De humanitära insatserna i Demokratiska republiken Kongo står inför ett betydande bakslag, eftersom USA:s nyligen avbrutna utländska bistånd har drabbat hjälpinsatserna hårt.
Bruno Lemarquis, FN:s högste biståndstjänsteman i landet, betonade vid en konferens på tisdagen att USA bidrog med 70 procent av finansieringen för förra årets humanitära åtgärdsplan, totalt 1,3 miljarder dollar, varav 910 miljoner dollar kom från Washington.
Sedan USA:s president Donald Trump beordrade en 90-dagars paus för utländskt bistånd bara några dagar in i sitt presidentskap har många viktiga program tvingats stoppas, vilket har lämnat miljontals fördrivna kongoleser utan livräddande stöd.
Den humanitära situationen är särskilt svår eftersom landet brottas med ett intensifierat uppror i sina östra regioner, som har drivit hundratusentals på flykt, och M23-rebeller hotar nu att avancera mot Bukavu.
Lemarquis betonade det stora beroendet av amerikansk finansiering och uppgav att nödfalls- och skyddsprogram var de hårdast drabbade, och att vissa FN-samordningsinsatser tvingades avstanna.
Än så länge har USA gett grönt ljus för att vissa program ska återupptas, men osäkerheten fortsätter att fördunkla framtiden för biståndet i regionen. För närvarande återstår det att se hur mycket längre dessa humanitära program kan bestå mitt i USA:s skiftande biståndspolitik.
