Astronomer kan ha identifierat den första generationen av stjärnor som bildades efter Big Bang, en stjärna som länge teoretiserats som Population III, som helt består av väte, helium och spår av litium.
Upptäckten, som letts av Ari Visbal vid University of Toledo, kommer från en detaljerad analys av data från James Webb Space Telescope (JWST) från en avlägsen galax som kallas LAP1-B, enligt en studie publicerad i The Astrophysical Journal Letters.
En perfekt matchning för teori
Population III-stjärnor tros ha bildats ungefär 200 miljoner år efter Big Bang, i små klumpar av mörk materia, och ha varit extremt massiva och kortlivade.
Visbals team säger att LAP1-B uppfyller alla tre förutsägelserna: den existerar i en halo av mörk materia som är ungefär 50 miljoner gånger solens massa, dess stjärnor varierar från 10 till 1 000 solmassor och de bildar kompakta hopar, bara några tusen solmassor totalt.
Spektrala avläsningar av den omgivande gasen visar också nästan inget metallinnehåll, vilket tyder på att systemet är tillräckligt ungt för att endast ett fåtal av dess tidigaste stjärnor har exploderat som supernovor och berikat gasen med tidiga grundämnen.
Toppen av isberget
Forskare varnar för att upptäckten ännu inte är ett definitivt bevis för Population III-stjärnor. Osäkerheter kvarstår om mängden material som kastas ut av tidiga supernovor och noggrannheten i nuvarande kosmologiska modeller.
Upptäckten markerar ändå ett genombrott i sökandet efter universums tidigaste ljus. Teamet tror att gravitationslinser, i kombination med JWST:s kapacitet, snart kommer att avslöja fler sådana system.
"LAP1-B kan bara representera toppen av isberget i studien av Population III-stjärnor", avslutar forskarna.
