Ingen tillverkar ljudutrustning som tyskarna. Eller tysktalande rättare sagt. Österrikiska AKG har nämligen också ett fint track record. Mikrofoner som C12 och C414 och hörlurar som K240, är referensprodukter sedan decennier.
Därför var förväntningarna högt ställda när AKG vid jul skickade oss sitt nya headset GHS-1, utvecklat för spel och skypetelefoni. Det är lite av en ny marknad för Akustische und Kino-Geräte, som annars alltså hållit sig inom studio- och hifi-branschen. GHS-1 är ganska högt prissatt (990) och konkurrerar därför med de bättre modellerna från Creative, Logitech m.fl.
Det bra
När vi testar headset är tre punkter viktiga - ljudet i lurarna, ljudet från mikrofonen och komforten. Problemet med GHS-1 är att de bara lyckas på en av de punkterna.
Mikrofonljudet är bra. Det låter rent, fylligt och klart och fungerar utmärkt för skype och spel. Miken är fast och sticker inte ut sådär mitt framför munnen som de annars ofta gör, vilket är bra. Utseendet är det inte heller fel på. Det är ett sobert, svart set med silverdetaljer och en giftigt orange kabel. Det finns också en vit samt en blåcamouflage modell. Känslan är lite plastig men inte mer så än konkurrenterna.
Obekvämt och rappligt
Så var det dags för det negativa. Jag vet inte var jag ska börja, så jag börjar bara. Komforten är inget vidare. Det är ett supra-auralt headset, alltså ett där kåporna ligger an mot öronen, och det är en svår design då den lätt ger möra öron efter några timmar. Stoppningen är dessutom i tunnaste laget. Inte så att det gör ont, men det hade kunnat vara bättre och dessutom isolerar de inte så bra som de hade kunnat. Mer än en timme i taget vill jag inte använda GHS-1.
Ljudmässigt är det okej, inte mer. Det är en aning basfattigt och saknar tredimensionalitet och rymd. Jag har inte hittat någon frekvenskarta men det låter en smula urgröpt i mellanregistret också. Definitivt ingen wow-upplevelse.
Sen har vi det här med kvalitén. Vårt testexemplar är fabriksnytt, men faller i princip i bitar efter ett par dagar. Det är möjligt att vi fått ett måndagsexemplar, det vet jag inte. Det känns inte troligt, men jag är beredd att ge AKG "benefit of the doubt". Men det ursäktar inte allt.
Det första som händer - det bokstavligt talat första - är att tygbandet går av. Det är fäst med två patetiska plastclips som helt sonika spricker och sen inte går att laga. Det är bara att köra utan band, vilket gör ont då det inte längre finns något som dämpar mellan huvud och plastbåge. Det är ingen måndagsgrej, det är ett rent designfel.
2-3 dagar senare faller öronkuddarna bokstavligt talat av. De visar sig vara sparsamt limmade mot själva kåporna och det är oklart om det är tänkt att de ska kunna tas av och tvättas, eller om de bara sitter dåligt. Jag väljer att tro det förstnämnda. Dock vet jag inte hur AKG tänkt att de ska sättas fast igen.
Jag hade förväntat mig mycket mer av ett headset till det här priset. Särskilt ett, som det står AKG på. För tusen kronor kan man kräva inte bara bättre komfort och ljud, men framförallt bättre kvalitet. Det går därför inte att med gott samvete rekommendera GHS-1.
Det är bara för AKG att gå tillbaka till ritbordet och börja om.