Svenska
Gamereactor
recensioner
Achilles: Legends Untold

Achilles: Legends Untold

Niclas har gett sig i kast med den grekiska mytologin i rollen som den kanske mest berömda hjälten av dem alla...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Alla har vi väl hört historien om Achilles, eller åtminstone det mest grundläggande. Han var den grekiska mytologins allra största hjälte och huvudpersonen i Homeros ikoniska verk Iliaden. Doppad i floden Styx av sin moder Thetis så var han praktiskt taget odödlig och osårbar, förutom den där berömda hälen då, den lilla detaljen som slutligen blev hans fall. Han dödades med just en pil genom hälen av Paris som var prins av Troja. Ett ganska värdelöst och något ologiskt sätt att dö på om ni frågar mig, men så ska det enligt legenden ha gått till.

HQ
Achilles: Legends Untold
Det finns gott om fiender, allt ifrån gigantiska skorpioner som kramas till andra berömda mytologiska väsen.

I Achilles: Legends Untold kastas vi per omgående in i det Trojanska kriget och givetvis axlar vi titelrollen som den legendariska hjälten. Eftersom det är krig så råder förstås kaos redan i spelets tutorial som är ganska enkel, fram till dess att man möter just hans baneman Paris då i en tidig bossfight. Han är urstark och precis som han gör i legenden så dödar Paris våran hjälte här, inte med en välriktad pil genom hälen utan genom att rätt och slätt banka skiten ur honom tills livmätaren är tom. Jag gör mig redo att börja om hela fighten mot vad som verkar vara en ruskigt stark motståndare men det står ganska snabbt klart att man faktiskt inte förväntas vinna här. Achilles dör precis som det är tänkt och vaknar en stund senare upp förvirrad och desorienterad, lite som efter en utekväll i ungdomens glada dagar.

Achilles må vara död och han har hamnat i dödsriket med allt vad det innebär, men ganska snart så får han veta att detta inte är slutet på hans historia. Han får en chans till att ta sig tillbaka till de levandes rike och skriva om historien, om han kan besegra alla fasor som lurar i dödsriket vill säga. En inte helt enkel uppgift där alltifrån skelett, skorpioner och katter vill sätta käppar i hjulet för detta. Okej, katterna är helt harmlösa till skillnad från det mesta annat och det är aningen oklart vad de faktiskt gör nere i dödsriket, i den egyptiska mytologin så var det katter som vaktade dödsriket och det kanske är något liknande här med, jag vet inte säkert. Antagligen är det någon form av bestraffning. Klappa dem kan man göra och det verkar inte få några som helst konsekvenser.

Achilles: Legends Untold
Det trojanska kriget pågår för fullt, men Achilles har fullt upp med att klappa katter i dödsriket.
Detta är en annons:

Achilles: Legends Untold är stöpt i Soulsborne-mallen med allt vad det innebär. Som den Soulsveteran jag ändå anser att jag är numera så är det något som inledningsvis känns positivt och gör mig peppad på att ta mig an äventyret. Något jag gillar med de spelen är just utmaningen och att man inte bara går en match mot spelen utan även mot sig själv och sitt eget psyke i stor utsträckning. Det är dock värt att nämna redan nu att det inte är alls lika svårt som Souls-spelen och betydligt mer förlåtande, men nog får man stryk emellanåt ändå. Annars är det ju mycket som definitivt är influerat eller mer eller mindre rakt av kopierat från just Dark Souls, att uppgradera sina förmågor och egenskaper är väldigt likt och istället för bonfires som agerar checkpoint så finns här istället Shrine of Hades som fungerar på exakt samma vis. Det vill säga att du kan vila och återfå din hälsa, levla upp och teleportera mellan olika Shrines som hittats längs vägen. Men det sker precis som i Dark Souls, Elden Ring och så vidare på bekostnad av att alla fiender du då dräpt i området återuppstår. Det är förstås också vid den senast aktiverade som man sedan får börja om resan ifall man dör.

