The Settlers V: Heritage of Kings

Det är lika bra att få klart en sak från början; The Settlers V: Heritage of Kings är inget Settlers-spel som vi kommit att älska. Nej, den senaste inkarnationen av den tyska strategispelsserien har tagit steget från det, om än småbökiga men ack så underbara spelsystem och kvar har vi ett helt ganska ordinärt realtidsstrategispel. Dock så lyckas Blue Byte även här att få till ett bra spel och kan man bara komma ifrån tanken om att det är helt annorlunda så bjuds man på bra och roligt strategispelande.

En enkel beskrivning på nya Settlers är att det är en blandning mellan Age of Mythology och Warcraft 3. Men medan de sistnämnda spelen har en bra handling och röstskådespelare så verkar det som att The Settlers V: Heritage of Kings har använt sig av utvecklingsstörda personer till både rösterna och handlingen. Även om det är hedervärt så får man det man betalar för vilket sänker spelkänslan avsevärt. Så fort ett mellanspel dyker upp trycker jag frenetiskt bort det och försöker tänka att det är översättningen från tyska som gått snett. Men faktiskt så sitter jag trots det som uppslukad och har riktigt roligt i min kampanj mot ondskans krafter.

Kampanjläget startar du med en ensam hjälte vid namn Dario vars by Thalgrund plötsligt överfalls av onda mörka riddare (mörka riddare är sällan goda förstår ni). Han finner sig snabbt indragen i en större konflikt och visar sig också vara tronarvingen till hela riket. Innan han kan bli kung måste han dock först samla på sig samtliga bitar av en kristallkula som hans far spritt ut över landet. Detta förfarande kanske låter konstigt men det verkar vara standardförfarandet när man är tronarvinge till ett krigshärjat land och vill bestiga tronen. Hur som helst så handlar det om att få och slutföra uppdrag som man får i början och under varje speldel som representeras av olika områden på en handritad karta. Det gäller att uppföra samhällen, bygga upp arméer och att klicka dessa till ondingarnas olika tillhåll för att få en viktig bit för att slutligen lyckas bli kung. Hoppen mellan de olika delarna är tyvärr riktigt dåligt gjorda så man får ingen riktigt helhetsbild av handlingen, som i och för sig ändå är inget att följa.

Men även om spelförfarandet är helt olikt den myrstacks- och tysk ordnungskänsla så känner man dock igen vissa bitar. Byggnaderna består fortfarande av sågverk, stenhuggare och dylikt som samtliga är lika viktiga för att kunna skaffa sig material att antingen sälja eller utnyttja själv. Så fort du rest en av hantverkarbyggnaderna så kommer en passande hantverkare att flytta in från ditt högkvarter. Dessa figurer är de enda man inte kan flytta omkring på eget bevåg utan de sköter sig oberoende av dig, nästan. De påverkas dock av om du höjer skatten på ett snuskigt motbjudande sätt och slutar egentligen helt att jobba om du inte behagar dem på lämpligt sätt. Animationerna till hantverkarbyggnaderna ska också nämnas för de är faktiskt riktigt trevliga att se på. När min sågverkskille kämpar med stocken för att få ut fina plankor i lämpliga storlekar så kan jag inget annat än att le förnöjt. Det känns bra när man vet att arbete har lagts ner i detaljer som bjuder mig som spelare på något extra.

Det man också känner igen från de förra Settlers-spelen är musiken som nog är det som är det absolut bästa i spelet. Mysigt medeltid som ger mig tillbaka lite av den Settlers-känsla som gått förlorad av de många spelmekaniska ändringarna. Tillsammans med de övriga ljudeffekterna och den trevliga grafiken så kan jag inte bara såga The Settlers V: Heritage of Kings som vissa har gjort. Inte med gott hjärta i alla fall.

The Settlers V: Heritage of Kings ett bra och underhållande spel, trots sina brister och skavanker. Kampanjen bjuder på god underhållning och håller mig sysselsatt ett bra tag och lockas man av tanken att ge sina en match i nybyggning så finns det naturligtvis även ett sedvanligt flerspelarläge. Visst, det finns bättre realtidsstrategispel men just nu känns The Settlers V: Heritage of Kings som ett bra val för den som vill bygga baser och inte bry sig värst om strategier under stridsföring. Det är lättillgängligt och mysigt och eftersom det inte alls är likt de andra Settlers-spelen så kan såväl nykomlingar som anhängare av serien plocka upp det och roa sig. Trots det så hoppas jag på att Blue Byte gör The Settlers V: Heritage of Kings till ett undantag och återgår till sin mysiga och gulliga spelmekanik som har gett mig saker som inget annat spel kunnat ge mig; mys, charm och myrstackskänsla i ett.