Den där lilla Oled-skärmen på sidan av etuiet som JBL Tour Pro 2 levereras (och laddas) i var och förblir en gimmick men den har för min del varit användbar. Jag har nyttjat den massor av gånger men skulle klara mig precis lika bra utan den, såklart. Med tanke på att JBL inte offrar något för att kunna kränga in-ears med en liten skärm på case:t, är det lätt att känna sig neutral till hela idén, vilket inte gäller när det kommer till Poly Voyager Free 60+. De HP-ägda ljudmakarna har precis som JBL mekat in en liten LCD-skärm på etuiet men här sitter den i locket vilket gör att denna lilla laddningslåda är alldeles, alldeles för stor. Jag skulle vilja påstå att etuiet i sig är mer än dubbelt så stort som det borde vara och det går därmed inte riktigt att bära det i shortsfickan utan att se ut som om man plockat med sig en digitalkamera.
Designen är ganska snygg men stjälkarna är för stora och för långa.
Med det sagt är Poly Voyager Free 60+ en hörlur som vare sig sparar på krutet eller musikaliteten. De är stora, asken som de levereras i är stor och ljudet är stort. Det finns väldigt mycket närvaro i ljudet som dessa erbjuder och mängder av balanserad bas. Jag gillar att de låter varmt och har massa botten och jag gillar hur tight och kontrollerad diskanten låter. Mellanregistret dras med en smula hängmatteeffekt vilket blir uppenbart på exempelvis "Breakthrough" signerat Winery Dogs. Jag tycker även att Poly lagt sången lite för långt fram i mixen, precis som Yamaha och Apple gjort med sina nya hörlursmodeller. Jag vill mycket hellre ha sångaren och sången mitt i mixen, inuti bandet än tio meter framför resten av instrumenten, men det är såklart enbart en smaksak.
Designmässigt är Poly Voyager Free 60+ snygga de känna påkostade. Jag anser att själva stjälken här är för stor, för lång. Den går upp ovanför själva snäckan och sträcker sig nedanför så pass långt att de ser märkliga ut när de sitter i skallen. Stjälkar är till att börja med inget jag gillar även om det finns modeller som gjort det där bra, betydligt bättre än framförallt Apple (JBL Live Pro 2, framförallt). Det ska dock sägas att Poly valt fina material och att dessa lurar ser ut att kosta en slant. Jag gillar den mörk-mörkgrå, matta ytbehandlingen och den stålgrå aluminiumytan på sidan om stjälken, där ANC-mickarna sitter placerade. De sitter dessutom som en smäck i mina öron och det går för egen del alldeles utmärkt att skaka på skallen utan att de rör sig. Jag har kört dem i skallen på gymmet och på ett par promenader och har gällande passform och ergonomi inga klagomål utöver att stjälken är för stor.
Musik låter bra men för 3600 kronor förväntar jag mig mer.
När det gäller brusreducering och samtalskvalitet finns det däremot ganska mycket som jag avser att gnälla på. ANC:n här är medioker som bäst vilket är en smula bisarrt m,ed tanke på stjälkarnas storlek. Här finns det gott om utrymme och Poly hade enkelt kunnat stoppa in både ett bättre chip samt bättre mikrofoner. Detsamma gäller samtalskvaliteten där mikrofonernas klena kvalitet gör sig påminda, igen. Det låter väl ganska okej när jag pratar i dem enligt alla jag ringt men det finns lurar för halva priset som har dubbelt så bra samtalskvalitet. Detsamma gäller touch-kontrollerna som jag tycker känns ogenomtänkta och bökiga. Batteritiden är bra dock, åtta timmar per laddning och 24 extra timmar i etuiet.
Poly Voyager Free 60+ kostar 3600 kronor och bör därmed kunna tävla med framförallt Technics AZ80 samt B&W P17 (Gen 2), men det kan de inte. De kan inte tävla med någon av de flaggskeppen vare sig det handlar om ljudkvalitet, brusreducering, design eller samtalskvalitet.