bilden nedan: Motke piss (eller hur fan det stavas), motsvarigheten till Manneke piss, snubben som pissar.

Tänkte blogga lite om min morgondag, igår. Tror det är första gången jag bloggar 2 gånger på 2 dagar, hurray, whatever, jag kör på med den där jävla morgonen istället.

Bloggen som jag postade igår, var egentligen bara ett rop på matte-proffs som skulle hjälpa mig med ett mattetal inför ett matteprov. Satt och pluggade hela igår inför detta prov, men ett tag var jag rädd för att jag inte skulle kunna göra det...

Klockan är 5.30

Även om skolan ligger 5 kilometer bort måste jag gå upp. Föräldrarna är nämligen bortresta, och jag måste mata djuren, och ta hand om min morsas jobb: kattpensionatet.

I kattpensionatet så tar vi hand om katter medan deras ägare är bortresta.

Så jag går upp på morgonen, och plockar massa kattskit, och tömmer backar på kattpiss. Sedan måste jag även se till att alla kattjävlar har torrfoder så det räcker, och jag måste även byta vattnet.

Hela det här jobbet tar runt 1 timme, och innan det här så duschade jag och torkade min afro. Så nu är klockan 7.10

Min buss går 7.35, och den bussen går bara var 4:de timme.

Så jag skyndar som fan, tar på mig linserna, käkar frukost, borstar tänderna, och letar frenetiskt efter mobilen, men upptäcker efter att ha hittat den att batteriet är slut. Svär lite, springer ut, och låser dörren. Springer sedan som en galning till busshållsplatsen (300m bort), och står där i 5 minuter. Har inte mobilen, så jag kan inte se klockan.

Det börjar ljusna lite...

Tänker jag, medan jag fortfarande står där ute i kylan som en idiot. Nämde jag att jag är förkyld som en jävla gris, och har så ont i halsen att jag inte kan prata?

Efter att ha stått där en lång stund, så tvingar jag mig själv att acceptera sanningen:

Jag har missat bussen.

Ingen panik, Chanoir. Det här fixar du. Inga problem.

Jag bestämmer mig för att lifta. Så jag räcker upp tummen, och efter 15 minuter, utan att någon bil stannat, så ger jag upp. Jag går tillbaka till huset, och kommer på en ny snilleblixt: cykel! Skolan ligger bara 5 minuter bort, jag kan cykla dit!

Så jag springer till garaget, där det står runt 10 cyklar, längst bak bland allt bråte och massa andra skit så att det knappt går att få fram dom, och lyckas tillslut dra fram en cykel i min storlek.

Punka.

Inga problem, det finns säkert en annan cykel som inte har punka.

Tick tack.

Ny cykel.

Punka.

Okej, det finns liksom 10 cyklar här, det måste finnas en med luft i däcken.

Tick tack.

Ny cykel.

Punka.

Vid den tidpunkten börjar jag slita mig i håret.

Alla jäkla cyklar har punka. Precis alla jävla cyklar har punka.

Förutom en cykel. En mycket speciell cykel, nej, det är inte vilken cykel som helst.

Det är min gamla cykel som jag använde när jag var 7 år.

Så jag sätter mig på min gamla cykel som är så liten att knänen tar mot styret, och börjar cykla. Ett tag försöker jag tänka på hur komiskt det här måste se ut för bilisterna. En 15-årig pojke med afro och solglasögon som långsamt cyklar fram på vägen med sin 8 år gamla cykel, lunkandes en väska på ryggen.

Efter 50 meter, så ger jag upp. Det är helt enkelt för jävla jobbigt att cykla med den där skitcykeln. Ni anar inte, verkligen skitjobbigt. Så jag kastar cykeln i diket, och tänker:

Jävla skitcykel. Jag går istället. Jag ska göra det där jävla matteprovet.

Som ni ser, så var jag ganska bestämd. Jag skulle göra det där matteprovet.

1 och en halv kilometer senare, klockan är ungefär halv nio. Matte-lektionen började klockan 9.00

Plöstligt fick jag en snilleblixt: Om jag viftar med några sedlar i handen kanske det stannar någon?

