Mission:Impossible - Operation Surma

Efter de senaste årens pampiga spionspel Metal Gear Solid och Splinter Cell var det bara en tidsfråga innan M:I skulle bli spel igen. Det gamla Nintendo 64-spelet blev som bekant genomruttet trots all hype, och PSone-versionen blev knappast bättre. Nu är det dags igen, men kan Ethan Hunt utmana Snake och Sam?

Det börjar inte särskilt bra. Interfacet känns ganska stelt och opersonligt. Uppdragsbriefingen sker på gammalt hederligt Impossible-sätt - Surma är ett elakt företag som tänker ta över världen, du måste sparka lite rumpa, regeringen kommer att förneka all kännedom om ditt uppdrag, det här meddelandet kommer att förstöras om fem sekunder, bla bla bla - fast med ett litet headset istället för TV-seriens gamla bandspelare. Ingen av skådespelarna gör några bestående intryck och det är egentligen bara det klassiska temat som räddar stämningen. Men när spelet väl kommer igång blir det desto mer intressant, om man bortser från den första chocken.

M:I är nämligen från början till slut en ren ripoff, främst av Splinter Cell. Ethan är klädd i en grå teknopyjamas och rör sig på ett liknande sätt som Sam. Han kan strypa vakter och gömma sig i mörker, använder mörkersyn och har till och med en lysande pryl på ryggen. Att klättra i rör (antingen gå armgång eller slänga upp benen för att ta sig genom trängre passager) är också uppenbart stulet från Ubi Softs spel. Däremot är ljus och skuggor inte alls lika viktigt (eller snyggt) i M:I. Spelet är också lite mer förlåtande. Du kan ta dig fram på många olika sätt genom att smyga förbi vakterna, bedöva dem eller helt enkelt ha ihjäl dem. Blir du upptäckt kan du springa iväg och stänga av larmet vilket är trevligare än att direkt behöva börja om, vilket håller frustrationen på en hälsosamt mycket lägre nivå än i Splinter Cell.

Men det intressanta med M:I är alla spännande prylar och hjälpmedel som skulle göra både Batman och James Bond gröna av avund. Inget stoppar Ethan. Finns det en dörr i vägen är det bara att svetsa upp låset. Ett datorstyrt lås? Med en praktisk allt-i-allo-pryl kan du ta kontroll över all elektronik. Behöver du ta dig upp på ett tak? Då kan nog den effektiva änterhakspistolen hjälpa till. Med en speciell pistol kan du förstöra övervakningskameror eller sätta en tag på vakterna så du kan se åt vilket håll de tittar på din radar (inte helt olikt Metal Gear Solid). Och så finns en radiostyrd "geting" som kan flyga runt, irritera kor och bedöva vakter. Fast eftersom det inte finns några kor i spelet kommer den funktionen tyvärr inte till användning.

Tekniskt sett är spelet ganska medelmåttigt. Grafiken imponerar sällan och animationerna är inte alls bra. Det finns en del mellansekvenser som tyvärr känns hafsigt regisserade, ungefär som en billig actionfilm på TV klockan halv fyra på morgonen. Däremot funkar kontrollen helt okej, särskilt då man kan röra sig fritt i förstapersonsperspektiv, även om jag skulle vilja ändra styrningen av kameran. Jag lyckas alltid snurra den åt fel håll med högerspaken och eftersom den inte går att ändra får man vänja sig vid den... och sedan vänja sig tillbaka när man spelar andra spel. Nu kanske Mission:Impossible verkar vara ganska medelmåttigt, men det är faktiskt rätt kul. Är man slarvig och otålig som jag känns det skönt att kunna springa rakt fram och panga sig vidare utan att direkt få se en game over-skylt. Vissa scener är ganska originella för spelgenren (i filmens värld har de väl gjorts ungefär tjugofem tusen gånger), som när du måste hoppa fallskärm... utan fallskärm! Är du stor fan av genren kan M:I duga i väntan på Pandora Tomorrow.