Rise of Nations: Rise of Legends

Aio är en fantastiskt variationsrik fantasivärld. Här finns Vinci-riket, ett vetenskapens kungadöme med huvudpersonen i kampanjen, Giacomo i spetsen. Här finns även det mystiska Cuotl-riket och det magiska riket Alin. Aio är skådeplatsen för Brian Reynolds (lead designer för Civilization II) senaste realtidsstrategispel och uppföljaren till det lite bortglömda Rise of Nations från 2003. Till skillnad från Rise of Nations, som hade ett tema fast förankrat i historien så har Rise of Legends ett tema där influenser från Da Vincis Venedig, Tusen och en natt och Maya-indianernas rike blandas till en helhet olik något vi tidigare skådat i ett strategispel. Det borde vara ingredienser nog för ett riktigt storspel, men tyvärr når inte Rise of Legends ända fram.

De allra flesta realtidsstrategispel bygger på spegelprincipen. Den ena fraktionen har en enhet, och nästa fraktion har en snarlik enhet att kontra med. Det finns naturligtvis undantag, men frågan är om inte skillnaderna mellan fraktionerna i Rise of Legends är de största någonsin. De finns tre fraktioner vars deras enheter och styrkor skiljer sig markant från varandra. Vinci-fraktionen fokuserar mycket på basbyggande och teknologi med sina klockverksenheter, Alin använder magi och bygger på stora mängder "billiga" enheter, medan Cuotl är mystiker och soldyrkare med väldigt starka hjälteenheter vars förmågor kan avgöra hela strider. Frågan man ställer sig är givetvis hur balanserat det hela är, men för den som bemästrar sin fraktion verkar det alltid finnas sätt att kontra motståndarens styrkor. De lite sega Cuotl har väldigt bra försvars-obelisker som kan rädda dig mot en blixtattack från exempelvis Alin. Obeliskerna kan sammanlänkas för större styrka, vilket ger dig ett riktigt starkt försvar. Annars är den artificiella intelligensen lite för försvarsinriktad och passiv generellt sett. När den väl går till attack, känns den inte alltför taktisk utan trampar utan vidare in försvarsfällor. Den passiva artificiella intelligensen leder dock till att de avgörande striderna kan bli stora och spektakulära, men lite större variation i datorns agerande hade inte skadat.

Resurserna i Rise of Legends är grundläggande och behöver inte ordas så mycket om. Det finns en resurs Timonium, som utvinns med hjälp av en gruva och tillhörande arbetare. Vinci och Alin bygger handelsdistrikt och karavaner som genererar guld, medan Cuotl bygger kraftdistrikt som genererar energi. Oftast är nyckeln i multiplayer att lägga beslag på närliggande neutrala städer för att vinna resurskriget, men det har ju också sina risker som ni säkert vet. Det finns inte överdrivet många enheter i Rise of Legends, vilket jag personligen tycker är befriande.

Jag har redan nämnt spelets design, men det är värt att nämna igen. Läckra byggnader och enheter, med inspiration hämtad från olika håll skänker spelet ett unikt utseende. Rent tekniskt är spelet inte fullt lika imponerande, även om det är välgjort. Jag gillar spelets Alin-fraktionens glassbyggnader och glassvarelser. Det är heller inget fel på Vinci-fraktionens klockverksmaskiner. Tyvärr känns varken röster eller ljudeffekter speciellt inspirerade och det är lite synd. Ett spel med ett så här unikt tema där man faktiskt vill lyssna till handlingen och höra hur de fantasifulla enheterna låter förlorar på att allt inte håller högsta kvalitet.

Även om Rise of Legends värld och enheter känns inspirerade så kan detsamma inte sägas om kampanjens handling. Jag engagerar mig inte alls utan spelar hellre vanliga matcher på några av de relativa många banor som följde med. Uppdragens upplägg känns också lite förutsägbart tråkiga och jag hade hoppats på ett mer nyskapande upplägg. Strategikartans funktion från Rise of Nations får en undanskymd roll då kampanjerna är linjärt upplagda och man därför inte får samma återspelningsvärde som i Rise of Nations. Men alla dessa negativa saker skymmer inte det faktum att Rise of Legends i grund och botten är ett underhållande och välgjort realtidsstrategispel. Jämfört med Rise of Nations är det här visserligen en besvikelse, men söker du ett strategispel som försöker sig på och lyckas med att bjuda på radikalt olika spelbara fraktioner så ska du testa Rise of Legends.