Så jag tar fram 2 femtio-lappar ur fickan, och voilà: En snubbe stannar. Innan jag går på så stoppar jag tillbaka sedlarna i plånboken, och han frågar inte om dom på hela vägen.

Tillslut är jag framme i skolan, klockan är 8.40, och jag öppnar klassrumsdörren.

Vad säger läraren?

"Du får göra provet på NO:n istället."

Chanoir behöver hjälp med sin matte! Har matteprov imorgon, och vissa tal har jag lite svårt att förstå.

Kommer skriva ner talen här, men för er som har samma mattebok som jag är det bara att kolla i den. Matte Direkt år 9 Sid. 36-37

Först av allt, så finns det en liten faktaruta, med förklaringar som ska hjälpa en. Jag skriver ner allt som står i denna faktaruta här:

"Utvidgning av talsystemet

Matematiken har utvecklats under flera tusen år. Ibland har utvecklingen av matematiken kommit före den praktiska användningen. Andra gånger har det funnnits ett problem som varit olösligt med den tidens kända matematik. Då har forskare i matematik utvecklat nya metoder och system. Matematikforskning pågår också i våra dagar över hela världen.

Här är ett litet exempel på att det funnits behov att utveckla matematiken.

____________________________________________ x upphöjt till två (skriver det som x2) = 9 x = +-3 ____________________________________________

^ | | | Lösningen till ekvationen är rationella tal. Rationella tal. Alla tal som kan skrivas som ett förhållande mellan hela tal. Alla heltal och tal i bråkform.

____________________________________________ x2 = 5 x = +- roten ur 5

____________________________________________

^ | | | Talsystemet måste utvidgas med de irrationella talen.

____________________________________________ x2 = -1 x = +- roten ur -1

x = +-i där i = roten ur -1

och i2 = -1 _____________________________________________

^ | | | Vilket tal gånger sig självt blir -1? Talsystemet fick nu utvidgas med de imaginära talen för att man skulle kunna lösa denna typ av ekvationer. Imaginära tal. i är en förkortning för den imaginära enheten. Att något är imaginärt betyder att det inte är verkligt. Men det går bra att räkna med ändå!"

Och nu till själva talen!

Räkna ut:

48a) i x i

Det där betyder ju roten ur -1 gånger roten ur -1, vilket blir roten ur -1. Sedan när man tar roten ur blir det ju endast -1.

Men kolla på det här:

48c) i3

Svaret på denna är -i. Kan någon förklara varför svaret blir så? Jag menar, talet ser ju ut såhär: roten ur -1 x roten ur -1 x roten ur -1. Det är ju lika med -1, right? Varför skriver de istället -i?

Och sedan:

48d) i4 - Det ska tydigen bli 1. Förklara?

Och sedan detta:

49: Vilka slutsatser kan du dra av uppgift 48, som du kan använda för att räkna ut i12 och i99?

I facit står mycket konstiga svar på just detta:

a) i12 = i4 x i4 x i4 = = 1 x 1 x 1 = 1

Precis så står det. Och sedan:

b) i99 = i x i98 = = i x i2 x i2 x .... x i2 = = i x (-1)49 (upphöjt till 49 alltså) = -i

Förklara please! Måste få svar idag! Tack på förhand!

Japp, en hatblogg bland många. Nu ska jag förklara exakt varför jag verkligen hatar, alltså VERKLIGEN HATAR min musiklärare och rektor.

Som många vet, så gjorde jag en tabbe andra dagen i början på denna terminen i skolan. En tabbe jag skäms över, och som jag aldrig kommer göra igen.

Jag förklarar detta igen, för er som inte visste om det.

Det började med att jag fick reda på en sida på internet där man kan skicka e-mails från falska msn-adresser. Jag tänkte utnyttja denna tjänst för att spela ett spratt på en kompis. Låt oss kalla honom Kalle.

Jag skickade ett e-mail från den falska adressen "[email protected]". I e-mailet låtsades jag vara Almunge Skolas rektor, och jag skrev att Kalle skulle gå om i flera ämnen. Det var rätt snyggt skrivet, och alla hade nog inte förstått att det var förfalskat. Vad jag inte visste var att det var olagligt att förfalska en annans namn. Vilket jag såklart borde förstått, men eftersom det bara var ett simpelt litet skämt i ett simpelt litet e-mail. Jag skrev även rektorns adress, och ett falskt tlfn-nummer i adressen.

