När jag först laddade ned Red Bull Playgrounds kände jag mig nästan som målgruppen till en reklamfilm. Du vet, de reklamfilmerna där där alla är unga, fräscha och snygga och hoppar från tak till tak, gör en bakåtvolt med en BMX och landar i slow motion medan publiken jublar och konfettin faller. Här blandas BMX, skateboard och parkour i ett fysikbaserat system, och man får bygga egna banor, tävla i tidsbegränsade events och till och med låsa upp riktiga extremsportproffs som mentorer. Det är nästan som att någon har tagit Trials, Tony Hawk och Mirror's Edge, kört dem i en blender och hällt upp resultatet i en burk Red Bull.
Problemet är bara att när jag startade spelet kändes det mer som att burken stått öppen i två dagar och tappat all kolsyra. Första banbygget började lovande - jag klickade ut en bit, placerade den, och... pang, hela appen stängdes ner. Jag tänkte att det säkert bara var en engångsgrej. Men hepp, tre gånger i rad och en ominstallation av appen krävdes för att dra igång kalaset. När jag väl fick börja fingra på skärmen och ta del av extremsportpaketet så blev jag inte särskilt imponerad. Det var lite som att börja bygga ett Lego-slott och upptäcka att någon har gömt undan hälften av bitarna och limmat fast resten i varandra. För det är inte mycket mer än ett simpelt litet bygge där man placerar ut förutbestämda tricks och trycker på en och samma knapp på skärmen gång på gång och det enda man behöver fokusera på är att inte landa på huvudet eller göra ett trick för sent. Det är väldigt mycket "on rails" och saknar helt den frihet som i alla fall jag förknippar med extremsporter som parkour, BMX och skateboardåkning.
När det väl fungerar är själva spelkänslan inte helt fel, i varje fall. Att hoppa mellan olika sporter i samma lopp är kul och ger en viss "wow"-faktor. I alla fall nog för att skapa ett kort "jaha där ser man"-ögonblick. Parkourmomenten, där man studsar mellan väggar och gör volter, är någorlunda tillfredsställande när fysiken faktiskt samarbetar. BMX-delen känns snäppet mer polerad än skateboardåkningen, som ibland får hjulen att fastna som om man kör i sirap. Och att låsa upp riktiga proffs som mentorer är en kul gimmick, även om det mestadels är kosmetiskt och inte direkt revolutionerar spelet.
Men sen kommer vi till det här med pengarna som Playgrounds vill ha av mig. Spelet har ett "Superpass" - deras egen version av ett battlepass - och ett gratis spår. På pappret låter det helt okej. Problemet? Det gratis spåret sträcker sig ända till nivå 99, medan det betalda passet stannar vid nivå 50. Ja, du läste rätt: det betalda alternativet har färre nivåer än det gratis. Det är som att köpa en dyrare tågbiljett och upptäcka att den bara tar dig halvvägs till din destination, medan gratisbussen går hela vägen. Visst, du får snabbare tillgång till vissa trick och banbitar, men upplägget känns ändå... bakvänt.
För progressionen är inte direkt generös. Vill du låsa upp saker i en takt som känns rimlig måste du antingen lägga ner orimligt många timmar eller börja mata in kortuppgifterna. Det är inget nytt i mobilspelsvärlden, men här blir det extra tydligt eftersom spelet är så beroendeframkallande när det fungerar. Det är som att de vet att du vill "bara spela en bana till" och sedan lägger små grind-väggar i vägen, bara för att fresta dig att betala dig förbi dem.
Och på tal om "när det fungerar" - stabiliteten är fortfarande en röd flagga. Jag har fått appen att frysa vid laddningsskärmar, knappar har försvunnit mitt i ett lopp, och ibland har spelet helt tappat bort min inmatning, vilket resulterat i att min karaktär stått stilla medan klockan tickat på. Det finns få saker som får en att känna sig mer maktlös än att se sin avatar långsamt glida ner för en ramp som om hen plötsligt fått existentialistisk ångest.
Det ironiska är att spelet just nu har ett snittbetyg på runt 4,8 av 5 i App Store. Jag kan absolut förstå var de höga betygen kommer ifrån: för de spelare som lyckas undvika krascherna och har tålamodet att stå ut med grind och monetarisering finns det ett helt okej och någorlunda kreativt spel här. Men i min upplevelse är det lite som att ge en restaurang fem stjärnor för att deras meny såg bra ut på hemsidan, trots att hälften av rätterna saknades när man väl satte sig.
Så vad tycker jag då? Jag tycker att Red Bull Playgrounds är ett spel som både imponerar och irriterar mig på samma gång. Idén är klockren: blanda tre actionfyllda sporter, ge spelarna frihet att bygga egna banor, lägg till ett community där man kan tävla mot varandra, och toppa med lite proffsglans. Men utförandet... tja, det är som att vinna ett extremsport-event och sedan snubbla uppe på prispallen. Med rätt patchar och en mer spelvänlig ekonomisk modell skulle det här kunna bli en riktig långkörare på min telefon. Men just nu är det mer av en "spela när du är på bra humör och har tålamod för buggar"-upplevelse.
Mitt slutbetyg blir en trea - varken mer eller mindre. Dock får det en stjärna för idén, en för BMX-sekvenserna när de faktiskt fungerar, och en halv stjärna för att jag ändå skrattade åt eländet ibland. Resten får Red Bull behålla tills de kan bevisa att Playgrounds är mer än bara en relativt snygg, halvfärdig trickshow med dyra inträdesbiljetter.