Det verkar som att WWE 2K-serien verkligen behövde uppleva tragedin som var WWE 2K20, ett av de sämsta spel jag någonsin spelat. Detta gjorde att utvecklarna valde att pausa serien som varit högst medioker även innan detta spel. Återkomsten som var WWE 2K22 och titeln från förra året har ruskat liv i serien och WWE 2K24 fortsätter på denna väg med ett väldigt bra spel, som tyvärr har några klassiska problem som aldrig verkar försvinna.
Det är svårt för mig att släppa bedrövelsen från fyra år sedan, men det vekar som att det är dags nu. 2K24 bjuder på i princip allt jag behöver och vill ha från ett wrestlingspel, från bra gameplay till djupa spellägen. Men hur svårt kan det vara att fixa saker som hårfysik? Hur många år har hår sett ut som snören, som att det har frusit till is, flyger runt precis överallt eller klipper rakt igenom en brottare? Många år, är svaret. Spelet ser annars mestadels fantastiskt ut och medan några ansikten har fått för lite kärlek och slagits i ansiktet med en stol för många gånger under utvecklingen är kvaliteten väldigt bra på just utseenden.
Bra är också kvaliteten på det som sker i ringen. Det har inte skett några stora förändringar från vad vi såg förra året, vilket är en bra sak. Det som lagts till är ett litet minispel när brottarna utbyter slag, du vet det klassiska "du slår mig, jag slår dig, du slår mig, jag slår tillbaka". Det gäller nu att tajma dessa slag genom att hålla inne knappen för slag och landa mätaren i en krympande zon. Den som misslyckas tre gånger har förlorat kampen och är den som drattar på ändan. Största förändringen är välkommen. Systemet med gästdomare har gjorts om. Alla karaktärer kan nu vara "guest referee" oavsett om det är en kvinna i en match med två män, en manager, eller en polare till en av deltagarna. Det har tidigare gått att ha eller vara en gästdomare, men då har den haft sina vanliga kläder på sig. Nu har samtliga en egen entré och en klassisk svartvit domartröja. Om du väljer att spela som en domare är det upp till dig att räkna 1, 2, kanske 3. Hur snabbt eller långsamt du vill räkna är upp till dig. Det går dessutom att fuska och säga att en deltagare gav upp när den kämpar i submission-grepp. Du kan växla mellan domarläge där du bara gör saker domare gör och brottarläge där du kan slåss om du vill. Om domaren är datorstyrd och har en positiv relation med en deltagare kommer den ge denna fördelar. Det motsatta om det är nån den inte gillar.
Det går nu att spela som en gästdomare, som dessutom har rätt kläder på sig.
Några problem finns dock kvar i ringen som en påminnelse om den svunna 2K20-tiden. Det händer fortfarande att man teleporteras korta sträckor, det finns klumpiga animationer som gör att slag helt missar, och ringrepen verkar vara ute efter att förstöra så mycket som möjligt. Flera gånger har jag fastnat i, eller kroppsdelar böjts åt groteska håll av, repen. En gång lyckades jag ta mig loss, men jag svävade nu över marken istället. Såna saker måste försvinna snart då det tar bort lite av spelglädjen. Som tur är har utvecklarna lagt till några nya matchtyper för att försöka spackla över dessa sprickor. De tre nya, förutom gästdomarna, är Casket, Gauntlet, och en ambulansmatch. Listan av tillgängliga matchtyper är nu väldigt stor. Casket är Undertakers hemmaplan där det gäller att lägga nån i en kista och stänga locket. Gauntlet är en typ av utslagsmatch där "vinnaren står kvar". När en har förlorat kommer någon annan in. Detta tills alla har slagits ut och bara en är kvar. Ambulansmatch är precis som det låter. Släng in någon i bak på ambulansen och stäng dörrarna för att vinna.
Casket och ambulansmatch är två nya matchtyper.