Min kompis gick på det totalt, och blev ifrån sig. Nu är han liksom inte den bästa eleven i skolan (om ni förstår vad jag menar), men när jag skrev att han skulle gå om flera ämnen så var det inte direkt riktat mot honom, utan jag skulle kunnat dragit skämtet mot vilken annan kompis som helst.

Han blev iallafall rejält sur. Och jag tänkte berätta samma stund som han läste e-mailet, men han hann logga ut. Så jag ringde honom, och sa vad jag gjort. Men då blev han bara argare. Han slog t.o.m sönder någon vägg där hemma.

Men enligt honom gick det över på 20 minuter, och nu är vi polare igen. Tyvärr hann han visa e-mailet för sina föräldrar, som sände vidare det till rektor.

Jag blev polisanmäld av denna rektor, och fick även mitt datorkonto låst för evigt. Rektorn ville inte heller att jag skulle få följa med på en Belgien-resa, men resten av alla lärare stod emot henne, så hon blev tvungen att låta mig åka ändå, på ett villkor: Gör jag en enda jävla tabbe till innan resan får jag inte följa med.

Alla lärare stod som sagt emot henne, förutom en. Musikläraren. Kommer dock till honom senare.

Efter detta har jag dock varit lugn, inte ställt till med större problem. Eller jo, ett faktiskt... fast eeeh... det är kanske inte riktigt nödvändigt att berätta det också?

Aja, vafan, here goes:

Förra året i skolan fanns det ett fett litet barn, 2 år yngre kanske, som hela tiden bussade sin brorsa (1 år äldre, skinhead) på oss utan anledning. Men nu gick vi i nian, och hans brorsa gick på gymnasium. Något skitgymnasium, ni vet. Vi bestämde oss för att ge igen. Inte fysiskt, utan psykiskt. Vi hade inte gjort någonting för att han skulle bussa sin brorsa på oss någonsin, så vi bestämde oss för att psyka honom lite. Nu låter det kanske elakt, men hans brorsa gjorde verkligen 8:an ett helvete för oss.

Aja, jag ledde denna psykning, och några dagar senare kommer hans brorsa igen. Psykningen var lite av en engångsgrej, som vi inte skulle hålla på med hela tiden. Men han brorsa kommer iallafall, trycker ner mig mot marken och skriker lite på mig. Jag stannar dock helt lugn, och säger som det är: "Din jävla brorsa bussade dig på oss hela förra året utan anledning, så det var klart vi ville ge igen. Det var kanske dumt, men värt det. Ber väl om ursäkt." - Vanligtvis skulle väl vemsomhelst förstått att jag inte ångrade mig det minsta, men den här snubben är riktigt jäkla dum i huvudet. Han grymtar, släpper mig, och går iväg. Tro inte att han förstod något, snarare att han trodde att jag bad om ursäkt. Smått kul var det iallafall. Dock får lärare nys om det, som börjar fundera över om jag borde få åka till Belgien eller inte. Lyckligtvis så ändras inte beslutet.

Låt oss gå vidare till vad den här bloggen till början handlade om: mitt hat mot musikläraren!

Värt att nämna först: förra året fick jag inte spela piano för honom så att jag kanske kunde höja mitt betyg. Han sa att vi gärna kunde spela instrument för honom så att han kunde ta med det i betyget, men jag fick inte. Slutsats: han har något emot mig. Jag var verkligen inte för sen för att fråga om att få göra det så... Ni fattar.

Vidare:

Någon vecka efter incidenten med Kalle, så får vi i uppgift på musiken att skriva en raplåt, vi får 3 veckor på oss och arbetar i grupper. 5 veckor om man räknar med praon, som avbröt under 2 veckor.

Jag och mina kompisar sammanställde våran låten efter 2 veckor. Jag tänker inte skriva låttexten här, men jag tänker iallafall skriva vad det var för typ av låt.

