Svenska
Gamereactor
artiklar

Ett år med Xbox Series X/S

Det har gått 12 månader sedan Microsofts rullade ut Xbox Series X/S och vi på redaktionen som levt med konsolerna i ett år har nu samlat våra tankar...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ
Ett år med Xbox Series X/S
Det är en snygg konsol, Series X. Series S är ännu tjusigare rent designmässigt.

Henric Pettersson:
Fastän det har gått ett helt år har jag använt min Xbox Series S förvånansvärt lite. Kanske till och med på gränsen till kriminellt lite. Det var främst de första veckorna som jag spelade en hel del. Watch Dogs: Legion, The Medium, Gears 5 samt test av äldre spel var det jag ägnade dessa veckor med. Sedan stal Playstation 5 rampljuset för mig. Nu handlar denna artikel dock inte om Microsofts konkurrent, men samtidigt kan jag inte känna annat än att Xbox inte har lockat mig med något under det gångna året. Jag var såklart superpeppad på Halo: Infinite men det har ingen av oss hunnit spela ännu. Inte heller är jag särskilt bekväm med menyerna på Xbox och för mig blir det svårt att inte jämföra handkontrollen med DualSense. Xbox kontroll känns helt enkelt daterad, ointressant (även om jag naturligtvis förstår och ser det enkla i att kunna använda den med tidigare konsoler). Xbox Series S är dock den sexigaste besten som finns och ser så där übersnygg ut i min TV-bänk. Det hade förvisso varit trevligt att äga en Xbox Series X med anledning av allt annat, men nog är detta generationens snyggaste konsol minsann. Förhoppningsvis kommer jag att kladda på den mer när Halo väl släpps, men tyvärr har dess vackra utseende inte varit tillräckligt för mig under det gångna året. Det skrala utbudet av exklusiva spel och den daterade handkontrollen har för mig varit de huvudsakliga problemen och istället har jag hellre vänt mig till konkurrenten.

Joakim Sjögren:
Jag skaffade en Xbox Series X på lanseringsdagen, och även om de där riktiga storspelen har lyst med sin frånvaro under de senaste tolv månaderna så har jag aldrig ångrat mitt köp. Det känns nämligen som Microsoft är på väg att ta upp kampen om konsoltronen på allvar, och alla deras studioinköp och projekten som väntar på horisonten får det att vattnas i munnen, speciellt för någon som är såld på deras Xbox Game Pass-program. För sällan har en prenumerationstjänst känts så prisvärd och attraktiv för en konsument, och i dagsläget har jag mer spel liggandes på hög än vad hinner beta av. jag har som exempel fortfarande inte hunnit testa Psychonauts 2, Sable, The Ascent, 12 Minutes eller Echo Generation och det beror mest på att jag varit upptagen med andra Game Pass-lir som Flight Simulator, Hades, Moonglow Bay, Riftbreaker, Yakuza-serien och Doom Eternal. Nu när Halo Infinite står för dörren och Forza Horizon 5 finns i bakspegeln så är känslan att man börjar nå en bra blandning mellan spännande förstapartsäventyr och stabilt tredjepartstöd, och även om detta första året på marknaden kunde varit bättre så tror jag att detta bara är början på en mycket lyckad konsolgeneration för Microsoft.

Marie Liljegren:
Jag är egentligen en relativ Xbox Serie S-oskuld. Vi inledde vårt förhållande den första september och jag trodde inte det skulle bli så seriöst snabbt. Men här sitter jag med min vita kontroll och låter min Playstation 4 vila en stund efter ett långt och lyckligt förhållande, tror vi är inne på vårt sjunde år tillsammans. Jag hade inga som helst planer att bjuda in en till konsol i mitt spelrum men allas vår finske pinne Jonas Mäki är en slug säljare under det där snälla leendet. Vi hade en diskussion om konsoler och jag lipade lite väl högt att jag ingen Playstation 5 kommit över när han undrade varför jag inte satsade på en Xbox Serie X istället. Jag har liksom aldrig varit någon Xbox-människa innan, jag har ägt alla konsolerna de släppt och har dom fortfarande i mina ägor men jag har alltid föredragit Sonys konsol framför deras mycket på grund att jag tycker de har ett starkare bibliotek av exklusiva titlar som tilltalar mig och en mycket mer kvinnohandsskapad handkontroll om man jämför med Xbox gamla dasslock.

