Världens historia är svår att återskapa på ett lättsmält sätt. Ara: History Untold försöker att göra just det. Det vill vara en av mängden imponerande omgångsbaserade strategispel, som Humankind, Old World och Civilization. Den stora frågan är om det lyckas. För vi har ingen brist på kompetenta historiska strategispel i denna genre längre. Det är därför jag är ganska nöjd över att detta försöker göra lite nya saker. Det börjar bra med vackra strandkanter och en levande värld. Du kan se hur djur rör sig över områdena på kartan och världen ser riktigt bra ut. Det påminner mig om hur Civilization V försökte skapa en mer realistisk värld.
Den största skillnaden mellan detta och andra i sin genre är hur områden ser ut. Det finns inga rutor eller hexagoner utan bitar av världen formas runt naturen. Det kan vara floder, sjöar eller berg. De kan ha olika utseende och storlek. Detta känns mycket mer naturligt och inbjudande än vad hexagoner gör. Det är svårt att underskatta hur annorlunda spelet ser ut tack vare detta. Och dessa ojämnheten ger världen ett mer naturligt utseende. Varje område kan också vara indelat i mindre ytor där byggnader konstrueras, om du äger området. Det påminner lite om distrikten i Civilization VI. Med dessa byggnader kan du sedan producera olika varor som verktyg, kärl och mat.
Produktionen av individuella redskap, matvaror och mycket annat är det som får titeln att sticka ut. Med hjälp av dessa kan du skapa bonusar i produktionskedjor och byta varorna med främmande makter. Detta påminner mer om Anno och The Settlers än något annat. Att använda verktyg eller mat för att öka produktionen internt, för med sig sina bonusar, men det finns också fördelar om du väljer att sälja varorna. Det blir en balansgång mellan hur mycket du producerar och vad du gör med produkterna. Varje byggnad kostar också resurser av olika slag, vilket innebär ett helt annat tänkande än i konkurrerande titlar.
I Ara: History Untold måste du också se till så att dina invånare är glada. Konceptet kallas för livskvalitet i spelet och är uppdelat i olika kategorier. De behöver mat, lycka, sysselsättningar och vetenskap för att bli framgångsrika. Genom att uppfylla kraven får du bonusar och folket mår bättre. De blir också mer produktiva och du kan göra saker snabbare. En av titelns viktigaste inslag är att bygga en civilisation för folket och inte enbart för dig själv. Ditt rike kan slitas i stycken och stöta på stora svårigheter om du inte lyckas med detta. Att se till så att dina invånare har det bra, är lika viktigt som att bygga militär och föra diplomati, med andra nationer i spelvärlden.
Att forska fram teknologier, föra diplomati och handla fungerar snarlikt annat i genren. Det är en trygg känsla att så mycket av kärnupplevelsen är bekant, samtidigt som vi möts av några unika inslag. Även mindre betydande funktioner som att sätta ihop formationer innan du skickar ut trupperna i strid, är lite annorlunda än i exempelvis Civilization VI. Detta är något jag tycker är positivt. Beroende på tidsålder och bonusar kan du skruva ihop olika soldattyper till mindre arméer. Spelet behöver sticka ut från mängden utan att bli en klon av något innan. Trots likheter i det spelmässiga finns intressanta inslag som ger det karaktär. Ett exempel på detta är valen du får göra i olika textbaserade händelser.
Den enskilt mest intressanta funktionen för mig var dilemman. De kan påverka relationer med grannar eller kosta dig resurser. Det fungerar på det viset att en kort berättelse läses upp och du får göra ett val. Jag uppskattar tydligheten med att varje val visar vad du får och förlorar. När du avancerar genom tidsperioderna kommer du också att kunna uppgradera byggnader du en gång i tiden rest. Dessa kan då producera mer gods för din nation. Det är smidigt och användargränssnittet hjälper till att underlätta för dig oavsett vad du gör. Jag tyckte också att encyklopedin kompletterade informationen användargränssnittet erbjöd på ett bra sätt. Den är omfattande men var uppskattad när jag inte förstod vissa spelsystem.