År 2010 kanske jag hade kunnat tycka att Achilles: Legends Untold hade varit ett ganska snyggt spel. Nu när vi är och nosar på 2024 så är det definitivt inte det dessvärre. I sina bästa stunder så ser det ut som ett hyggligt Xbox 360-spel. Dödsriket är på sina håll ganska snyggt gjort och vissa texturer och miljöer är absolut inte ohyggligt fula, men Akilles och alla karaktärer är inte alls särskilt snyggt gjorda, här snackar vi snarare Playstation 2-kvalitet på animeringarna, ibland är det rentav skrattretande dåligt på den punkten. Till exempel då när Achilles böjer sig ned för att klappa en katt och klappar denne en dryg decimeter ovanför huvudet med en stelt kupad, pixlig hand. Nej, Dark Point Games har förstås inte haft samma ekonomiska resurser som exempelvis From Software men det är ändå inte godkänt år 2023 tycker jag. Det finns trots allt indiespel med obefintlig budget som är snyggare.

Achilles: Legends UntoldAchilles: Legends UntoldAchilles: Legends Untold
Det finns en del att utforska och det kan vara belönande att göra detta.

Har man spelat Dark Souls eller Elden Ring med för den delen så kommer mekaniken kännas väldigt bekant för en. Det är praktiskt taget identiskt upplägg faktiskt. Tunga attacker med högra avtryckaren, lätta, snabba attacker med RB-knappen, rullar/duckar med B och så vidare. Det känns alltså väldigt bekant och det gör att det är lätt att komma in i utan någon särskilt startsträcka. Däremot så är kontrollen inte alls lika rapp som i Souls-spelen och det känns lite stelt överlag. Jag upplever nästan konstant att det är lite fördröjning, det verkar inte spela någon roll heller ifall jag kör trådad kontroll eller trådlös i det här fallet. I synnerhet B-knappen som man rullar och duckar undan med är lite opålitlig stundtals, framförallt är det svårt att rikta sina undanmanövrar. Till allra största delen så utgör det inte något problem dock, men när man möter lite snabbare och farligare bossar så kan det bli vissa bekymmer. Kameran kan man heller inte påverka, den går inte att ändra på något vis utan man får hålla sig till den vinkel som utvecklaren bestämt här. Det är för det mesta inget större problem då den är följsam, men det hade varit trevlig att kunna styra lite över det själv efter eget tycke och smak.

Detta är en annons:
Achilles: Legends Untold
Fienderna anfaller inte sällan i grupp och det kan lätt bli problematiskt, men det är bara att veva.

När jag var liten så var jag ganska fascinerad av den grekiska mytologin, det kan eventuellt ha berott på att jag såg Disneys Hercules cirka 1000 gånger inom loppet av ett år som tioåring. Jag tycker att historien här är intressant om Achilles andra chans till livet och det är helt klart det som driver spelet framåt. Det är i mångt och mycket en Souls-klon men det har ändå en egen identitet i och med att det berättar en ny historia om Achilles. Tyvärr är ju inte resten någon direkt fullträff, det är kul att slå ihjäl någon timme och hacka sig fram i dödsriket men det är knappast något jag kommer återvända till. Gillar man Souls-inspirerade spel kan det absolut vara värt att prova på dock, men det känns svårt att rekommendera att betala fullpris för det.

06 Gamereactor Sverige
6 / 10
+
Intressant tolkning av Achilles historia, finns en helt del att utforska i dödsriket, utmanande
-
Grafiken är stundtals skrattretande, spelkontrollen är lite slö, kameran går inte att ändra
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

2
Achilles: Legends UntoldScore

Achilles: Legends Untold

RECENSION. Skrivet av Niclas Wallin

Niclas har gett sig i kast med den grekiska mytologin i rollen som den kanske mest berömda hjälten av dem alla...



Loading next content