Detta är en annons:

Trots Jonas vackra tal om Xbox Serie X var jag inte helt såld, jag vill ju fortfarande ha råd med en Playstation 5 när den behagar dyka upp på marknaden igen utan att ett gäng scalpers kastar sig över den som om den vore en halt gasell och de inte ätit på en månad. Det var då han började tala om Xbox Serie S i stället och ett erbjudande som finns ute där man tecknar ett avtal med Ultimate Gamepass och som världens slipade försäljare, likt Michael Douglas i Wallstreet hade han övertygat mig så till den milda grad att jag en timme senare travade ut från en butik med en under armen lycklig som ett litet barn. Och jag måste faktiskt säga det att jag gillar den skarpt. Den är liten som ett gammalt lexikon och får plats under min slimmade TV, precis mellan bildskärmen och TV-bänken så min redan maxade TV-spelshörna fick inga problem alls att rymma den. Det problemet kommer dock dyka upp när Sonys koloss kommer hem till mig. Är ju som att försöka parkera in en Stena-färja i hyllan.

Den är tyst som en mus, jag märker inte ens att den är igång vilket resulterat att jag ibland glömt stänga av den så mina spelkompisar nu tror att jag sagt upp mig och spenderar mina dagar hemma kollande på HBO Max i stället. jag har fortfarande inte blivit bästis med menyerna då jag av misstag råkat ta en och annan skärmdump och delat från mina spel av misstag, och nu snackar vi de knepigaste bilder på typ en vägg eller på ett träd. Jag verkligen älskar Ultimate Gamepass och om jag ska vara ärlig hade jag nog inte köpt konsolen om det inte var för just den. Helt plötsligt spelar jag spel jag vanligtvis aldrig skulle spela, jag testar runt som ett barn vid lösgodislådorna. Så fort något spel tråkar ut mig avinstalleras det fortare än kvickt och ett nytt installeras på dennes plats. Plötsligt vågar man testa spel man varit för snål för att prova innan och mina vyer har börjat vidgas ett steg i taget.

Jag har dock en djupt rotad avighet till digitala spel, är så satans old school men vill helst ha mina fodral och spel i hyllan, så det saknar jag dock. Och sen finns ju en baksida på Xbox Serie S och det är ju att det inte bara är själva konsolen som är liten, hårddisken är det också. 512 GB räcker inte långt, och helst inte när jag förvandlas till Joakim Von Anka på spel som försöker ladda ner allt jag ser framför mig. Efter fyra spel skriker konsolen att jag måste av-installera något och det retar jag mig något förbannat på. Så det blir till att investera i ytterligare en extern hårddisk och det är utgifter jag inte vill ha egentligen och jag är rätt trött på alla hårddiskar som är kopplade här och där till alla mina olika konsoler. Helst vill jag ju ha den där lilla loppan som finns, som är som ett litet minneskort men den ligger utanför min plånboksgrad känner jag. Så bortser man från det obefintliga minnet på konsolen är jag riktigt nöjd. Som en som har en het hatkärleksaffär till Bethesda kände jag liksom att det var dags att köpa en Xbox nu när de köpt upp dom och alla framtida Fallout-spel kommer släppas dit först, för vem vet om de någonsin släpps till Playstation. Jag känner mig faktiskt lite som en äktenskapsbryterska när jag inte ser det blå ljuset från min Playstation 4 varje dag längre men en flicka kan ha två kärlekar, grön och blå. Och jag måste faktiskt erkänna att jag är lite kär.

