Iphone-spelet Alto's Adventure hyllades överallt. Högt, brett och lågt. Alla älskade det innerligt som det verkade medan jag var ganska... Ljummet inställd till hela grejen. Visst var Alto's drömska äventyr olidligt sexigt rent estetiskt och proppat med ljuvligt lugnande atmosfär, men spelmekaniken och själva grundupplägget var efter en relativt kort stund dessvärre ganska tråkigt. En vector-baserad hjort som åker skidor (på sand) är väl i grunden tillräckligt bisarrt för att bli bra men jag tröttnade. Kanske hade det delvis med Monument Valley att göra, som jag spelade i samma veva och helt enkelt blåste mig av stolen.
De nya ökenmiljöerna är ursnygga och musiken förändras beroende på landskapet som Alto flyger igenom.
Alto's Odyssey är uppföljaren, om det nu inte stod klart redan innan jag började raljera och precis som föregångaren är detta samma typ av spel som exempelvis Ski Safari där det handlar om att volthoppa och åka skidor på sand genom underbart tjusiga ökenmiljöer. Det finns ett par enklare nyheter inkluderat här men överlag handlar det om mer av samma, fast med andra typer av miljöer. Det som imponerar i det här spelet är precis som i föregångaren det estetiska. Faktum är att miljöerna är så pass snygga att man liksom sugs in i Altos ökenvärld och utvecklarna Snowman bygger atmosfär på de enklaste av premisser. Snygg design, ljuvlig musik - det är allt. Och det räcker, en stund åtminstone.
Alto's Odyssey är enformigt, även om det finns flera spelbara karaktärer.
I Alto's Odyssey har utvecklarna stoppat in lite fler spelbara karaktärer och det finns en mekanisk nyhet som jag inte har för avsikt att avslöja (eftersom jag vill att du upplever det själv) som jag gillar. Men det blir helt enkelt för enformigt för egen del. Framförallt med tanke på att det här spelet kostar 50 kronor vilket gör det till det dyraste iOS-spelet jag recenserat på över ett år. Visst handlar detta om en kvalitetsprojekt men att Monument Valley 2 kostar lika mycket eller att det underbart mysiga Florence kostar hälften så mycket gör mig en aning mer kritisk till Alto's Odyssey än vad jag kanske borde vara.