Virtua Tennis 2

När Virtua Tennis 2 släpptes innehöll det i princip alla förbättringar man kunde hoppas på sedan det redan snudd på perfekta första spelet. Spelarna var fler och uppdaterade, grafiken putsad, baslinjespelet skärpt, snabbheten ökad, möjligheterna för en spelare fler, kvinnliga spelare introducerades och de onödigt effektiva lobbarna gjordes mer realistiska. Spelet har egentligen bara en riktig brist; Inga matcher får nämligen vara längre än endast ett set.

När Virtua Tennis 2 nu konverterats till Playstation 2 är det med blandade känslor jag spelar. Visserligen har spelartruppen förändrats något, men överlag är det exakt samma spel. Dock vet ju alla sedan tidigare att Playstation 2 haft svårt för bra konverteringar från Segas arkadhårdvara Naomi, och Virtua Tennis 2 är sannerligen inget undantag. Spelet är hiskeligt flimrigt, direkt obehagligt att se på stundtals. Faktumet är att till och med när man får se menyer och foton på spelarna så är det så ögonen tåras. Ett riktigt snyggt spel har helt enkelt förvandlats till ett riktigt fult.

Då är det betydligt roligare att spelaranimationer fortfarande håller en god klass, däremot är publiken fortfarande inga levande människor, utan figurer utskurna ur kartong och därefter ställda på läktaren. När ska vi egentligen få se riktig publik i sportspel? Själva spelandet är helt oförändrat sedan Dreamcast-versionen, och det är med stor fröjd jag omedelbart blir varm i kläderna i det bästa tennisspelet någonsin. Oavsett hur man vill slå, vad man än försöker göra så är kontrollen oerhört perfekt. Se bara till att ändra inställningarna i början så man slipper den avskyvärda rockmusik som annars maler på under matcherna.

Alla spelarna är olika bra och känns på flera sätt som sina riktiga förlagor. Man kan också spela dubbel samt spela mixad dubbel, det vill säga spela med damer/herrar blandat. Något som brukar kunna ge ett intressant spel, då damerna slår så markant mycket lösare. Det mest utvecklade med spelet är enspelarläget. Man kan skapa sin alldeles egen spelare och på ett bra sätt påverka dennes utseende. När man väl skapat sin figur gäller det att bygga upp sin skicklighet. Detta sker mestadels genom ett antal olika grenar, såsom Othello med tennisboll, bowling med tennisboll och liknande. Det blir dock aldrig fånigt, utan utmaningarna är väl genomtänka och erbjuder ofta ett bra motstånd. Sedan varvas tränandet med turneringar, där man vinner prispengar och går upp i rang.

För de inspelade pengarna kan man sedan låsa upp fler tennisbanor, köpa nya kläder till sin spelfigur, samt även mer betydelsefulla föremål som olika bra racketar och skor. Den figur man skapat kan man sedan även använda i själva huvudspelet, ett klart roligt inslag.

Virtua Tennis 2 är det klart bästa tennisspelet till Playstation 2. Även om denna version inte når upp till riktigt samma svindlande höjder som originalet till Dreamcast, på grund av att konsolens fördelar inte tagits till användning, så är det klart köpvärt. Att spelet är ett år gammalt märks överhuvudtaget inte. Oavsett vad man vill göra så sitter det där, och det går verkligen att på ett bra sätt utveckla ett eget spel. Själv rusar jag gärna fram på nät, medan andra väljer att utveckla ett bra baslinjespel. Fullkomligt mästerligt, helt enkelt! Men ärligt nu, när kommer trean?