Det finns så ofattbart många vettiga alternativ idag för den seriöse spelaren när det gäller val av gamingmonitor. Drösvis med tillverkare trängs i ett välfyllt produktsegment och skärmjättar som LG, Samsung och Philips tävlar mot konkurrenter såsom BenQ, Asus och HP. AOC ägs av Philips-gruppen och har under de senaste åren övertygat med flertalet riktigt vettiga produkter inom gamingsfären, till väldigt attraktiva priser och prisnivåer. 25-tumsskärmen 25G3ZM är inget undantag.
Det du får här är en prismässigt superöverkomlig gamingmonitor på 25 tum som körs i upplösningen 1920x1080, baseras på en supersnabb VA-panel på 240Hz med 1ms i responstid och ett kontrastförhållande på 3000:1. Det finns inget HDR-stöd, det finns ingen 4K-panel här, ingen perfekt Oled-svärta eller IPS-teknikens följsamma rörelsehantering. Istället är detta en skärm gjord för esportare och med en prislapp på ultrablyga 2500 kronor, är den enkel att rekommendera. Två HDMI 2.0- och en Displayport 1.2-ingång erbjuds och den stödjer såväl AMD Freesync som Nvidia Gsync och bakstycket huserar infästning som passar alla 100×100 VESA-fästen. Inga konstigheter, alltså.
Designen är typisk AOC, en smula futuristisk och en aning plastig sett ill materialval men det är ju naturligtvis ofantligt mycket enklare att ha överseende med den något plastiga känslan här med tanke på att den kostar lika mycket (lite) som Logitechs senaste gamingmus (haha!). När vi här på Gamereactor testar gamingmonitorer för 15 000 kronor som känns lika plastiga som denna, är det såklart svårare att hålla sig från att klaga på materialen. Det avser jag alltså inte att göra, här.
AOC Gaming 25G3ZM levereras med sex stycken förprogrammerade bildinställningar för sex olika typer av spel och spelare och de är alla bra. Jag har primärt nyttjat den som heter "FPS" och testat den tillsammans med Fortnite samt Call of Duty: Warzone 2.0 där den presterat väldigt väl.Skärmen visar upp fina färger, rörelsehanteringen är klockren och den är väldigt snabb. Jag tycker att det är en smula bökigt att göra diverse inställningar eftersom det inte finns någon sån liten knappspak som gör det möjligt att navigera menyerna. Istället blir det något av en gissningslek att hoppa runt, men det är inget egentligt problem så fort man lärt sig åt vilket håll de olika knapparna tar en.