Precis som med matchtyper bjuder spellägena på ett väldigt djup. Det stora fokuset i år är på 2K Showcase of the Immortals. Wrestlemania fyller nämligen 40 år och det firar 2K med att bjuda på... 21 matcher. Vissa 'Manias har inte ens nån match. Varken den allra första eller andra upplagan har någon match med, vilket känns konstigt. Att fira den långa historian utan att ha något från där det började är skumt. Mycket beror nog på att de allra flesta därifrån inte finns med i spelet. Första matchen är istället från Wrestlemania III med en av de allra bästa matcherna någonsin, Ricky "The Dragon" Steamboat mot "Macho Man" Randy Savage. Precis som tidigare år i Showcase spelar vi med målsättningar och efter att ha genomfört detta går matchen sömlöst över till verkliga bilder från matchen. Jag hade önskat lite mer ljud från matcherna medan jag spelar istället för generisk musik, men spelläget är en fin hyllning oavsett.
2K Showcase of the Immortals bjuder på några av de största matcherna från 40 år av Wrestlemania.
Berättelseläget MyRise är tillbaka med samma inriktning som förra året. Det finns två olika berättelser, en för en egenskapad manlig karaktär och en för en kvinnlig. 2K verkar vilja skapa ett sorts universum (WWE Universe?!) nu då många sidokaraktärer från förra årets upplaga återkommer i olika former här. De spelbara karaktärerna från förra året nämns också. Berättelsen för den manliga karaktären är att Roman Reigns är oslagbar, men har tröttnat och lämnar bältet för att åka till Hollywood. Detta ger din karaktär, som varit i WWE i två år utan framgång, en chans i en liten turnering. The Dark Horse, som han kallas, försöker sedan skapa en egen liten dynasti. Den kvinnliga motparten börjar som ägare av en indieshow kallad TBD. Hon får sedan motvilligt chansen i WWE och måste kämpa med att inte ha lika stor kreativ frihet som i sin egna show. Båda berättelserna är roliga att spela igenom och är ett bra ställa att sätta tänderna i som solospelare. Det är också det klassiska sandlådeläget Universe Mode där du är gud. Planera shower in i minsta detalj och gör i princip vad du vill. Jag kan se att spelare lätt kan göra av med hundratals timmar här.
Två olika berättelselägen som skiljer sig ordentligt åt.
Det kan man säkert göra i MyGM också, ett spelläge som kom tillbaka för några år sedan. Det gäller även här att planera shower och göra dem så bra som möjligt, men här tävlar du mot minst en annan person (datorstyrd eller en (o)vän). Boka de bästa matcherna och få flest fans. Det finns några små tillägg detta år. Det går nu att byta (trade) brottare med en annan show, fler matchtyper, fler titlar, nån extra show och GM samt talangscouter för att hitta nya förmågor. En av mina favoritsaker varje år är att ta någon datorskapad free agent som är helt kass, många av vilka är med i MyRise på ett eller annat sätt, och göra dem till superstjärnor. Läget är givetvis roligare med någon vän, men fungerar utmärkt själv. Onlinedelen består av att skapa en lobby och spela olika matchtyper. Åtta spelare är det maximala, även i Royal Rumble med 30 deltagare, varav 22 alltså blir datorstyrda.
Det lämnar oss med det som troligtvis är spelets mest kontroversiella spelläge. MyFaction. Detta är ett Ultimate Team-liknande spelläge där det ska köpas kortpaket. Det finns så klart en marknad för detta och pengarna kommer rulla in, men samtidigt känns det inte som att wrestling är en genre som behöver detta. När det introducerades för ett par år sedan gick det inte ens att spela online, vilket nu har ändrats som tur är. Så ta dina kort ut i onlinevärlden eller spela olika utmaningar offline. Spelläget är bra för vad det är, men det behövs som sagt inte.
Let me tell you something brother! WWE 2K24 är ett bra spel.
WWE 2K24 fortsätter på samma trevliga spår som tåget rullat på i några år sedan WWE 2K20 spårade ur. Det är kul att spela, ser bra ut, har många varierande spellägen och matchtyper, och en fin hyllning till Wrestlemanias 40 år långa historia. Några små irriterande problem finns kvar, men inte tillräckligt stora för att dra ner på spelupplevelsen överlag.