Alien Chaos 3D

I Alien Chaos 3D får vi lära känna herr Shooter, Really Shooter. Really och hans mamma (vid namn Mama) har tillsammans ett kombinerat rivnings- och städföretag, vilket ju låter behändigt kompletterande. Allt verkar fungera fint för familjen Shooter, tills utomjordingar av oklara anledningar bestämmer sig för att röva bort Mama Shooter. Det kan naturligtvis inte Really låta passera, utan han laddar upp med vapen och börjar ta sig uppåt genom skyskraporna mot rymdskeppet där Mama är fångad.

Premisserna för detta lilla äventyr är med andra ord väldigt enkla. Enkelhet gäller också för grafiken som består av tecknade stillbilder till mellansekvenser och gammaldags animerade banor, robotalienskurkar och karaktär i Metal Slug-stil. Särskilt snyggt är det inte att spela, med en fyrkantig 2D-låda till bana varje gång, där antagonisterna hoppar fram ur ett antal teleporteringshål.

Reallys uppgift är alltså att slakta alla dessa metalliska fåglar, björnar och annat otyg som svämmar över skärmen till slut. Har man en sekund över passar man förstås på, som den städare man är, att sopa undan skräpet (mest ammunitionshylsor) som skapas och torka bort sotfläckar från väggarna där alienrobotarna exploderat. Att sopa in en laddning skräp i avfallshålen vid sidorna ger nämligen fler och nya slags skott att peppra ondingar med. När man torkar smuts fylls en mätare på som, när den är full, kan användas till en specialattack som är ytterst nödvändig när man nästan drunkar i bad guys. När Really själv stryker med så återkommer han med en fiendeförintande smäll så länge det finns liv kvar att ta av.

Trots att det är både repetitivt och ganska fult så känns Alien Chaos 3D till en början lite lovande, inte minst tack vare Reallys sköna vansinnesskratt när han får ihjäl något. Musiken i övrigt är inget att minnas men just den ljudeffekten ger mig flera glada flin. Dock stiger svårighetsgraden brant och spelet blir raskt så svårt att det nästan är ospelbart. Fienderna väller fram, de relativt få banorna är trista och oförlåtande och jag tappar snabbt sugen på att spela alls.

Ett par bossar får man också ta sig an.

Så, kaos var det ja. Dock är titeln helt missvisande på ett annat sätt, då "3D" inte har något där att göra annat än att det är till en konsol med den funktionen. Förutom Story Mode finns några Challenges, som tyvärr inte tillför så mycket. Någon enstaka är lite småkul, som när man skjuter på måltavlor och får utnyttja rekylen från sin minigun för att flyga förbi spikar, men det håller inte särskilt länge.

Alien Chaos 3D känns överlag rätt så onödigt, då de små ljuspunkterna som en riktigt funktionell kontroll, bra bildflyt och det lite innovativt skojiga städandet tyvärr inte väger upp... ja, resten. Är du ändå sjukt sugen på en nästan väl röjig arkadliknande 2D-shooter till din 3DS så hittar du spelet i Nintendos e-shop.