Syphon Filter: Dark Mirror

Jag vet inte hur många terrororganisationer med världsherravälde som mål jag bekämpat i spel genom åren, men jag vet att ingen gör det bättre än Gabe Logan. I det senaste Syphon Filter-äventyret har en grupp osympatiska figurer som kallar sig Red Section kommit över domedagsvapnet Dark Mirror och det är återigen dags att låta mynningsflammorna övertala terroristerna om att lägga ned verksamheten.

Precis som sina föregångare handlar det om tredjepersons action, där man styr Logan genom varierade banor med inslag av både smygande och vansinniga eldstrider. Banorna är väldigt fria och som spelare har man goda möjligheter att hitta en egen stil för hur man vill lösa de uppgifter man ställs inför. Kanske fokusera på smygande och knäckta nackar eller varför inte lite vildsint skjutande. Den valfriheten förstärks ytterligare av faktumet att man inför varje uppdrag har möjlighet att påverka vilken utrustning man vill ha med sig.

Överhuvudtaget känns det som att Sony sneglat en hel del på Splinter Cell och alla de häftiga prylar gamle Sam bär med sig genom äventyret. Det är inte på något sätt negativt utan man har lyckas ge Gabe manicker som känns så pass unika och lättanvända att det verkligen tillför spelet något. Exempel på detta är hans EDSU-glasögon som hjälper honom att hitta fienders svaga punkter och viktiga objekt i omgivningarna samt en änterhaksliknande pryl som gör att man får långt större möjligheter att ta sig omkring.

Tragiskt nog är min enda invändning mot Syphon Filter: Dark Mirror detsamma som jag gnällt på i snart sagt varenda tredjepersonsskjutare med ett kontrollschema som en förstapersonsskjutare. PSP saknar som bekant en andra analogspak och det gör att man får sikta i åtta olika riktningar genom att använda knappsatsen som ett digitalt styrkryss. Och det fungerar, men det är långt ifrån optimalt och gör att man aldrig riktigt får den där känslan av absolut spelkontroll.

Spelets story är uppdelade i väldigt korta segment, vilket passar det bärbara formatet perfekt. Inför varje uppdrag får man en tydlig beskrivning av hur man ska göra medan korta ursnygga mellansekvenser sätter an stämningen av att det faktiskt är något riktigt viktigt man håller på med. Syphon Filter: Dark Mirrors grafik hör överhuvudtaget till det absolut bästa jag sett till PSP, med mörka suggestiva miljöer som känns så genomarbetade att det konkurrerar med Splinter Cell till Playstation 2. Ett enormt arbete har lagts ned på till exempel texturer och så kallad rag doll används för att ge nedkämpade fiender en trovärdigt spektakulär sorti från jordelivet.

Utöver det spännande, men aningen korta, äventyret finns stöd för multiplayer. Dels finns olika varianter på hederliga dödsmatcher, men även något kallat Objective där man tilldelas ett mål att utföra medan de andra spelarna försöker hindra dig. Spelkontrollen är tyvärr inte helt perfekt, mest beroende på att PSP - återigen - saknar dubbla analogspakar. Det har Sony löst genom att erbjuda möjligheten att låsa fast siktet på sin motståndare, vilket dock gör att nybörjare lite för enkelt kan döda någon mer rutinerad. Sammantaget känns multiplayer-stödet som ett trevligt tillägg, men det är helt klart för storyn man köper spelet.

Syphon Filter: Dark Mirror har inte samma ödesmättade stämning och speldjup som exempelvis Metal Gear Solid och Splinter Cell. I gengäld är detta klart bättre anpassat för det bärbara formatet med enklare spelkontroll och snärtigare dialoger. Dessutom är det en rejäl utmaning där ingen fiende drivs av någon dödslängtan. Tvärtom kommer de kämpa till sista blodsdroppe och du kommer ofta att få bita i det berömda gräset innan äventyret är över. Om du ledsnat på att rulla kulörta blobbar och saknat ett spännande actionspel i tredjeperson till din PSP kan du sluta leta nu och istället hjälpa Gabe Logan att meja ned turbanklädda terrorister i hans kanske häftigaste äventyr hittills.