När du kommit till järnåldern har du förmodligen redan byggt ett par städer med vägar och en blommande handel. Det är då jag tycker att grunden du lade i den första tidsåldern börjar att synas. Resurserna du skapat och annat du byggt, som succesivt uppgraderas över tid. Ger städerna ett ganska distinkt utseende. Det du inte uppgraderar bidrar också till hur de ser ut. Zoomar du in på dina byggnader kan du se invånarna vandra runt och göra saker i staden. De avslöjar vad folket tycker om dig och hur invånarna mår. Precis som med Old World vill Oxide Games få oss att komma närmare invånarna än i andra historiska 4X. Det görs ganska bra här.
Tack vare fokuset på det lilla och det stora finns ett djup i denna titel. Och beroende på svårighetsgrad blir du ganska snabbt påmind om detta. De högre inställningarna var brutala, samtidigt som de enklare kunde bli lite för enkla. Du kan bara göra få misstag om du ökar svårighetsgraden. De avgör hur mycket bonusar du eller datormotståndarna får och hur aggressiva de är. Jag hade hoppats på att datorn skulle spela lite annorlunda och kanske vara smartare, men så är inte fallet. Det gäller också att passa sig, de två svagaste civilisationerna i vissa eror elimineras från kampanjen permanent. Mitt råd är att du väljer din svårighetsnivå klokt.
Tyvärr kommer den grafiskt imponerande aspekten med ett pris. När du upptäckt mycket av kartan och städerna vuxit börjar titeln att kärva på högre inställningar. Prestandan är verkligen inte vad den borde vara. Jag hade oturen att få ganska låga bildrutor per sekund och upplevelsen kändes trögflytande efter ett tag. Även när jag sänkte olika inställningar kvarstod vissa prestandaproblem. Detta är något utvecklarna måste se till att fixa och jag tror inte att allt hinner bli lagat innan lanseringen.
Ljudet är inte lika illa som prestandan. Spelet låter bra men musiken är lite anonym. Jag tror att du skulle kunna ha din egen musik i bakgrunden, utan att det påverkade upplevelsen. Mitt favoritstycke av musiken är förmodligen det du hör i introduktionen. I övrigt är det inget jag tycker skadar eller höjer upplevelsen. Mitt förslag vore att ha mer folkmusik i de tidiga tidsperioderna. Det beror på att det finns en trend inom spelmusik idag. Den innebär att det alltid ska vara mycket stråkar och pampiga orkestrar överallt. Även de inledande flöjtljuden och annat överskuggas av orkestermusiken. Just historiska upplevelser får jättegärna erbjuda mer tidsenlig musik om budgeten tillåter. En resa genom tiden har stor potential att erbjuda mer varierad och epoknära musik.
När du stänger av musiken kommer du ganska snabbt i kontakt med alla inställningsmöjligheter. Det finns ett stort utbud av alternativ för ljud, allmänt, grafik och mycket annat. Jag gillar inställningsmöjligheterna vi bjuds på. Det är robust och du kan skräddarsy dessa efter behov. Detta syns även när du startar en ny match. Du kan välja mellan många ledare och civilisationer. Alla har lite olika kläder beroende på tidsperiod, bonusar och historisk bakgrund. Världarna är enkla att skapa med god variation i biomer. Tyvärr tycker jag att de kunde gjorts mer så att även biomerna skulle påverka kulturerna. Det blir extra tydligt hur lite dessa används i genren när man precis spelat Frostpunk 2. Just denna bit finns det mycket potential att utveckla med framtida expansioner.
Även om Oxide Games sneglat på andra liknande spel är detta något jag tycker att de lyckats väl med. Ara: History Untold är vackert att titta på, erbjuder komplexitet och gör sitt koncept bra. Det saknar inställningsmöjligheterna konkurrenterna erbjuder och är tekniskt undermåligt. Däremot har det stor potential att bli ett riktigt lysande tillskott till genren. Kan utvecklarna fixa de stora tekniska problemen, balansera och uppdatera titeln på rätt sätt, kan detta bli något som också överlever effekterna av tidens tand. Älskar du genren kan du med vetskapen om större prestandaproblem hålla koll på titeln. Det är bra och har potential att växa och bli ännu bättre framöver.