På fredagsmorgonen slog Storbritanniens högsta domstol fast att Home Office agerade olagligt genom att förbjuda Palestine Action enligt terrorismlagstiftning. Beslutet, som meddelades vid Londons Royal Courts of Justice, kan riva upp hundratals brottmål mot gruppens anhängare.
Utmaningen väcktes av gruppens medgrundare, Huda Ammori, som hävdade att förbudet kränkte hennes grundläggande rättigheter. Domstolen höll med och fann att förbudet inkräktade på hennes rätt till yttrandefrihet och mötesfrihet enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.
Omedelbart efter domen meddelade Metropolitan Police att de skulle sluta gripa demonstranter enbart för att de visade skyltar till stöd för Palestine Action. Poliserna kommer dock att fortsätta samla bevis medan regeringen överväger sina nästa steg, inklusive en eventuell överklagan.
Domen meddelades på fredagsmorgonen vid Royal Courts of Justice av Dame Victoria Sharp. Domstolen drog slutsatsen att förbudet var oproportionerligt. Den fann att Palestine Actions aktiviteter inte uppfyllde tröskeln för förbud enligt terrorismlagstiftning.
Trots detta avstod domstolen från att omedelbart häva förbudet. Istället beordrade man att förbudet — som trädde i kraft den 5 juli 2025 enligt Terrorism Act 2000 — skulle förbli tillfälligt i kraft. Pausen är avsedd att möjliggöra ytterligare juridiska argument och ge regeringen tid att överväga och driva en överklagan. För närvarande är medlemskap i eller stöd för direktaktionsgruppen fortfarande ett brott som kan ge upp till 14 års fängelse.
Inrikesminister Shabana Mahmood har indikerat att regeringen avser att överklaga beslutet i appellationsdomstolen.
Palestine Action hade varit den första direktaktionsprotestgruppen som förbjöds enligt lagstiftningen, vilket placerade den i samma juridiska kategori som organisationer som al-Qaida, Islamiska staten och den högerextrema gruppen National Action. Över 2 000 personer har gripits i samband med påstått stöd till organisationen, och omkring 200 står inför terrorrelaterade anklagelser.
Vid sitt beslut dömde domstolen mot Home Office på två huvudsakliga grunder. Bland dess kritikpunkter fanns slutsatsen att inrikesministern inte hade förklarat de specifika fördelarna med att förbjuda organisationen tillräckligt, vilket undergrävde den rättsliga grunden för en så sträng åtgärd.
Domen öppnar nu dörren för en bredare juridisk och politisk uppgörelse. Med en förväntad överklagan är fallet redo att pröva gränserna mellan nationella säkerhetsbefogenheter och rätten att protestera – och kan få långtgående konsekvenser för kontraterrorismpolitiken, medborgerliga friheter och de hundratals fall som redan pågår i domstolarna.
Domstolens fullständiga dom redogör i detalj för motiveringen bakom beslutet och de begränsningar det sätter på regeringens användning av proskriptionsbefogenheter.