Niclas Wallin:
Vi befinner oss fortfarande i smekmånadsfasen jag och min Xbox Series S, det var trots allt bara lite drygt 2 månader sen jag hämtade hem den. Till att börja med så är den ju riktigt läcker, den passar mycket bättre in i TV-bänken än vad min fula gamla One någonsin gjorde och så är den orimligt tyst. Jag hör den praktiskt taget aldrig vilket är ett stort plus. Senaste tiden har Xbox dominerat hushållet vilket delvis beror på att min Playstation 4 är extremt oberäknelig och bara startar när den själv känner för det, men till stor del också på grund av Xbox Game Pass som bara blir bättre och bättre. Det finns alltid något att spela oavsett humör och att så många tunga titlar finns från dag ett är helt fantastiskt. Jag har dessvärre en ganska utdaterad TV så jag kan inte få ut maximalt av grafiken som det ser ut nu, men det syns ändå att det är en väsentlig skillnad jämfört med Xbox One och det är nästintill inga laddtider vilket ju är något man inte är särskilt van vid sen innan. Allting går ganska snabbt på Series S överlag och det är på det stora hela ett väldigt trevligt litet kraftpaket. Hårddisken hade kunnat få vara lite större dock, 512GB räcker inte särskilt långt idag och handkontrollen är bra men jag hade definitivt önskat att Microsoft sneglat lite på Sony här och hittat på något likt Dual Sense. Annars har Microsoft gjort mycket rätt och kan man också klämma fram några tunga exklusiva titlar som inte bara är nya Gears of War eller Halo så kommer det här gå från en redan ganska lyckad generation till en väldigt lyckad generation för det Seattlebaserade företaget. Sen vore det ju förstås fint om man lyckades få fart på produktionen av konsoler också, att få tag på en Series X är som bekant inte helt enkelt.

Detta är en annons:
Ett år med Xbox Series X/S
Microsoft har tydligen en ny dosa på gång, med haptisk feedback. Det ser vi fram emot.

Jonas Mäki:
Det råder ingen tvekan om att skiftet från Xbox One till Xbox Series X var det absolut smidigaste jag någonsin varit med om. Jag kopplade loss min USB-hårddisk till den nya konsolen och sedan fanns alla mina spel där medan sparfilerna fanns i molnet, och det vara bara att lira på. Att gamla spel dessutom flöt bättre, fick HDR och andra förbättringar gjorde det till en fröjd att avnjuta min backlogg. Och det var ju tur, för med Halo Infinite kraftigt försenat fanns i princip ingenting nytt och exklusivt att spela. När det kommer till Xbox-gaming har istället Xbox Game Pass varit räddningen med otaliga bra indies, men även storspel som Outriders och Back 4 Blood, vilka jag lirat flitigt. Andra halvan av året har varit desto roligare dock. Först kom Microsoft Flight Simulator, därefter Psychonauts 2, följt av Forza Horizon 5 och nu multiplayer-delen av Halo Infinite. Från att inte ha haft något exklusivt att spela, har jag plötsligt för mycket, vilket är ett ganska angenämt problem ändå. Att ha Xbox Game Pass Ultimate kostar ungefär motsvarande att köpa tre spel per år, något jag "tjänar" ikapp med råge bara på titlarna jag räknat upp här ovan, och för min egen del känns tjänsten idag mer självklar än Netflix. Brasklapp dock för att det inbyggda minnet inte räcker så långt som det borde och heller inte är kompispris att bygga ut. Sammantaget har Xbox Series X gått från något av en besvikelse till något jag idag är toppnöjd med och framtiden ser väldigt ljus ut.

Petter Hegevall:
Den är snygg, särskilt såhär 12 månader senare. Den där svarta klossen fungerar väldigt väl i vardagsrummet, anser jag. Den är tyst, också. Och blixtsnabb. Xbox Series X är en ytterst trevlig konsol. Allt förutom Microsofts inbyggda gränssnitt är bra, enligt mig. Även om jag under det gångna året saknat "killer apps" som Halo, Forza och ett vettigt Gears of War (femman tänker jag inte ens diskutera) men det kommer ju, nu. Jag hoppas att Microsofts just nu arbetar med en handkontrolls om likt Sonys Dual Sense kan erbjuda haptisk feedback samt adaptiva avtryckare, och att Halo Infinite är det där spelet som jag verkligen hoppas att det kommer att vara.



Loading next content