Det var ett skämt. Låten var en böglåt, men allting var liksom sarkasm, och ett enda stort skämt. Flera av våra klasskamraters namn stod med, men vi frågade dom flera gånger om de gick med på det. 3 namn stod med från klassen, 2 av dessa togs med för att de var de enda namnen som rimmade. Det tredje namnet, det som hela låten cirkulerade kring, var min kompis idé. Hela böglåten var egentligen min kompis idé.

Denna texten hade vi iallafall visat flera gången för Håkan (musikläraren), som vid varje tillfälle ögnade igenom och grymtade till, suckade lite, och läste vidare.

Han sa aldrig att han inte skulle tillåta den. Vi skulle nämligen spela in den också.

2 dagar innan inspelningen säger han att vi inte får spela in den, och att det är elakt. Även om elevernas namn som är med är med på det hela. Han säger att vi måste få tillåtelse från t.ex vår svenskalärare. Lite sent att säga till när vi har 2 dagar kvar, eller hur?

Den dagen ber han även om en kopia av låttexten, antagligen för att gå runt och visa den för alla andra lärare, inkluderat rektorn. Jag säger dock "varför vill du ha den? Jag kan visa den för min svenskalärare själv."

"Eehh.. ahh... " *tvekar lite* "'Kej då.."

Vi bestämmer oss tillslut för att slopa hela texten, och göra en ny. "Snäll" som han var, gav han oss 1 vecka till att göra en ny text. Vi har en musiklektion i veckan. Och vi hade egentligen 3 veckor på oss från början. Men kör till! Inget verkar ändå gå bra för mig...

När jag går hem, får jag ett samtal från morsan. Tydligen har en av mina klassföreståndare ringt till henne, och berättat om raplåten. Håkan hade gått och berättat, utan papper.

Jag förklarade dock allt för morsan. Tur som var tycker hon också att Håkan är ute efter mig, och vill mig illa. Och det är sant. Han slutar inte kalla mig Magnus Uggla. Okej Håkan, det är kul de första dagarna eftersom jag afro och solglasögon, men 5 dagar senare så tröttnar jag. Han tar mig inte heller på allvar, och missar inte en enda chans till att skämma ut mig eller reta mig framför klassen.

Jag ringde min klassföreståndare, och förklarade allt, och han förstod även han. Tur iallafall att Håkan gick till min klassföreståndare innan rektorn, hon hade aldrig låtit mig åka till Belgien isåfall. Aldrig.

Morsan pratade även hon med min klassföreståndare, och diskuterade mig. De vill att jag ska sluta ha solglasögon på mig och bära runt på ett basebollträ. Men jag orkar inte med ett skit längre. När alla är ute efter en, så är det bäst att man ha ett försvar, och en look. Looken är viktigast, glöm inte det.

I'm a wanted man.

Det var mörkt och kallt. Efter att ha grävt och grävt i flera dagar så var hon trött och utsliten, varenda ben värkte, käkarna också. Men hon brydde sig inte. Hon hade bara en sak i sitt lilla oranga huvud, täckt av ett dussin ögon.

Hämnd. Hon skulle aldrig glömma den där dagen. Den där hemska dagen. Dagen då hon brutalt blivit attackerad och kidnappad av ett par människor, nedtryckt i en liten ask, och sedan blivit begravd. Allt hon hade velat var ett tak över huvudet, en plats att kalla hem.

Hon kände hur slem droppade ner för hennes vassa käftar. Nu var hon endast ute efter en sak. Hämnd. Hon skulle aldrig glömma deras ansikten, speciellt inte den där pojkens. Hur skulle hon kunna glömma? Det enda som drev henne att gräva sig ut ur hennes underjordiska fängelse var tanken på att en dag få kunna sänka sina tänder i pojkens möra kött.

Hon grävde och grävde, hon hade redan tagit sig igenom asken, och nu var det bara jord emellan henne och pojken. Plötsligt, såg hon något ljust. Hon kände hur jorden blev mycket lättare. Hon kunde urskilja något hon inte sett på länge, himmelen. Denna vackra himmel som bredde sig ut över henne. "Äntligen" tänkte hon. Hon andades in, och kände den friska luften som strömmade in i sina spindel-lungor.

Hon var ute.